This bachelor thesis was conducted in a distribution center that desired to improve its internal communication and information flow. This is a challenge that many large organizations have today, as copious amount of information is communicated daily between different parties within an organization. The aim of this bachelor thesis is to examine the communication and information flow in a distribution center and examine whether it can be more efficient with the help of Lean. The following questions have been formulated based on the stated aim: What are the visual and communication challenges in a distribution center and how can a visual and communicative environment contribute to Lean production? How can organizations overcome the challenges and take advantage of the opportunities that arise when implementing visual communication? In order to answer the questions above, a case study and a literature study have been carried out. The case study has been conducted at a national distribution center in Mälardalen in parallel with a literature study which, among other things, concerned the areas of visual communication, implementation and Lean. The literature study was conducted to gain an understanding of the concerned subject on the case company, interviews and observations were carried out to get an insight into the organization and collect data. The visual communication contributes to a majority of positive consequences if applied correctly. As a result, the case company can potentially improve the information and communication flow with the help of implementing visual tools, as it can contribute to increasing understanding and that important information reaches more employees.

Denna studie har för avsikt att finna optimala värden i reflektionsdjup och stråldjup genom att undersöka hur dess numeriska värde påverkar nivån av realism med avseende på reflektion och refraktion i en visuellt realistisk 3Dscen och hur det kan balanseras med en begränsad renderingstid. En ökad insikt i denna process kan ge 3D-artister en större förståelse för reflektionsdjup och stråldjupets påverkan i förhållanden till renderingstider. Genom ett experiment har deltagare utan erfarenhet av 3D-produktion fått bedöma realismen på 3D-producerade bilder. Deltagarna upplevde det som svårt att avgöra huruvida en bild upplevs som mer realistisk än andra. Detaljer som ljus, skuggor och reflektioner var avgörande vid bedömningarna. Studien visar att parametrarna reflektionsdjup och stråldjup är avgörande för att uppnå realism, dock finns en risk att ett för högt värde ger lägre nivå av realism. Det framkommer även att reflektionsdjup och stråldjup har en betydande inverkan på renderingstiden.

I denna uppsats om visuell kommunikation kommer olika teorier att tas upp, vi har genomfört intervjuer med kunder, gjort observationer i butiker och sammanställt fakta för att ta reda på hur en förbättrad visuell kommunikation av de miljövänliga plaggen kan påverka konsumenter att handla mer miljövänligt. Engelsk titel: Visual communication- sales promotion of eco-friendly garments in storesEngelska nyckelord: Visual communication, Sustainability, Environmental clothing, Consumer behaviorSammanfattning på engelska: / Program: Butikschef, textil och mode

Denna uppsats avser att söka, jämföra och analysera hur två butiker inom samma butikskedja, genom sin visuella kommunikation, kan ge kunden olika erfarenheter. Vi valde att begränsa ämnet till endast undersöka tre faktorer: skyltar, placering av varumärken och butikslayout. Vi bestämde oss för att jämföra två av Design Onlys butiker i Göteborg, som ligger i Nordstan och på Fredsgatan där vi uppfattar skillnader i den visuella kommunikationen Genom att med utsikt över hela kedjan från ägarnas visioner för hur butikskommunikatörer fungerar och slutligen hur kunderna uppfattar visuell kommunikation i butikerna, har vi kunnat dra slutsatser om hur väl företagets identitet matchar dess image. / Program: Butikschef, textil och mode

Titel: Visuell butikskommunikation - en studie om Lindex arbetsprocess: från huvudkontor genom butik till kund Utgivningsår: 2013 Författare: Hannah Franzén, Lisa Gustavsson Handledare: Susanne Edström Examinator: Martin Behre Företagen på dagens globala marknad måste hela tiden utveckla nya metoder för att kunna konkurrera i kampen om kunderna. Att arbeta med den visuella butikskommunikationen kan vara ett sätt att vinna fördelar på i dagens handel. Då kunderna har så många försäljningskanaler att välja bland för att få sina behov och önskemål tillfredsställda, måste en butik stå ut ur mängden samt vara tydlig i sin kommunikation. Författarna till den här uppsatsen ser en utveckling av denna typ av kommunikation som kommer vara ännu viktigare i framtiden och har därför valt att behandla på detta område. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur vårt fallföretag Lindex arbetar med sin visuella butikskommunikation, från huvudkontor genom butik till kund. Vi tar reda på hur den interna arbetsprocessen ser ut samt vad den visuella butikskommunikationen resulterar i hos kund. För att ta reda på detta har vi intervjuat Lindex Corporate visual merchandisers som arbetar på huvudkontoret i Göteborg samt två VM-ansvariga i butik. Detta följdes sedan upp med påstana intervjuer med Lindex kunder i butik. Huvudkontorets arbete med den visuella butikskommunikationen integrerar flera avdelningar både på intern och extern nivå. Den största fokusen är sälj vilket genomsyrar arbetet både på huvudkontoret och på butiksnivå. Butiken är Lindex största marknadsförningskanal där de vill att kunden känner igen sig och får en modeupplevelse i världsklass. Huvudkontoret arbetar fram direktiv som hjälper butikens VM-ansvarige att verkställa de visuella säljfrämjande åtgärderna. De flesta kunder upplever Lindex butiker som tilltalande och är återkommande. Många vet att Lindex har ett högt nyhetsvärde och besöker ofta Lindex av en specifik anledning, framför allt är det damavdelningen som intresserar. Genom dessa undersökningar har vi kommit fram till att Lindex interna arbetsprocess fungerar väl och detta tack vare tydlig struktur samt god marknads- och kommunikationskännedom. Lindex arbetar med en tydlig kommunikation och följer arbetet längs hela processen. På huvudkontoret är de medvetna om vilka problem som kan uppstå och har på så sätt kunnat förebygga dem. Lindex har lyckats med är att ge kunden en god bild av företaget genom den visuella butikskommunikationen som bland annat resulterar i oplanerade köp och återkommande kunder. / Program: Butikschef, textil och mode

