<p>Samhället går i dag mot en framtid vilken kräver en läs- och skrivkunnig befolkning. Trots detta finns ett stort antal som går ut skolan utan dessa kunskaper. Dessutom har andra ämnen försvårats då eleven inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen. Problemet har uppmärksammats och hanterats på olika sätt genom åren. För att se hur skolorna hjälper elever med dyslexi i dag har jag valt att dels läsa litteratur dessutom att göra en empirisk undersökning i två olika skolor. På så sätt har jag nått mitt syfte att få kunskap om hur man undervisar elever med dyslexi. Undersökningsmetoderna var dels att följa elever i undervisning med och utan speciallärare med inriktning mot SO-ämnen. </p><p>Resultatet gav mig en hel del förslag på alternativ undervisning riktad mot elever med läs- och skrivsvårigheter. Som exempel kan ges datorer med olika program, intalade böcker på band, lekar och spel. Genom litteraturen samt observationer och samtal har jag vidare lärt mig att anpassa rätt övning till rätt typ av dyslexi då det finns många skilda slag av handikappet. Genom träning finns stora möjligheter för elever med dyslexi att prestera fullt godtagbara resultat.</p>

<p>Undervisningen i skolan bedrivs ofta utifrån "förmedlingspcdagogik", vilket kan göra</p><p>undervisningen begränsad, ur både elevens och lärarens synvinkel. Många elever når inte upp</p><p>till skolans uppställda mål. För att hjälpa elever i sitt lärande, menades i uppsatsen, att</p><p>användandet aven lärstilsteori kan vara ett sätt och om lärare är medvetna om sin lärstil kan</p><p>det vara en faktor som påverkar elevers lärande positivt. Syftet med uppsatsen var att</p><p>kartlägga vilka lärstilar svensklärare har i årskurs 6-9 och gymnasiet. Syftet var dessutom att</p><p>belysa olika undervisningsmetoder som är lämpliga inom respektive lärstil. För att kartlägga</p><p>svensklärares lärstilar har lärstilsteorin The Dunn & Dunn Learning Style Model och teorins</p><p>analysinstrument; stilenkäter använts. Av enkätens olika stildrag redovisades de fyra</p><p>sinnesmodaliteterna; det visuella, det auditiva, det taktila och det kinestetiska och en</p><p>redogörelse för visuella och auditiva lärstilars metodiska inslag, matchande taktil och</p><p>kinestetisk lärstil gjordes. Resultatet i undersökningen visade att flest svensklärare har visuell</p><p>lärstil och att många även har en auditiv lärstil och det är fler lärare som har taktil lärstil i</p><p>jämförelse med kinestetisk. Då den vanligaste undervisningspedagogiken i skolan stimulerar</p><p>auditivt och visuellt, och de flesta lärarna i underökningen har visuell och auditiv lärstil kan</p><p>det innebära att många svensklärare i undersökningen undervisar så som de själva lär sig.</p>

<p>I rapporten ges förslag på hur arbetsmiljön och säkerheten kan förbättras på Skanskas byggarbetsplatser i Värmland genom att integrera säkerheten i den visuella styrningen.</p><p>På skyddsrondsprotokollen finns det vissa anmärkningar som ofta återkommer, nämligen fallskydd, allmän oreda och personlig skyddsutrustning. Bakom dessa anmärkningar och många olyckor som sker ute på byggarbetsplatserna ligger ofta den mänskliga faktorn, vilket innebär att många av olyckorna som skett skulle ha kunnat förebyggas.</p><p>Visuell styrning är en metod som tidigare provats på Skanskas arbetsplatser med syftet att öka produktiviteten genom kommunikation och synlighet för arbetarna. Genom deras delaktighet i visuell styrning ökar engagemanget och det skapas en ”vi-känsla” ute i produktion, något som skulle kunna lösa många av de problem som finns på arbetsplatserna.</p><p>Visuell styrning hos Skanska fungerar praktiskt så att en whiteboardtavla sätts upp ute på byggarbetsplatsen, där man samlar ihop medarbetarna framför tavlan varje morgon innan man börjar producera och går igenom det som är prioriterat i produktionen på tavlan.</p><p>Vår idé är att integrera säkerheten i den visuella styrningen genom att sätta upp punkter på tavlan som är viktiga ur säkerhetssynpunkt. Till dessa kan en skala sättas där man enkelt kan se hur den aktuella säkerheten för varje punkt är på bygget. Den som är ansvarig för tavlan gör en bedömning i slutet på varje arbetsdag där han markerar på tavlan vart han tycker att säkerheten gällande dessa punkter ligger. Att enbart markera på tavlan hur säkerheten ser ut är enligt vår mening inte nog. Den ansvarige för tavlan bör tala om grunden för bedömningen och påpeka brister men får inte glömma positiv kritik. Genom att hela tiden påpeka och påminna bör det ge resultat då det är medarbetarnas egna säkerhet som diskuteras.</p><p>Detta är en metod som tros fungera då den är enkel, tydlig och sätter fokus på de viktigaste problemen. Utformningen på tavlan och vilka punkter som tas upp kan lätt ändras vilket innebär att tavlan kan anpassas till alla byggarbetsplatser.</p> / <p>The report shows how to improve the working environment and safety on working sites of Skanska in Värmland through integrating safety by visual monitoring.</p><p>On the safety regulation protocols, some remarks appear frequently and those are the remarks about fall-arrest safety netting, untidyness in general and personal safety equipment. Behind these remarks, and behind the many accidents occuring on the building sites, the human factor is the main cause, which implies that many of these accidents could have been prevented.</p><p>Visual monitoring is a method that earlier has been tested on the worksites of Skanska with the purpose of increasing productivity through communication and visibility for the workers. Through their participation in visual planning, their commitment increases and a feeling of togetherness in production is created, something that could solve many of the problems occuring on the building sites.</p><p>At Skanska, visual monitoring in reality works out in a way that a white board is put up on the building site where the workers assemble every morning before production commences, and all priorities concerning production are gone through.</p><p>Our idea is to integrate safety into visual monitoring through putting up points on the white board that are important from a safety aspect. To these points a scale could be added where one easily could view the current safety situation for every point on the building site. The person responsible for the white board makes a judgement in the end of every working day by indicating where he thinks the level of safety is among the points put up. But just indicating the judgement of safety is in our opinion not enough. The person responsible for the white board should explain the basis used in forming his judgement and call attention to shortcomings, while not forgetting positive feedback. Through constant remarks and reminders, this should produce a result as it is the workers own security that is being discussed.</p><p>This method is thought to work because it is simple and straightforward and puts focus on the most important issues. The formulation on the white board and the matters discussed can easily be altered which means that the whiteboard can be adjusted to all building sites.</p>

