In this report I will describe how an art-directed fluid effect for motion picture can be achieved. This effect will be an explosion with a visual style that is congruent with Pixar's movie Up. To begin with I will analyze the visual components that are used in Up and control the fluid simulation to get the desired visual style. I will briefly explain the background of my thesis, why it is interesting to create designed effects and why it is hard to design fluid effects. In the method I will explain my work process and some of the challenges that arises. In the end of my report I will look into my result and present my findings.

Inom byggbranschen uppstår dagligen fel och problem. Tidigare studier har visat att kostnaderna för att åtgärda dessa uppgår i genomsnitt till 4,4 % av produktionskostnaden. Dessa felkostnader är endast de som upptäcks under produktionsfasen. Ska man även räkna in de som upptäcks och åtgärdas under brukstiden kan siffran uppgå till hela 10 % av produktionskostnaden. Syftet med detta examensarbete var att få större förståelse för varför fel uppstår i byggprocessen och vad som ligger till grund till dessa, samt ta reda på vilka nya metoder det finns inom planering och projektering. Arbetet har skett i samarbete med Peab Karlstad och innefattade undersökningar av tre olika byggprojekt. Byggprojekten bestod av två stycken nybyggnationer av bostäder samt en om- och tillbyggnad av ett vattenverk. Undersökningen visade att de inblandade parternas syn på den största felkällan stämde överens med ursprungskällan för många av de fel som uppstått. De största problemen låg vid planeringen och projekteringen, och tidspressen ansågs vara den största faktorn till att felen uppstår. De felen som uppstått i de tre olika projekten och som vi studerat i denna rapport var följande (orsaken inom parentes): *Leveransfel (Leverantören levererar felaktiga produkter) *Felbedömning av markarbete (Fel uppskattad mängd sprängning) *Ändring av placering och utformning ändras utifrån bygglovet (Beställaren ändrar sig efter projekteringen) *Felaktiga handlingar lämnas vidare (Otillräcklig granskning av handlingarna) *Installationer missas vid betonggjutning (Otillräcklig granskning av handlingarna eller att lösningarna inte är tillräckligt genomtänkta) *Fel vid projektering (Tidspress) *Fel placering av öppningar (Dålig markering av placering) *Porer i betongen vid platsgjutning (Finns många möjliga orsaker, t.ex för mycket formolja, kalla formar, dålig vibrering) *Inga närliggande fixpunkter (Kommunen sätter ut efter behov) Det finns de som menar att på grund av att kraven från kunderna successivt höjs och att ökad internationell konkurrens så måste tiderna kortas. Om inte tiden för projekten kan förändras måste sättet man arbetar på förändras för att minimera uppkomsten av fel. För att förbättra och effektivisera planering och projektering finns två nya metoder som kallas visuell planering och BIM, Building Information Model eller Building Information Modeling. Visuell planering kommer från början från fordonsbranschen och Peab testade som första svenska byggföretag metoden i tre olika projekt 2005. Metoden har gjort stor succé hos bl.a. Volvo och positiva röster hörs även från de svenska byggföretagen. Visuell planering har människan i fokus och lägger stor vikt på att förbättra engagemanget och intresset hos de inblandade. BIM syftar till att man samordnar all information och ser till att den är lagrad och tillgänglig för samtliga parter, både under hela byggprocessen och efter det att byggnaden är klar. Skillnaden mellan BIM och 3D-CAD är att 3D-CAD innebär att informationen objektifieras i det verktyg som används, medan BIM innefattar mycket mer än bara visualiseringar och tredimensionella ritningar. Båda metoderna växer starkt i byggbranschen och har gett positiva resultat. Att införa nya metoder i byggbranschen är en process som tar lång tid och det innebär att det kan dröja innan vi i en större skala kommer att märka av de positiva effekterna som exempelvis mindre fel i byggprojekten. / In the building industry errors and problems occur on a daily basis. Former studies has shown that the average cost to attend these errors amount to 4,4 % of the production cost. These costs are only those which are discovered during the production phase. If the costs that are discovered during the utilization life span are included the number can reach up to 10 % of the production cost. This degree thesis includes an investigation of three building projects where Peab Karlstad was the main contractor. Two of the projects were constructions of new apartment buildings and one was a conversion and extension of a water treatment works. The study showed the main problems in the projects can be deduced to the planning of the projects, which also the involved parties agreed in. The time-limit in the projects is by many said to be the biggest cause for errors to occur. Other sources mean that the time-limits will be shorted as a result of increased demands from the clients and the increased international competition. If the time-limit can’t be changed then the industry must change their ways to plan and implement their projects to minimize the problems. There are two new methods to improve and make more efficient planning. The first is called visual planning and is focused on the human beings in the project. The other one is called BIM, Building Information Model or Building Information Modeling, and is based on coordination of the information under the entire building process. Both methods are growing strongly in the industry and have proven to be more efficient. It takes time to implement new methods and that means that it can take time before these methods are used in a larger scale and improvement can be noticed.