Influencers ar det nya verktyget i foretags marknadsforing. Men vad hander med foretags visuell identitet nar en influencer far skapa ett inlagg i samarbete efter en forfragan fran foretag. Studien bygger pa en visuell innehallsanalys av fyra olika foretag som anvander sig av influencers i det sociala medier Instagram. Den visuella innehallsanalysen skapades efter riktlinjer som stalldes upp innan studien paborjades for att lata alla bedomningar ga efter samma mall. Efter att analysen var klara sattes intervjufragor upp for att anvandas vid strukturerade intervjuer med influencers for att verkligen fa reda pa hur de arbetade och vilken information de fick fran foretag. Resultatet fran bade intervjuerna och den visuella identiteten visar pa att influencers far valdigt olika direktiv fran foretag. Det papekas aven att de vill skapa sitt material sjalva utan att nagon annan styr for att behalla en akthet mot sina foljare, som annars latt ser igenom inlagg ifall de ar fake.

<p>I den här rapporten återfinns resultatet av ett examensarbete inom ämnet informationsdesign. Arbetet har bestått utav att ta fram ett förslag till en grafisk profil åt en djurbutik, Djuraffär’n på stan i Västerås AB. Arbetet utgör med andra ord en slags utgångspunkt för framtida profilering för fortsatt arbete med att skapa en komplett grafisk profil. Förhoppningen har varit att tillgodose ägarnas önskan att förtydliga sitt interna och externa material. Syftet med arbetet har varit att skapa en grafisk manual med enhetliga riktlinjer utifrån en föreslagen grafisk profil. I arbetet har vi utgått från följande fråga:</p><p><em><p>Hur skapar vi ett förslag till en grafisk profil och vilka riktlinjer och grafiska element kan skapa en helhet åt Djuraffär’n?</p><p>Utifrån våra kunskaper inom informationsdesign och andra kringliggande områden har vi utformat ett förslag till en grafisk manual som innehåller grafiska komponenter och stilmallar för olika slags publiceringsmedium. Den grafiska manualen innehåller information och riktlinjen och kan, om butiken nappar på vårt förslag, fungera som en slags guide för Djuraffär’n i deras strävan att nå enhetlighet och identifikation. Målet är att den grafiska profilen har en stor effekt på ett mer uttryckligt och närvarande informationsflöde mellan Djuraffär’n och målgruppen; sändarna och mottagarna.</p><p>Rapporten redogör för hur examensarbetet genomförts och hur vi, utifrån vår teoretiska grund, nått resultat. Arbetet har bestått av undersökningar, utprovningar och grafisk produktion. Vi redogör följaktligen för metodval, utprovningsresultat och inspirationsformer.</p></em></p>

<p>En studie har gjorts av fem bildredaktörer på läromedelsförlag. Genom att genomföra intervjuer som kretsar kring deras egen syn på sin yrkeskunskap, förhållandet till andra pedagoger samt visuell läskunnighet, har utmärkande resonemang hos informanterna uppmärksammats och analyserats. Det resonemang de själva fört kring sin yrkesuppgift har varit stommen i studien.   Studien visar att bildredaktörer är en yrkesgrupp som tydligt betonar, först och främst, sin erfarenhet men även sin intuition som de viktigaste komponenterna när man väljer bilder till skolelever, då ingen specifik utbildning konstituerar professionen. Utifrån deras resonemang har framhållits synen på bland annat visuell läskunnighets betydelse i främst läromedlen men även utifrån skolans undervisningssammanhang. Att bildredaktörens yrke, i likhet med läraryrket, har en pedagogisk utgångspunkt ser bildredaktörerna som självklart men har inte enbart positiv inställning till hur samarbetet med lärare och läromedelsförfattare kan vara. Bildredaktörerna har en stor erfarenhet av bildmaterial och ser helst att både läromedelsförfattare och lärare interagerar utifrån det material som utväljs av bildredaktörerna.   Yrkesgruppen har en positiv inställning till sitt yrke men hamnar i kontakten med elever i ett val om man ska lyssna till elevernas syn på bilder eller om man ska förlita sig på sin egen yrkeskunskap.</p>

<p>During this project a photographer and an illustrator have explored if a single image can communicate a bigger whole, in this case a movie. By analysing five motion pictures with visual communication theories, semiotics and colour symbolism as tools, ten images was created. These images do not only consist of symbols, but also communicate the overall feeling and colour scheme of the movie.</p><p>These images have been tested in interviews with six individuals, who, except for one, work with visual communication of some kind. They have studied the communication skills of the images from their own experiences.</p><p>The result of the interviews showed that all images could not communicate a movie. One reason for this was that only a few of the test persons had seen two of the selected movies. The movies selected for this project, all put more or less focus on the visual expression of the film. This made them unequally hard to condensate into one single image.</p>

<p>August Underground is one of the sickest series of movies that ever been made. We try to understand what makes them so chocking to its audience. Critics says that the August Underground movies imitates Snuff, and we ask the question; How do people know what Snuff looks like.</p>