På grund av bland annat övergödning finns det en ökad mängd kväve i regnet som faller på vår jord. Detta ändrar förutsättningarna för växtlighet. Ogräset brännässlan växer snabbt av den allt mer näringsrika jorden och får då en fördel gentemot andra växter. Genom att ta vara på den starka och outnyttjade råvaran, som jag anser att brännässlan är, vill jag agera hållbart både för människan och naturen. Jag vill kommunicera växtens goda egenskaper, som exempelvis högt näringsvärde via en nässeldryck. Formgivningsarbetet innefattar en grafisk profil samt en förpackning till en mousserande nässelnektar med vinkaraktär. En lokal produkt verkar för ett hållbart samhälle. Skandinaviens traditionella och naturliga kök kallas för ”New nordic cuisine”. Ett ökat intresse för lokal mat, hälsosamma drycker och hållbarhet bereder väg för ogräs på menyn. Jag marknadsför drycken i en PET-flaska svept med mönstrat papper. Förpackningens nässelmönster ska illustrera växtens vilda natur. PET valdes för att minska vikten vid transport och papper för att ge flaskan ytterligare en taktil dimension, samt en exklusivitet. Fokus har legat på det undersökande arbetet. Hur marknadsför man hållbarhet? Fält som jag har arbetat inom är bland annat: hälsa, semiotik, förpackningsdesign, materialundersökningar och begreppet ”rural urbanism”. Min slutsats är att nässlans många positiva egenskaper är en del i vår hållbara utveckling.

I denna studie riktar vi in oss på Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) och hur det används i förskolans verksamhet. TAKK är inspirerat av det svenska teckenspråket (STS) (Hörselskadades Riksförbund, 2011). Internationella studier (Heister Trygg, 2004; Iverson & Goldin-Meadow, 2004) har visat att TAKK har en gynnsam effekt på barns språkutveckling. Vi undersöker tre olika delar av TAKK-användandet i förskolan: i vilken utsträckning substantiv respektive verb tecknas i småbarnssamlingar, hur förskollärare gör för att uppmuntra barnen att använda TAKK samt vilka svårigheter de anser att det finns med TAKK. Genom kvalitativa undersökningsmetoder får vi fram ett underlag som analyseras. Av resultatet framkommer det att TAKK-användandet under småbarnssamlingarna varierar och att tecken för substantiv dominerar bland samtliga förskolor. Vidare finns det sätt för förskollärare att uppmuntra till att använda TAKK bland annat genom konsekvent användning utifrån barnens behov och intressen. Ett annat sätt att uppmuntra barnen i deras TAKK-användande är att utforma inspirerande TAKK-miljöer. De svårigheter förskollärarna nämner med detta är att TAKK ofta nedprioriteras då annat i verksamheten tar större plats. Även de egna kunskaperna ses som ett hinder bland våra informanter, då många av dem upplever att de saknar utbildning.

No description available.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur visuell kommunikation och cirkulär design kan bidra till hållbar konsumtion av engångsartiklar i plast inom sjukvården. Genom en deskriptiv innehållsanalys har data från beställningslistor summerats. Detta för att söka svar på hur mycket engångsartiklar i plast som konsumerats inom regional sjukvård under ett år. En surveyundersökning genomfördes i syfte att söka svar på hur visuell kommunikation ser ut på engångsartiklar i plast idag. Resultatet visar att stora kvantiteter av plast engångsartiklar används inom regional sjukvård samt att det är bristande information om hållbarhet och plastprodukters miljöpåverkan idag.

Svenskar är de som motionerar mest i europa, men samtidigt är svenska barn de mest stillasittande i norden. Barn och ungdomars fysiska aktivitet har minskat med 12-30% sedan år 2000. Detta leder till att de sitter stilla i en allt för stor utsträckning, ibland så mycket som 9h per dag, något som kan medföra vissa hälsorisker. Den främsta orsaken till detta är överkonsumtionen av skärmtid bland barn och ungdomar. Denna studie syftar till att undersöka ungdomars skärmvanor och hur skärmtid kommuniceras visuellt.   Studien baseras på en enkätundersökning och visuell research. Dessa metoder avser att samla in data kring ungdomars rådande skärmvarnor och undersöka hur ett urval mobilapplikationer kom­municera spenderad skärmtid visuellt. Resultatet visar att ungdomar spenderar stora mängder tid vid skärmen dagligen, och att de inte väljer att ta regelbundna pauser under dessa perioder. Resultatet visar även att vissa applikationer som syftar till att hjälpa oss hantera vår skärmtid inte fungerar som effektiva hjälpmedel då den visuell kommunikationen är bristfällig.