This work has treated the subject of gender, with demarcation against the norms regarding appearance and beauty, conveyed by the media and how it affects society. This is expressed through social satire cartoons. This work has also led to an exploration of the importance of a personal drawing style and how it manifests itself.

Detta examensarbete bearbetar resultatet från ett designpedagogiskt projekt där ungdomar arbetade med grafisk formgivning. Syftet var att få syn på elevernas visuella kompetens för att svara på regeringens förslag om att lägga ner estetisk verksamhet. Genom intervjuer och analyser av elevarbeten undersöker jag om det är möjligt att få syn på ungdomars kunskaper att läsa av och använda sig av de visuella kulturer som finns omkring dem. Frågan som ställs är: Hur ser ungdomars visuella kompetens ut idag, sett genom elevarbeten som behandlar grafisk design? För att få svar på detta har en workshop i formgivning av tidskriftsomslag genomförts ute på två skolor i närförorter till Stockholm. Tanken med workshopen var att låta ungdomar på estetiska- och medieprogrammet använda sig av grafisk design för att formge ett omslag till en tidning. Eleverna fick själva välja typsnitt, bilder och färger för att berätta och framföra sitt budskap till sin tänkta målgrupp. Jag ville undersöka om de själva kunde formulera sina val för att kunna analysera och formulera ett budskap i en nutida västerländsk marknad byggd på överenskommelserna i en visuell kultur. Informanterna i min designpedagogiska undersökning var elever i första, andra och tredje året på gymnasiets estetiska- och medieprogram.   Mitt empiriska material består av skisser, original, fotografier, intervjuer och elevernas tidskriftsomslag. Detta material har jag tillsammans med teorier och tolkningsramar ur visuell kultur studerat för att få en inblick i vad en visuell kompetens kan vara bland svenska ungdomar. Resultatet visar ett samband mellan ett bildspråk, byggt på bildkonsumtion, och ungdomarnas egetskapande. Elevernas vardag fylls av information och formgivna bilder som representerar olika kulturer. Ungdomar gör, genom aktiva val och genom sitt skapande, om dessa till sina egna vilket tyder på att de har en väl utvecklad visuell kompetens men däremot kunde de i många fall inteförklara sig på ett teoretiskt plan. Elevernas tidskriftsomslag, tillsammans med Graffa trycksak och denna uppsats, presenterades på en examensutställning i Konstfacks lokaler vintern 2009.

