Syftet är att undersöka bildlärares användning av samtidskonst i undervisning i grundskola, årskurs 7-9. För att undersöka detta användes tre frågeställningar och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fyra ämneslärare i bild på högstadienivå i en mindre svensk kommun. Intervjuerna bearbetades med en kvalitativ temaanalys. Resultatet visar att undervisningen av samtidskonst varierar beroende på lärarens bakgrund. Bildlärarna använder sig till stor del av samtidskonst som de hyser ett eget privat intresse av. Resultatet visar även att lärarna ogärna lyfter termer som samtidskonst och politik i klassrummet och lyfter istället fram olika strategier lärarna har för att prata om bilden som uttrycksform. Vidare visar resultatet att lärarna på olika sätt tillgodoser elevernas behov av diskussioner runt samtidskonst, men att de också upplever tidsbrist i sina planeringar för sådana.

Avhandlingen har arbetats fram inom ramen för forskningsprofilen Innovation och Design. Temat är informationsdesign i samhällsinformation. Texten tar utgångspunkt i utställningen Toppmötet och debatten går vidare… Utställningen används som en informationsartefakt genom hela avhandlingen. Ytterligare fallstudier inom samhällsinformation knyter an till utställningens tema om massmedier, politik och kommunikationen mellan medborgare och myndigheter. Avhandlingen diskuterar metoden att studera informationsmaterial i tre kontexter: en inre kontext, en närkontext och en yttre kontext. I den inre kontexten studeras informationsmaterialets innehåll och språkliga utformning, i närkontexten den rumsliga och kommunikativa processen och i den yttre kontexten studeras informationsmaterialet i ett socialt och kulturellt sammanhang. Resultatet visar att ett kontextuellt synsätt på informationsmaterial är en framkomlig väg för forskningsarbete inom informationsdesign och att traditionen av kulturstudier ger en lämplig arbetsmetod för detta.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om och hur man kan få barn ochungdomar att vilja möta och samtala kring bilder. Genom att skapa ett performativtmöte som en lustfylld ingång till ett meningsfullt lärande ska studien försöka ge svarpå vad som händer i resonemanget kring det performativa mötet med bilden hos engrupp barn och ungdomar och hur samtalar de om bilderna mötet genererat.Mötet blir en naturlig del i undersökningens metod och kommer att ske som två såkallade visuella event som är utformade på olika sätt. Det första mötet är en uppgiftdär undersökningens deltagare fått i uppdrag att medverka i en bildviskning som gårut på att tolka bild med bild och det andra mötet är ett bildsamtal där deltagarna fårdiskutera såväl bildviskningsuppgiften som bilderna.Undersökningen är kopplad till teorier om beskådande, meningsfullhet,intervisualitet och visuell litteracitet.Studiens undersökningsmetod har visat att ett gemensamt samtal om och medbilder möjliggör för förståelse och meningsskapande. Vi ser bilder som vi är, inte somde är.

Studien syftar till att undersöka hur medarbetare hos kommunikationsbyrån Åkestam Holst, uppfattar att kontorets interiör kommunicerar företagets visuella identitet. I teorin om Diskursiv-materialitet diskuterar man huruvida materia är kommunikativt. I studien undersöks den teorin i förhållande till att internt förmedla organisationens identitet genom visuell kommunikation. Detta görs genom  enkätundersökning bland Åkestams Holst medarbetare. För att kunna tolka och analysera det resultatet genomfördes även en informantintervju angående kontorets faktiska utformning.  Studiens resultat visar på att interiören är en viktig del för att kommunicera den visuella identiteten och att den uppfattats som en del av företagets identitet även om det inte är syftet. Vidare visar resultatet att interiören som en del av den visuella kommunikationen är viktig för medarbetarna ska inspireras till kreativa lösningar i sitt arbete.

Studien redogör visuell planering då det nyttjas vid husproduktion. Studien är utförd vårterminen 2013 vid Skanska Sverige AB, diistrikt Hus Sydost. Arbetet presenterar: - Visuell planering vid veckomöten med lagbasar - Visuell planering vid daglig styrning för entreprenörens egna yrkesarbetare - Kvalitativ studie från tre pilotprojekt vid Skanska Hus Väst. Studien visar att visuell planering är ett forum som tidigare saknats i traditionell byggproduktion. Respondenterna ger generellt en positiv bild av visuell planering, men då metoden fortfarande är på pilotstadiet finns en del förbättringspunkter att jobba på i framtiden.

Visuella arbetssätt har visat sig vara effektivt inom byggbranschen. Studien omfattar de visuella arbetssätt som Skanska använder sig av; visuell styrning och visuell projektering. Syftet med studien är att öka antalet projekt som väljer att implementera arbetssätten. Därav har underliggande problem identifierats varför inte projekt väljer att implementera arbetssätten i den utsträckning som Skanska önskar. Det har visat sig under studiens gång att visuell projektering har implementerats i större utsträckning än visuell styrning, detta för att visuell projektering har ett mer utvecklat underlag. En jämförelse av verktygens implementering har gjorts.