No description available.

Samhället går i dag mot en framtid vilken kräver en läs- och skrivkunnig befolkning. Trots detta finns ett stort antal som går ut skolan utan dessa kunskaper. Dessutom har andra ämnen försvårats då eleven inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen. Problemet har uppmärksammats och hanterats på olika sätt genom åren. För att se hur skolorna hjälper elever med dyslexi i dag har jag valt att dels läsa litteratur dessutom att göra en empirisk undersökning i två olika skolor. På så sätt har jag nått mitt syfte att få kunskap om hur man undervisar elever med dyslexi. Undersökningsmetoderna var dels att följa elever i undervisning med och utan speciallärare med inriktning mot SO-ämnen. Resultatet gav mig en hel del förslag på alternativ undervisning riktad mot elever med läs- och skrivsvårigheter. Som exempel kan ges datorer med olika program, intalade böcker på band, lekar och spel. Genom litteraturen samt observationer och samtal har jag vidare lärt mig att anpassa rätt övning till rätt typ av dyslexi då det finns många skilda slag av handikappet. Genom träning finns stora möjligheter för elever med dyslexi att prestera fullt godtagbara resultat.

Undervisningen i skolan bedrivs ofta utifrån "förmedlingspcdagogik", vilket kan göra undervisningen begränsad, ur både elevens och lärarens synvinkel. Många elever når inte upp till skolans uppställda mål. För att hjälpa elever i sitt lärande, menades i uppsatsen, att användandet aven lärstilsteori kan vara ett sätt och om lärare är medvetna om sin lärstil kan det vara en faktor som påverkar elevers lärande positivt. Syftet med uppsatsen var att kartlägga vilka lärstilar svensklärare har i årskurs 6-9 och gymnasiet. Syftet var dessutom att belysa olika undervisningsmetoder som är lämpliga inom respektive lärstil. För att kartlägga svensklärares lärstilar har lärstilsteorin The Dunn & Dunn Learning Style Model och teorins analysinstrument; stilenkäter använts. Av enkätens olika stildrag redovisades de fyra sinnesmodaliteterna; det visuella, det auditiva, det taktila och det kinestetiska och en redogörelse för visuella och auditiva lärstilars metodiska inslag, matchande taktil och kinestetisk lärstil gjordes. Resultatet i undersökningen visade att flest svensklärare har visuell lärstil och att många även har en auditiv lärstil och det är fler lärare som har taktil lärstil i jämförelse med kinestetisk. Då den vanligaste undervisningspedagogiken i skolan stimulerar auditivt och visuellt, och de flesta lärarna i underökningen har visuell och auditiv lärstil kan det innebära att många svensklärare i undersökningen undervisar så som de själva lär sig.