<p>Då användare av någon produkt använder sig av dess manual, är det vanligt han eller hon hoppar över stycken som verkar irrelevanta eller för mödosamma att ta till sig i för hållande till den nyttan som informationen kan tänkas ge. Då kan användaren också missa information, som är nödvändig för att en uppgift/problem skall lösas. Denna studie har undersökt och jämfört tre olika sätt att markera ut ett stycke information i en manual. Med manualens hjälp har försöksdeltagarna sorterat kanaler på en TV. De olika sätten att markera informationen skiljer sig åt i den grad av relevans de har till uppgiften. Resultatet antyder att de som haft manual där informationen märkts ut gjorde fler fel än då ingen markering skett men det beror troligtvis mer på tolkning av innehåll och struktur, snarare än att den utmärkta informationen uppmärksammades i mindre grad än den icke utmärkta.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att a) undersöka om motionärer med Achilles tendinopati (AT) i mittportionen har nedsatt dorsalflexion i första metatarso-  falangealleden (MTP 1-leden) på affekterad sida jämfört med frisk b) undersöka om det finns sidoskillnader i naviculare position samt c) undersöka vilken metod - goniometermätning (GM) eller visuell estimation (VE) - som är att föredra vid mätning av dorsalflexionen i MTP 1-leden. Frågeställningarna var följande: Hur förhåller det sig med skillnaden för dorsalflexion i MTP 1-leden då affekterad sida jämförs med frisk hos motionärer med AT? Hur förhåller det sig med sidoskillnaden för fotvalvets höjd ? Hur förhåller det sig med sidoskillnaden för den vertikala rörligheten i mellanfoten? Hur förhåller det sig med mätvärdet för dorsalflexion i MTP 1-leden då affekterad sida jämförs med frisk vid användandet av respektive mätmetod (GM och VE)? Hur förhåller det sig med den samtidiga validiteten mellan VE och GM vid mätning av dorsalflexionen i MTP 1-leden? Metod: 28 patienter med unilateral AT (medelålder 39 år, symtomtid median 12 veckor), rekryterades konsekutivt. Patienterna diagnosticerades kliniskt, nedre extremitet screenades för rörelseinskränkningar i sagittalplanet, naviculares höjd (NH) mättes i två positioner och naviculare drop (ND) beräknades. MTP 1-leden fotograferades tre gånger i standardiserad mätposition och dorsalflexionen mättes med GM på fotografierna som randomiserats. Fotografierna med det högsta mätvärdet för respektive fots dorsalflexion i MTP 1-leden användes randomiserat för VE som utfördes med protokoll för standardisering. Resultat: Motionärer med AT uppvisade signifikant lägre medelvärde (p=0,015) för dorsalflexionen i MTP 1-leden på affekterad sida jämfört med frisk. Ingen signifikant sidoskillnad på medelvärdena för fotvalvets höjd (NH) eller på medelvärdena för vertikal rörlighet i mellanfoten (ND) förelåg. GM uppvisade signifikant högre medelvärde (p=0,0009) för dorsalflexion i MTP 1-leden jämfört med VE. Oavsett mätmetod (GM och VE), visade resultatet även ett signifikant (p= 0,047) högre medelvärde för dorsalflexionen i MTP 1-leden på frisk sida jämfört med affekterad. Pearson korrelation test visade r= 0,90 på frisk respektive r=0,86 på affekterad sida då metoderna VE och GM undersöktes för samvarians. Konklusion: Motionärer med unilateral AT har nedsatt dorsalflexion i MTP 1-leden på den affekterade sidan jämfört med friska. Inga sidoskillnader verkar finnas beträffande naviculare position. GM är att föredra framför VE vid klinisk mätning av dorsalflexion i MTP 1-leden, eftersom rörligheten underestimerades vid VE. / Abstract   Aim: The aim of this study was to a) investigate if recreational athletes diagnosed with midportion Achilles tendinopathy (AT) have restricted dorsiflexion in the 1st metatarsophalangeal (MTP) joint on affected side, compared to non-affected, b) investigate whether there are side side differences in naviculare position and also c) investigate which method - goniometric measurement (GM) or visual estimation (VE) - is preferable in measurement for dorsiflexion in the 1st MTP joint. The questions were: Is there a difference for dorsiflexion in the 1st MTP joint when comparing the affected side with the unaffected? Is there a side difference for the height of the medial longitudinal arch? Is there a side difference for the size of midtarsal vertical movement? Are there differences between the values of dorsiflexion in the 1st MTP joint using the respective method (GM and VE) when comparing the