Ungdomars datoranvändning har ökat de senaste åren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta är utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det beskrivet att undervisning bör ske utifrån ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen. Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frågeställningar studien ämnar att ge svar på är vilka sociala medier ungdomar använder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer åt mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder på sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier. Åtta ungdomar i årskurs 9 intervjuades där de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de använder dem, vilka överväganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna använder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus. De väljer noggrant vilket socialt medie de använder vid vilket tillfälle eftersom de upplever att det finns normer kopplade till applikationerna.  Bilddelning utgör en stor del av ungdomarnas vardag och kommunikation med vänner. De påverkas av andra och anser att det är viktigt att få respons på bilder de publicerar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett modeföretag skapar en varumärkesidentitet genom visuell bildkommunikation i det nya medielandskapet. Uppsatsen bygger på en fallstudie av modeföretaget Eytys visuella bildkommunikation på den digitala kommunikationskanalen Instagram. Studiens frågeställning är: ​Hur använder ett modeföretag visuell bildkommunikation för skapa en varumärkesidentitet i det nya medielandskapet? Studiens teoretiska ramverk baseras på två teorier; ​Aaker Model av David Aaker och ​Images and Information in Cultures of Consumption av Martin Hand. Studien baseras på en kvalitativ intervju, en kvantitativ innehållsanalys och en semiotisk bildanalys. Uppsatsens empiriska data baseras på en kvalitativ intervju med Eytys PR- och marknadschef Lisa Nordlund, Eytys publicerade bilder på Instagram samt en kompletterande intervju med Philip Warkander, doktor i modevetenskap. Studiens resultat påvisar att Eytys publicerar flera olika typer av bilder för att skapa en varumärkesidentitet genom visuell bildkommunikation på Instagram. Den största kategorin bilder som publiceras är retroreferensbilder på bland annat konst, ikoner och arkitektur. Dessa blandas med bilder på produkter samt bilder från deras egna kampanjer. Vidare påvisar studien att Eytys har ett varumärkesfokus snarare än ett produktfokus, vilket främst bygger på symboliska och abstrakta värden. Studien konstaterar att ett sätt för modeföretag att skapa en varumärkesidentitet genom visuell bildkommunikation är att kombinera olika bilder, som främst fokuserar på symboler. Genom att kommunicera detta via digitala kommunikationskanaler kan företag nå ut i det nya medielandskapet.

No description available.

Detta är en studie vilken har undersökt huruvida en karaktärs kläder eller andra attribut påverkar betraktarens uppfattning om karaktären. Främst har indikationer på vilka stereotypa attribut som har störst inverkan eftersökts, kläder eller andra föremål och accessoarer? Fokus i undersökningen har således varit karaktärens visuellt applicerbara attribut, dess kläder och accessoarer, inte dess fysionomi, genus eller etnicitet. En kvinnlig figur utformad som en kentaur har använts som en form av klippdocka att applicera de olika attributen på.

Projektet #visavärlden fokuserar lika mycket på att lära ut tolkning om konst som det själva skapandet av egen konst. Genom moment där eleverna exponeras för, tolkar och diskuterar konst skaffar de kunskaper och inspiration för att sedan producera sina egna verk. Moment som 'duschen', där de blir översköljda av olika verk och konstnärer, 'bildpromenaden', där de analyserar och tolkar verk utifrån vad de ser och tänker, och 'frågorna', ett hjälpmedel för eleverna att själva komma fram till vad de tycker är viktigt och vill dela med sig. Efter att ha skaffat kunskap och insikt har eleverna i projektet jobbat flitigt för att kunna ställa ut sina verk. Detta är deras berättelser, röster och perspektiv på världen. Nyckelordet i detta arbete är “att berätta”, vilket involverar ett narrativ, en röst och identitet. I skolans läroplan finns skrivet att dessa begrepp skall bearbetas i bildämnet. Genom att själv berätta och ta del av andras berättelser ökar förmågan att kunna se och lära känna sig själv vilket är en förutsättning för att kunna reflektera över sin egen värld och identitet och bli öppen för andra människors liv och livsberättelser. Men både som lärare och elev har jag saknat en pedagogisk metod som öppnar möjligheten för barn och ungdomar att arbeta med sina berättelser och sin identitet. Detta arbete är ett svar på denna avsaknad.

