The purpose of this master thesis is to investigate if and how upper secondary school librarians can work in a more deliberately pedagogical way with fiction from the perspective of upper secondary school students. In the essay inspiration is fetched from phenomenography in order to determine the different perspectives that may exist amongst the students. In addition to the phenomenography, theories on how learning occurs, individual and social constructivism, are also included in the essay. In the essay three upper secondary schools are included. Interviews were conducted with the librarian of each school and with three students at each school. The interviews were taped, transcribed and subsequently categorized, as inspired by phenomenography. The result shows that the students require more activity from the librarian, but they realize that the librarian’s work is limited by scarce resources. The result also shows that the students wish fiction to be used more frequently within the different subjects of the school. In order for this to work the librarian and the teachers need to develop a well-functioning collaboration. Internet was mentioned as a way for the librarian to reach a large number of people at the same time. However, the students were not wholly convinced about the approach of using the Internet as a medium, since they expressed a preference for the physical meeting over the virtual. The result has contributed to a deeper understanding about the upper secondary students’ thoughts about how a librarian can develop his/her work with fiction. Our hopes are that this can be used in a librarian’s practice. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this study was to investigate the levels of social distance used by the librarians and users in the virtual reference interview. With a conversational analysis and applied politeness theory 49 chat transcripts where analysed in order to answer the question of how the interlocutors positioned themselves regarding the social distance between them. By identifying what communicative strategies where used the following results were found. Generally the social distance between librarians and users is low in the Swedish virtual reference interview. Even though both parties used informal and casual language the results indicate that the librarians face wants were valued slightly higher than the users which were illustrated by a some what higher social distance in the stages of the conversations when the librarians face was under most threat. The conversations were relatively symmetrical and it was also concluded that feedback and positive utterances contributed to lowering the social distance. Thus the analysed transcripts can be said represent a form of institutional conversation that is of a personal and informal character. / Uppsatsnivå: D

The development of the web has become an attractive area, with continuously and rapid development in the area it has led to a big change in the way of learning. Learning is a concept with many definitions, but a definition that is many at hand is that learning means that individuals seeking new knowledge and experiences that shape their goals, behavior and environment. With the development of the web a new way of learning emerged, E-learning. E-learning integrates information technology with the traditional learning to offers a flexible way of learning for students where they won't be dependent on time, place or others issues that would prevent their learning.   E-learning takes shape of an application, LMS (Learning Management System). Today LMS are widely used in many universities, but with new technique comes new problems. The constant developments of the LMS have made the decision to use LMS difficult. A student may be faced with many different LMS during their study period which will lead to confusion and issues instead of enhancing their learning.   Another problem is that the professors and staff of the university will also get affected by the LMS, the professors tends to rely and use the traditional ways of teaching rather than embracing the new technique and make use of it. The purpose of this study is to investigate the problem area and propose how the LMS situation in Linnaeus University can improve and lead to an enhanced E-learning for the students of the university.   A survey was made to locate the problem area, LMS situation and what requirements and needs the student have for a LMS. The result was many different LMS is being used by the students, we have therefor based on our findings these 3 pillars that should be considered for an LMS, collaboration, communication and tools and features, together with Rosenberg's list of 11 core features is needed to satisfy the students and lead to an improved LMS and enhanced E-learning. / I och med att webbutvecklingen blivit ett lockande område som oavbrutet utvecklas i hög hastighet förändrar det också samtidigt hur lärande tidigare sett ut.  Lärande är ett begrepp med många definitioner, men en definition som ligger många tillhands är att lärande innebär att individen söker nya kunskaper och erfarenhet som tillslut formar deras mål, beteende och miljö. Tillsammans med webben har en ny form av lärande uppkommit, nämligen e-lärandet. E-lärandet innebär ett utformande av det traditionella lärandet tillsammans med informationsteknologin för att skapa ett flexibelt lärande, där studenterna kan skaffa sig nya kunskaper i egen tid, takt och vartsomhelst.   E-lärandet gestaltas i form av det som kallas LMS (Learning Management systems) eller lärplattformar. I många av dagens universitet är många lärplattformar implementerade, men ett problem har dock varit valet av rätt lärplattform till rätt kurs, eftersom att dessa lärplattformar hela tiden utvecklas och nya tekniker uppstår. Ibland händer det att studenter använder sig utav flera olika lärplattformar under en termin, vilket skapar problem.  Ett annat problem har också varit att många lärare tenderar att förlita sig på gamla metoder hellre än att använda sig utav en plattform. Därför har syftet med detta examensarbete varit att utreda problemområden och föreslå hur lärplattformssituationen vid Linnéuniversitetet kan förbättras samt undersöka om det kunde bidra med ett förbättrat e-lärandet för studenterna på Linneuniversitet.   Via en enkät fick man reda på problemområden, lärplattformssituationen och vilka funktioner och verktyg som saknades på lärplattformarna. Studenterna använde sig utav olika lärplattformar beroende på vilken kurs de läste, men många bland dem var nöjda med de lärplattformar de hade erfarenhet utav.   För att lärplattformssituationen ska förbättras och bidra till ett förbättrat e-lärandet för studenterna har vi därför utifrån studenternas behov och det teoretiska perspektivet tagit upp tre perspektiv, samverkan, kommunikation samt verktyg och funktioner. Dessa perspektiv tillsammans med Rosenbergs elva kärnfunktioner över hur en lärplattform skall utformas anser vi vara tillräckliga för ett förbättrat lärplattform och e-lärandet.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka och mäta eventuella skillnader i eleversförståelse av koncepten konstruktionsprinciper, hållfasthet och konstruktioners stabilitetberoende på om eleverna arbetat med dessa koncept fysiskt i klassrumsmiljö eller digitalt pådistans. För att kunna göra detta försöker vi svara på följande frågeställning: Hur påverkaselevernas förståelse av koncepten konstruktionsprinciper, hållfasthet och konstruktionensstabilitet beroende på om de genomför laborationer digitalt eller fysiskt? Vi har använt enexperimentell metod för att kunna svara på frågeställningen där två grupper av elever i årskurssju fått genomgå två olika projektbaserade laborationer med brokonstruktioner; en digital ochen fysik. Elevgrupperna har sedan testats i deras förståelse av de berörda koncepten. Vi haräven korrigerat för gruppernas tidigare kunskaper genom att testa grupperna även innanexperimentet. Utifrån ett multiteoretiskt perspektiv, med tonvikt på pragmatism ochmultimedialärande, har sedan insamlad data analyserats. Resultatet indikerar i linje med teorioch tidigare forskning att fördelar med digitalt arbete i slutändan innebär både utökad ochfördjupad förståelse av de berörda koncepten. Dock ifrågasätter författarna validiteten iresultatet på grund av det ringa urvalet i studien.