affected side to the unaffected? Does the method VE exhibit concurrent validity with the method GM in measuring dorsiflexion for the 1st MTP joint? Method: 28 patients with unilateral AT (mean age 39 years, weeks of symptoms median =12) were consecutively recruted. The patients were diagnosed clinically, the lower extremity was screened for restrictions in the sagittal plane, naviculare height (NH) was measured in two positions and navicular drop (ND) was calculated. The 1st MTP joint was photographed three times in a standardized position, and the dorsiflexion was measured by GM in the photos, which were randomized. The highest value measured for dorsiflexion in the 1st MTP joint for each foot was used for VE, and a protocol was used to standardize. Results: There was a significantly restricted dorsiflexion (p=0.015) in the 1st MTP joint on the affected side for recreational athletes with AT. There was no significance between the height of the longitudinal arch (NH) or the size of midtarsal vertical movement (ND) when comparing the affected side to the unaffected. Using GM there was a significantly higher mean (p= 0.0009) for dorsiflexion in the 1st MTP joint compared to VE. The mean was also significantly higher for dorsiflexion in the 1st MTP joint, using GM as well as VE, on the unaffected side, compared to the affected. When the methods VE and GM were examined for covariance, Pearson's correlation test showed r = 0.90 to the unaffected side and r = 0.86 to the affected side. Conclusions: Recreational athletes with unilateral AT have a restriction of dorsiflexion in the 1st MTP joint on the affected side compared to the unaffected. There were no side differences found between naviculare position. GM is to be chosen over VE for clinical measurements of dorsiflexion in the 1st MTP joint, since VE underestimated the range of motion.

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka hur mycket fokus elitorienteraren lägger på kartan i form av tid tittat på kartan och antalet tittar på kartan. Ambitionen är även att analysera löparens medvetna tankar vid några givna situationer under loppet. Frågeställningarna var (1) Hur många gånger och hur lång tid lägger de olika grupperna på att fokusera på kartan? (2) Går det se några tydliga skillnader i de olika gruppernas fokus som kan påvisa prestationen? (3) Går det påvisa några omedvetna mönster grupperna emellan som gör att de olika grupperna presterar olika? Metod 8 försökspersoner uppdelade i en elitgrupp och en kontrollgrupp deltog i studien. Under en 3,8km lång medeldistansbana observerades antalet karttittar och längden per karttitt med hjälp av filmkameror monterade på bröst och huvud.  En karttitt observerades med hjälp av tidtagning när försökspersonens karta kunde observeras i filmen från bröstkameran. Försökspersonerna fick även analysera sin egen film med syfte att förhoppningsvis kunna observera hur elitorienterarens tankesätt skiljer sig från kontrollgruppen Resultat Resultaten visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan grupperna i antalet tittar på kartan P&gt;0,05. Elitgruppen observerades däremot ha en signifikanta mycket kortare total tid tittat på kartan under loppets gång P&lt;0,05 samt även en kortare genomsnittstitt på kartan P&lt;0,05. Den person som tittade minst tid på kartan tittade 282,5s jämfört med den som tittade längst tid på kartan som hade 601,7s. Genomsnittstitten för den löpare som hade bäst tid noterade 1,54s medan den löpare som hade längst genomsnittstitt observerade 2,84s. Slutsats Elitorienteraren har en förmåga att optimera tiden som hen tittar på kartan under ett orienteringslopp vilket tycks vara en tydlig faktor för att prestera ett bra lopp. Genom att träna in ett rörelsemönster som banar för kortare tid för att läsa kartan kan vara avgörande för att tillhöra den yttersta eliten inom orientering. Framförhållning och planering av varje sträcka kan vara en orsak som påverkar hur lång tid varje löpare lägger på att läsa kartan under ett orienteringslopp. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Denna uppsats behandlar hur olika föreställningar kring genus och sexualitet tar sig uttryck, dels i de videos som producerar på internet av karaktären Pewdiepie men också i det material som fansen genererar. Studien fokusera på en specifik videohändelse, en sekvens där Pewdiepie ikläder sig en rosa boa och bland annat säger säger ”It’s not called being gay. It’s called being fabulous!” samt vad som görs med denna händelse, hur den remedieras och tas i bruk av fansen. Detta har jag gjort genom att studera innehållet och aktiviteten på fyra bloggar. Det övergripande syftet med studien är att bidra till kunskaper om hur mening görs och förhandlas inom unga nätkulturer. Studiens frågeställning är följande: • Hur skapas föreställningar kring genus och sexualitet i Pewdiepies videos? • Hur omförhandlas dessa betydelser i fansens tolkande praktik? Fokus i undersökning ligger på (de visuella) texterna och hur mening skapas utifrån dem. En utvidgad textanalys har gjorts med utgångspunkt ifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA) och en analysmodell som Simon Lindgren föreslår, kompletterat med genusteori som har bidragit med begrepp som används som ”verktyg” i analysen. Analysen visar att videohändelsen kan ses ge uttryck för en mängd olika och delvis motstridiga föreställningar kopplade till genus och sexualitet. Mycket av Pewdiepiesa gerande kan dock sägas vara grundat i en heteronormativ kultur. Detta ger sig till känna bland annat genom att Pewdiepie i videosekvensen överdriver och parodierar föreställningen om homosexualitet för att på detta sätt påtala att det är en annan sexuell läggning än heterosexualitet. Analysen visar bland annat att humor i form av förlöjligande kan spela en roll för att upprätthålla traditionella könsroller. Studie belyser vidare hur fansen i sin (visuellt) tolkande praktik konstruerar, omförhandlar och utvecklar positioner i sin respons på den aktuella videohändelsen. En tolkningsgemenskap som har framträtt i analysen av bloggarna är slashproducenterna. Slashproducenterna gör queera läsningar, vilket innebär ompositioneringar av texter bortom heteronormativa gränsdragningar. Avslutningsvis diskuteras vilka pedagogiska tankar som denna undersökning kan aktualiseraoch problematisera. Studien argumenterar bl.a. för att du som lärare genom att inkluderabilder och blickar som utmanar rådande normer kan arbeta för att förändraföreställningsvärldar och därmed öppna upp för en bredare tolerans.

Denna studie handlar om hur auditiva och visuella element påverkar människans korttidsminne i förstapersonsperspektivs spel. Det studerades även ifall avslappnande musik påverkade minneshanteringen. För att undersöka detta skapades ett spel där informanter fick instruktioner i antingen text eller röst beroende på vilken grupp de var placerade i. Den teoretiska grunden innefattar tidigare forskning gällande minneshantering med auditiva eller visuella medel, men även hur musik påverkar människan att minnas bättre.Tolv informanter blev uppdelade i fyra grupper där de utförde olika delar. Enbart instruktioner i text eller röst, och både text och röst tillsammans. Den fjärde gruppen lyssnade på avslappnande musik innan testet. De kvantitativa och kvalitativa resultaten angav att de som fick instruktioner i text presterade lite bättre, men i framtida arbeten behövs det fler informanter för att resultatet ska kunna verifieras.

Bakgrund: Obehandlad postoperativ smärta kan leda till ett flertal komplikationer och försenat tillfrisknande. För adekvat smärtbehandling bör smärtan utvärderas regelbundet med en smärtskattningsskala som patienterna informerats om i det preoperativa skedet.Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur patienter upplever smärtskattning postoperativt samt att undersöka om patienterna ansåg att de fått tillräckligt med information preoperativt om visuell analog skala (VAS) för att kunna tillämpa den postoperativt. Syftet var även att undersöka om ålder och genus har någon inverkan på smärtskattning.Metod: Enkäter delades ut på fyra vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset, Uppsala. Det var 38 patienter i åldrarna 18-80 år som deltog i studien.Resultat: Tre patienter av 38 fick såväl muntlig som skriftlig information om smärtskattning preoperativt. Yngre patienter upplevde att informationen var tillräcklig i större utsträckning än de äldre patienterna (p=0,04). De patienter som vid tidigare vårdtillfälle använt VAS hade lättare att tillämpa smärtskattningsskalan vid det aktuella vårdtillfället (p=0,003). Det var 94,4% (34/36) av patienterna som ansåg att de fick skatta sin smärta tillräckligt ofta den första postoperativa dagen.Slutsats: Den postoperativa smärtskattningen upplevdes tillfredställande av patienterna. De ansåg dock att det fanns brister i den preoperativa informationen om smärtskattning.