En studie har gjorts av fem bildredaktörer på läromedelsförlag. Genom att genomföra intervjuer som kretsar kring deras egen syn på sin yrkeskunskap, förhållandet till andra pedagoger samt visuell läskunnighet, har utmärkande resonemang hos informanterna uppmärksammats och analyserats. Det resonemang de själva fört kring sin yrkesuppgift har varit stommen i studien.   Studien visar att bildredaktörer är en yrkesgrupp som tydligt betonar, först och främst, sin erfarenhet men även sin intuition som de viktigaste komponenterna när man väljer bilder till skolelever, då ingen specifik utbildning konstituerar professionen. Utifrån deras resonemang har framhållits synen på bland annat visuell läskunnighets betydelse i främst läromedlen men även utifrån skolans undervisningssammanhang. Att bildredaktörens yrke, i likhet med läraryrket, har en pedagogisk utgångspunkt ser bildredaktörerna som självklart men har inte enbart positiv inställning till hur samarbetet med lärare och läromedelsförfattare kan vara. Bildredaktörerna har en stor erfarenhet av bildmaterial och ser helst att både läromedelsförfattare och lärare interagerar utifrån det material som utväljs av bildredaktörerna.   Yrkesgruppen har en positiv inställning till sitt yrke men hamnar i kontakten med elever i ett val om man ska lyssna till elevernas syn på bilder eller om man ska förlita sig på sin egen yrkeskunskap.

I den här rapporten återfinns resultatet av ett examensarbete inom ämnet informationsdesign. Arbetet har bestått utav att ta fram ett förslag till en grafisk profil åt en djurbutik, Djuraffär’n på stan i Västerås AB. Arbetet utgör med andra ord en slags utgångspunkt för framtida profilering för fortsatt arbete med att skapa en komplett grafisk profil. Förhoppningen har varit att tillgodose ägarnas önskan att förtydliga sitt interna och externa material. Syftet med arbetet har varit att skapa en grafisk manual med enhetliga riktlinjer utifrån en föreslagen grafisk profil. I arbetet har vi utgått från följande fråga: Hur skapar vi ett förslag till en grafisk profil och vilka riktlinjer och grafiska element kan skapa en helhet åt Djuraffär’n? Utifrån våra kunskaper inom informationsdesign och andra kringliggande områden har vi utformat ett förslag till en grafisk manual som innehåller grafiska komponenter och stilmallar för olika slags publiceringsmedium. Den grafiska manualen innehåller information och riktlinjen och kan, om butiken nappar på vårt förslag, fungera som en slags guide för Djuraffär’n i deras strävan att nå enhetlighet och identifikation. Målet är att den grafiska profilen har en stor effekt på ett mer uttryckligt och närvarande informationsflöde mellan Djuraffär’n och målgruppen; sändarna och mottagarna. Rapporten redogör för hur examensarbetet genomförts och hur vi, utifrån vår teoretiska grund, nått resultat. Arbetet har bestått av undersökningar, utprovningar och grafisk produktion. Vi redogör följaktligen för metodval, utprovningsresultat och inspirationsformer.

Detta är en reflekterande uppsats som behandlar ett verk som skapats inom ramen för examensarbete i medier: dataspelsutveckling vid Högskolan i Skövde. Själva verket består av en spelbar nivå till spelet SWAT4 (Sierra, 2007) med stöd för upp till 16 spelare i spelläget ”Barricaded Suspects”. Uppsatsen inleds med att presentera idén, frågeställningen och målet med verket. Detta följs av en kort del om spelet SWAT4: s ramverk innan den nivådesignsmässiga teorin som använts vid verkets skapande förklaras. Efter detta följer en utförlig beskrivning om arbetsprocessen som använts vid skapandet av verket. Därefter beskrivs de områden som nivån består av utifrån deras utformning. Detta följs av en diskussion där reflektioner, tankar och problem som uppstått under arbetet tas upp, innan resultatet redovisas. Slutsatsen som dras är att nivån som producerats är balanserad och har samma visuella representation som originalnivåerna till SWAT4, trots att det fortfarande finns förbättringar att göra i avseende på ljud och detaljrikedom.

This is a literature study of learning mathematics in general and algebra in particular. The goal is to explore and investigate the learning procedure and the difficulties pupils have with their understanding. Furthermore, to understand what qualities is requested of pupils in their effort to be successful in mathematics and algebra. I have also explored different pupil thinking styles in mathematics and what consequences that has on their learning and understanding. Moreover, I have investigated some different learning styles and how they can be addressed in teaching of mathematics in general and algebra in particular. Finally, the goal has been to suggest how you can improve the teaching in order to enhance the understanding of algebra. As a result I have presented a variety of methods to literally illustrate the basic concepts of algebra. The conclusions of this work are that it is possible to make algebra more visual or kinaesthetic by illustrating the function of the equal sign as a similarity and not an operational command by scales for instance, in order to enhance the understanding of algebra. Additionally, it is for example possible to make the multiplication of binomial visual or kinaesthetic by treating the product of the binomials as an area of a rectangle with the binomials as sides. Finally, the importance of team work should not be underestimated as it lets the pupils learn from each other, toss ideas and develop a more flexible thinking style.