VPN is primarily used to encrypt your network traffic and identity online securely from a private location. This can be used as a safety measure to prevent theft of personal data. It also allows its user to change the geolocation to wherever they want which unlocks the possibility to use another country's services. Related work has shown that there are also downsides to using VPN services. Some VPN solutions do have security problems that its user could be unaware of. This study explored the experience and beliefs surrounding the usage of VPN while browsing the internet from people with software expertise. Interviews were conducted with people in different areas surrounding usage of VPN services to get a deeper understanding of why VPN is used and to what extent they believe VPN is providing anonymity and security of their data. The findings from this study is that the main reason to use a VPN is to access unavailable services. These services can vary from content online that is not available in the region from where you access the internet to services that are work related and locked to specific networks. Another finding was also that among these people the belief that the use of a VPN was enough to make a user anonymous by itself is controversial.

Ledare har på grund av pandemin Covid-19 i stor utsträckning tvingats till ledarskap på distans eftersom landets organisationer i möjligaste mån ska möjliggöra distansarbete (Folkhälsomyndigheten, 2021). Syftet med denna studie är att bidra med en djupare förståelse för hur ledaren ser på ledarskap på distans. För att kunna besvara syftet har studien genom kvalitativa intervjuer undersökt vilka möjligheter och utmaningar det finns med ledarskap på distans samt vilka tekniska hjälpmedel som används.Studier visar att det transformativa ledarskapet är att föredra framför det transaktionella vid ledarskap på distans (Antonakis et al., 2016; Wright et al., 2011). Den transformativa ledarens egenskaper enligt Hoch och Kozlowski (2014) är att skapa motivation hos medarbetarna vilket leder till ökad arbetstillfredsställelse. Enligt Alward och Phelps (2019) är ledarens tillit och förtroende till medarbetarna viktigt vid ledning på distans. Forskning visar att ny teknik kan vara en framgångshämmare (Olson & Olson, 2009) och att det är viktigt att ledaren kommunicerar med sin röst till medarbetarna (Offstein et al., 2010).Studiens metodval har kvalitativ karaktär med inspiration från empirisk fenomenologi. Med hjälp av en hermeneutisk tolkning har studien genom ett abduktivt förhållningssätt tolkat resultatet. Studiens datainsamlingsmetod har varit semistrukturerade intervjuer från sju enhetschefer inom hemtjänsten.Det empiriska resultatet visar att tillgänglighet och kommunikation anses vara viktigt vid ledarskap på distans. Detta styrks delvis av teorin men visar även att fenomenet ledarskap på distans är relativt outforskat och att vidare forskning erfordras kring fenomenet ledarskap på distans kopplat till tillgänglighet. / Due to the Covid-19 pandemic, leaders have been largely forced to lead remotely, since organizations in the country have been expected to facilitate remote work as much as possible (Folkhälsomyndigheten, 2021). The purpose of this study is to contribute to a deeper understanding of how leaders view remote leadership. In order to answer the question, qualitative interviews were conducted to find out what opportunities and challenges there are with remote leadership and what types of technical aids are used.Studies show that transformative leadership is preferable to transactional leadership when leading remotely (Antonakis et al., 2016; Wright et al., 2011). According to Hoch and Kozlowski (2014), the transformative leader's qualities are to create motivation among employees, which leads to increased job satisfaction. According to Alward and Phelps (2019), a leader’s trust and confidence are important for remote management. Research shows that new technology can be a success inhibitor (Olson & Olson, 2009) and that it is important that leaders communicate with their voice to employees (Offstein et al., 2010).The study uses qualitative methods that are inspired by empirical phenomenology. The study is hermeneutical, interpreting the results using an abductive approach. The study's collection method has been semi-structured interviews of seven home-care unit managers.The empirical results show that accessibility and communication are considered important when leading remotely. This is partly supported by the theory, but this also shows that the phenomenon of remote leadership is relatively unexplored and that further research on the phenomenon of remote leadership linked to accessibility is needed.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur projektdeltagare upplever övergången till distansarbete som skedde i och med Covid-19 pandemin och om de upplever att det hade inflytande på kunskapsöverföringen i projekt. Genomen en kvalitativ ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med 10 projektdeltagare som sedan tematiskt analyserades. De teman som uppträdde var ”Ett tveeggat svärd”, ”Kompass i mörkret” samt ”Kalejdoskop av framtiden”. Resultatet visar att distansarbetet i hög grad uppskattas och att motivationen till kunskapsöverföring förblev oförändrade. De största utmaningarna är att den sociala aspekten i viss mån försvinner och det är svårare att tolka kroppsspråk och ansiktsuttryck. Slutsatsen är att oavsett digitala verktyg är det fortfarande människan som står i centrum, och digitala verktyg ska anpassas till att passa in i sin kontext och sitt syfte för att kunskapsöverföringen ska kunna bibehållas vid distansarbete. / The purpose of this study is to examine how project participants experience the transition to remote work that took place with the Covid-19 pandemic and whether they experience that it had an influence on the knowledge transfer within projects. Through a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with 10 project participants, which were then thematically analyzed. The themes appeared were “A double-edged sword”, “Compass in the darkness” and “Kaleidoscope of the future”. The results show that remote work is greatly appreciated and that the motivation for knowledge transfer remained unchanged. The biggest challenges are that the social aspect disappears to some extent and it is more difficult to interpret body language and facial expressions. The conclusion is that regardless of digital tools, it is still the human beings who is at the center, and digital tools must be adapted to fit into their context and purpose so that the knowledge transfer can be maintained in remote work.