AbstraktDenna undersökning fokuserar på en variant av särskolans bildspråkliga kommunikation,pictogram, i syfte att utveckla en mer inkluderande bildundervisning i grundskolan. Vidareundersöks hur bilderna tolkas av personer som aldrig mött dessa bilder förr. Har bilderna etttydligt kommunikativt innehåll?För att få ett så brett underlag som möjligt för studien har jag mig använt mig av enmetodkombination med en fokusgrupp. Fokusgruppen består av några ungdomar igymnasieåldern.Utifrån det kollektiva samarbete deltagandet gjorde fick jag svar på min frågeställning.Med hjälp av resultatet av min undersökning har jag utformat ett pedagogiskt verktyg i formav ett memoryspel. Spelets mening är att lära, tolka och förstå bildernas betydelse genominteraktion med andra och genom lek. Spelandet blir nyckeln till förståelsen avpictogrambildernas betydelseNedanstående punkter binder samman resultatet av min undersökning av pictogrambildernamed memoryspelet som jag gjorde i min gestaltning och dess pedagogiska syfte.1. Bilder som kan avläsas direkt.2. Bilder som kan förstås när de blivit förklarade och kopplade till ett begrepp man kan.3. Bilder som visar abstrakta begrepp som helt enkelt måste läras in i ett sammanhang.1

Denna studie handlar om hur företag använder sig av greenwashing på sina förpackningar med utgångs- punkt Årets Matbluff mellan 2015 – 2018. Syftet med undersökningen var att se hur varumärken an- vänder sig av greenwashing för att visuellt kommuni- cera hållbarhet. En semiotisk bildanalys har gjorts på vinnarna av Årets Matbluff från 2015 till 2018. Detta för att se hur förpackningar förmedlar produkter samt vad produkterna egentligen innehåller. Resul- tatet visar att företagen som vann Årets Matbluff i respektive år inte tog etiskt ansvar över hur korrekt information inte visades på förpackningarna.

Korallrevets ekosystem är bland de mest biologiskt varierande ekosystemen på jorden, varav ungefär 25% av alla identifierade marina arter är associerade med rev, detta trots att korallrev tar upp mindre än 1% av jordens yta. Reven är kritiskt viktiga för både mänskligheten och den marina mångfalden, och är trots detta bland det mest hotade ekosystemet på planeten. Studien syftar till att undersöka hur klimatförändringar hos korallrev visualiseras och kommuniceras. Då medeltemperaturerna för de tropiska oceanerna ökat, vilket leder till att korallerna genomgår en process som kallas korallblekning, varav utan hjälp så dör de. Undersökningen bygger på en retorisk analys av dokumentären Chasing Coral, en webbenkät som spridits över sociala medier samt en visuell research. Undersökningens resultat visar på att dokumentären som analyseras använder sig av tydliga retoriska aspekter med hjälp av metoden ”repeat photography” för att visualisera och kommunicera korallrevens förändringar. Visualiseringen uppfattades som tillräcklig för att människorna som deltog i undersökningen skulle förstå att det existerar ett problem, dock bedömdes den visuella kommunikationen otillräcklig för att visa en mer korrekt helhet då deltagarna ansåg att viss kunskap om ämnet saknades.

Denna studie handlar om den visuella kommunikationen bakom skraplotter på den svenska spelmarknaden och hur man kommu- nicerar om spelproblem. I undersökningen har bland annat färg, form och typografi analyserats genom en semiotisk bildanalys för att hitta en djupare mening med kommunikationen. En enkätunder- sökning har även utförts för att förstå hur konsumenterna uppfattar skraplotternas information om spelproblem.

I vårt arbete har vi valt att titta närmare på butikspersonalens klädsel. Vi har varit i kontakt med en mindre modebutik i Varberg, som uppmanar sin personal att endast klä sig utifrån butikens eget sortiment. Avsikten med vårt arbete har varit att svara på hur personalen likt en levande skyltdocka kan kommunicera butikens sortiment och påverka kundens köpbeteende. Vi har genomfört intervjuer med både butikspersonal och butikens kunder. Butiken har fått svara på frågor som rör deras val av kläder och hur de upplever att kunder uppmärksammar vad de har på sig. Kundintervjuerna har gett oss svar på vilka faktorer i personalens klädsel som skapar ett intresse hos kunden. Vår studie visar att personalens klädsel används som en marknadsföringskanal i butiken och skapar en möjlighet att på ett synligt sätt visa upp olika plagg ur sortimentet. Studien visar även att personalens klädsel uppmärksammas och kan ha en inverkan på kundernas intresse för dessa plagg vid ett besök i butiken. Det som framgår vara det viktigaste och mest effektiva i den här sortens kommunikation är att skapa ett intresse och begär hos kunden. Det visar sig att de flesta kunder vill se en snygg helhet i personalens klädsel och det som påverkar kundens intresse mest är om personalen presenterar en stil som kunden själv kan tänka sig att bära. Om denna kommunikation leder fram till ett köp är dock svårare att styrka. Personalen säger att de ofta upplever att kunden uppmärksammar deras klädsel, men att det inte alltid leder till ett köp. / Program: Butikschef, textil och mode