Problemet som den här uppsatsen undersöker är att det finns många varumärken som har liknande erbjudanden till konsumenter, vilket gör det intressant att studera hur varumärken differentierar sig gentemot varandra och hur konsumenterna uppfattar varumärkenas visuella kommunikation utifrån konsumenternas konsumtionsvanor. Samtidigt finns det i dag många företag som försöker kommunicera sina etiska ståndpunkter via förpackningsdesignen. Därigenom är uppsatsens syfte att studera hur nationellt utbredda varumärken kommunicerar visuellt på lokal nivå till konsumenter.

This paper presents the creation of a strengthening visual profile for StretchFlex UF. The project consists of an external as well as an internal part. The external part is on the order of the company StretchFlex. The company is created under the education concept by the name of Ung Företagsverksamhet (Young Entrepreneurship) and has passed on to the Swedish Championships in Young Entrepreneurship at the Stockholm International Fairs. Of that we have been commissioned to develop an updated logotype for the company, for the current does not keep proper quality according to the client. In excess of this, we also produced a folder that followed the company's visual profile. The internal part of the project is a enlargement of the degree project in which a re-design of StretchFlex's visual profile is done. It comprises the logotype, font, and color scheme, which then has been applied on a variety of different objects such as folders, posters, flyer, documents, envelopes, business cards and brand tags. These components are presented in the form of mock-ups. Deeper studies such as interview, persona and design method has been made with intent to reach the result that is presented at the end of the paper. These methods have been used to get a better understanding on how the visual profile can be strengthened.

Syftet med denna studie är att utifrån elevernas perspektiv undersöka vilken visual literacy som förväntas i ämnena bild, svenska och NO i grundskolans årskurs 4-6. Frågeställningarna fokuserar vilka visuella praktiker eleverna deltar i och vilken literacy som kommer till uttryck i dessa praktiker, hur eleverna förhåller sig och vilket stöd de erbjuds när de hanterar visuellt material. Teoretiskt utgår studien från områdena Visuell kultur och New literacy studies, men den vilar också på socialsemiotisk forskning och teorier om multimodalitet. Inom New literacy studies undersöks textpraktiker, i detta arbete är det elevernas visuella praktiker som studeras, dvs. när eleverna läser och skapar bilder i undervisningen. Metodologiskt bygger studien på visuell etnografi, där forskningsmaterialet producerats genom deltagande observation i fyra klasser på mellanstadiet. Fotografier, observationsanteckningar och utskrifter av intervjuer med fyra elevgrupper utgör underlaget för analysen. Analysen visar att eleverna deltar i flera olika visuella praktiker inom ramen för de studerade ämnena. Det handlar om att skapa bilder eller digitala presentationer, men också om att läsa texter med visuellt material eller att se streamade filmer. Dessa praktiker uppvisar både likheter och skillnader. Sammanfattningsvis får eleverna möjligheter att lära om material och tekniker, använda och kommunicera med bilder, men undervisas i mindre mån i att analysera visuella uttryck. Undersökningen görs mot bakgrund av det ökade bildflödet i samhället. Om eleverna ska bli visuellt litterata krävs att alla ämnen tar ansvar för att behandla de visuella material som används i undervisningen. För bildämnets del betyder det också att lärarna måste ta den kommunikativa inriktningen på allvar och öva eleverna inte bara i att skapa bilder, utan också i att analysera och kritiskt granska de bilduttryck de möter.

Syftet är att undersöka den visuella kommunikationen i ett urval av GeBlods bilder för att förstå dels vilka visuellt retoriska element som används och dels hur GeBlod hanterar utmaningen att kombinera information med reklam. Materialet omfattar sex bilder som analyseras med hjälp av teorier inom visuell retorik, färg, form och typografi. Resultatet visade att bilderna i stor utsträckning saknar ett personligt narrativ och emotionell valens, att det uppstår en paradox i framhävandet av den röda färgen, och att när känslor som rädsla och ångest är närvarande och medicinska delar av blodgivningsprocessen åskådliggörs så motverkas ofta möjligheten att kombinera information med reklam. Slutsatsen är att GeBlod ännu inte hittat en hållbar lösning på utmaningen att i en och samma bild kombinera information med reklam. Dessa insikter kan ligga till grund för en mer genomarbetad visuell kommunikation från GeBlod för att motverka den ständiga blodbristen. / The purpose of this study is to examine the visual communication in a selection GeBlod's images to understand which visual rhetorical elements are used and how GeBlod manages the challenge of combining information with advertising. The material comprises six images analyzed using theories of visual rhetoric, color, form and typography. The result showed that the images largely lack a personal narrative and emotional valence, that a paradox emerges when emphasizing the color red, and that the possibility of combining information with advertising is often counteracted by demonstrating medical elements of the blood donation process when emotions such as fear and anxiety are present. The conclusion is that GeBlod has not yet found a a sustainable solution to the challenge of combining information with advertising in one and the same image. These insights can form the basis for a more thorough visual communication from GeBlod in order to counteract the constant blood shortage.