Syftet med studien är att undersöka hur butiker använder sig av visuell kommunikation vid försäljning av rosor. Syftet är också att undersöka hur medvetna konsumenter är om etiska märkningar på rosor. Sex butiker i Sundsvall har undersökts med hjälp av en kvalitativ fotodokumentation och en semiotisk analys för att utröna den visuella kommunikationen. Även en kvantitativ enkätundersökning har genomförts för att utröna konsumenternas uppfattning om den visuella kommunikationen i butik, samt för att undersöka medvetenheten om etiska märkningar på rosor. Resultatet av båda metoderna visar enhetligt att informationen i butik är för låg. Majoriteten av respondenterna i enkätundersökningen är inte medvetna om att etiska märkningar på rosor existerar.

Denna undersökning handlar om hur konsumenten möts och påverkas av visuell kommunikation i livsmedelsbutiken. För att komma närmare svaret på dessa frågor har en fotodokumentation genomförts med en efterföljande analys av ett urval bilder, för att ge en bild av vad det är konsument möts av. För att få en förståelse för hur en konsument kan reagera på dessa visuella element samt för att få en uppfattning som konsumenternas konsumtionsmönster har en enkätundersökning genomförts där deltagarna fått möjlighet att svara på en rad frågor gällande sin konsumtion i livsmedelsbutiker och även fått lämna svar gällande olika visuella exempel från butik. Studien fokuserar på vad det faktiskt är konsumenten möts av inledningsvis, för att sedan undersöka i analysfasen hur olika konsumenter reagerar på olika visuella element.

Problemformulering och syfte: Syftet är att undersöka hur individer med sjukdomen endometrios bemöts samt hur sjukdomen kommuniceras visuellt. Frågorna som besvaras är: ”Hur blir ett urval endometriosdrabbade bemötta inom vården?”, ”Vad är viktigt i bemötandet av endometriosdrabbade enligt ett urval av vårdpersonal?” samt ”Hur kan visuell kommunikation förbättra vardagen för endometriosdrabbade?”.Metod och material: Två olika huvudmetoder används i undersökningen. Den första är en kvantitativ enkät som ett urval endometriosdrabbade i en Facebookgrupp besvarade. Den andra är en intervju som ett snöbollsurval av vårdpersonal besvarade. Både enkäten och intervjun skickades ut och besvarades digitalt. Vidare har en visuell research utförts genom en analys av de första fyra hemsidorna vid en sökning på ordet ”endometrios” på Google.Huvudresultat: Resultatet av studien visar att majoriteten av urvalet endometriosdrabbade har blivit negativt bemötta av vården, och att de efterfrågar en större förståelse, att bli betrodd för sina symptom och att bli mer lyssnad på. Dessa ord återkommer i resultatet av den andra frågeställningen som var riktad till vårdpersonal. Båda urvalen var överens om vad som är viktigt, men det ser inte ut så idag i praktiken. Den tredje frågeställningen som rör visuell kommunikation visar att det bör användas på många sätt för att skapa en bättre vardag för endometriosdrabbade. Viktiga faktorer visar sig vara ökad förståelse för endometriosdrabbade samt förbättrad information om sjukdomen.

Man ser idag att det finns ett ökat intresse för ett mer hållbart levnadssätt hos konsumenter, vilket kan spela en stor betydelse för just hållbarare paketering av produkter (Steenis et. al, 2017:286). Ett problem som finns är dock att konsumenter inte har den vetskapen som kan behövas för att göra ett mer hållbart val i sin konsumtion, och väljer därför att förlita sig på de konsumtionsvanor som dom har vant sig vid (ibid). Om man ser på förpackningsdesign från en konsuments ögon så finns det vissa delar man kollar på när man kollar efter hållbar produkt. Förpackningsdesign består av olika element som talar om huruvida hållbar förpackningen är eller inte. Nämligen förpackningsmaterial, vilka grafiska element som har använts i utformningen av förpackningens design samt vilka informativa element som finns på förpackningen, som märkningar etc (Steenis et. al, 2017:286). De metoder som använts för att komma fram till resultatet med denna undersökning är semiotisk bildanalys samt enkätundersökning. Det huvudsakliga resultatet i denna studie är att färgvalen man gör samt hur man väljer att använda märkningar är viktigt om man vill förmedla budskapet om att ett vin är ekologiskt.