Forskningsfrågor: Hur påverkar ledares interna kommunikation medarbetarnas sociala arbetsmiljö vid ett hembaserat arbetssätt?   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ledares interna kommunikation påverkar medarbetarna inom organisationer som skiftat från ett traditionellt arbetssätt till ett hembaserat arbetssätt. Studien har således i avsikt att bidra med insikter om hur den interna kommunikationen kan användas av ledare i en allt mer växande virtuell arbetsmiljö, på ett sätt som är förenligt med att behålla det sociala arbetsmiljöansvaret gentemot medarbetare.   Metod: Studien genomfördes med ett kvalitativt tillvägagångssätt, där primärdata samlades in via semistrukturerade intervjuer och sekundärdata via vetenskapligt granskade artiklar inom studiens ämnesområde. Det empiriska materialet bearbetades med hjälp av en tematisk kodning, som låg till grund för den tematiska analysmetoden som ledde till uppsatsens slutsats.    Slutsats: Det krävs mer personlig och öppen kommunikation internt, för att uppnå ett tryggt socialt klimat, som minskar missförstånd och ökar känslan av meningsfullhet och gemenskap även vid hemarbete. Att vidta åtgärder bara för “görandets skull” har inte upplevts framgångsrikt, utan det måste finnas en större mening i det som görs, för att det ska uppnå ett önskvärt resultat. Gamla traditionella socialiseringsmetoderna är svåra att helt och hållet efterlikna. Att ersätta den arbetsmiljö som varit på kontoret blir därmed svårt eller rent av omöjligt och nya sätt måste därav identifieras i den nya hembaserade arbetsmiljön.

Syfte och problemformulering: Krisen Covid-19 tvingade många organisationer att omorganisera sina verksamheter på kort tid, vilket har lett till många förändringar. Krisen har också gjort att många organisationer behövt förändra sina arbetsätt till det mer virtuella. Digitalisering är idag något som är väldigt vanligt i dagens samhälle och något som organisationer arbetar kontinuerligt med. Trots detta saknar verksamheter kunskap och är inte förberedda för att arbeta virtuellt på ett effektivt sätt. Att övergå till att arbeta virtuellt innebär inte bara ett byte från den fysiska arbetsmiljön, utan det förändrar också hur ett team kommunicerar och samarbetar med varandra. Syftet med denna studie är att undersöka hur olika ledare i Region Västernorrland har arbetat med sitt ledarskap, till följd av krisen Covid-19. Samt på vilket sätt det har påverkat ledarstilen. Metod och material: I denna studie har vi använts oss av en kvalitativ metod med intervjuer. Slutsats: Studiens slutsats är att Covid-19 har påverkat Region Västernorrlands ledares sätt att leda samt deras ledarstil. Studiens resultat visar på att ledarna under en kris fokuserar på en tydligare kommunikation. Dessutom visade studien på att det finns utmaningar att underhålla relationer, i samband med distansarbete och logga in och logga ut kulturen.