Den här studien är genomförd som en etnografisk undersökning av två visuella händelser i en förskolas ateljé under gemensamt bildskapande. Målet med undersökningen är att söka svar på vilka diskurser som finns i rörelse i ateljén samt vilka subjektspositioner dessa diskurser erbjuder de deltagande barnen. Barnens handlande och motivval har undersökts utifrån ett genusperspektiv och analysen av det empiriska materialet har genomförts med verktyg lånade från diskurspsykologin och med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Som forskare väljer jag att i analysen av materialet byta subjektsposition, och talar om mig själv som den vuxna. Detta medför att också forskarens subjektspositioner delvis blir synliga. I resultatet visar det sig bland annat att det finns tre samtidigt pågående diskurser i ateljén och att dessa erbjuder såväl låsta som öppna subjektspositioner för barnen. Resultatet visar också att förskolan i denna undersökning är mer öppen för genusöverskridande byten av subjektspositioner än för utmaningar av den vuxnas auktoritet. Barnens motivval och handlingar överensstämmer inte riktigt med de mönster som presenteras under rubriken tidigare forskning, vilket i sig är ett av de intressanta resultat som detta arbete presenterar.

Låggradiga gliom (LGG) är långsamt växande, maligna hjärntumörer som ofta infiltrerar områden hjärnan som står för olika viktiga funktioner, exempelvis tal och språk. Vid vakenkirurgi av LGG kan patientens funktioner testas fortlöpande, vilket ger förutsättning för bevarande av funktion samt en mer aggressiv resektion. Graden av resektion är en viktig prognostisk faktor för överlevnad. Vid språktestning under vakenkirurgi används vanligen visuell objektsbenämning. Det finns dock patienter som får en bestående postoperativ språkstörning, varför frågor väckts om visuell objektsbenämning är ett tillräckligt sensitivt test för intraoperativ kartläggning av språkliga funktioner. Syftet med denna studie var att vidareutveckla dagens intraoperativa testförfarande, baserat på kunskaper inom logopedi, psykolingvistik, neurologi och neurokirurgi. Litteraturgenomgången och erfarenhet från praktiska observationer resulterade i ett intraoperativt språktestförfarande som innebär att patienten ska producera en mening med SVO-struktur (subjekt-verb-objekt) utifrån en bild. Till skillnad från visuell objektsbenämning, som bara eliciterar den fonologiska och lexikala nivån av språket, testar SVO-konstruktion även den syntaktiska nivån samt benämning av verb, vilket bland annat har visats ge en mer utbredd kortikal aktivering än benämning av substantiv. Meningar med SVO-struktur utformades och illustrerades med ritade bilder, vilka sedan pilottestades intraoperativt. Baserat på teoretisk kunskap bör elicitering av SVO-konstruktion vara ett mer sensitivt intraoperativt testförfarande, men metoden behöver valideras och vårt test standardiseras. Eftersom elicitering av SVO-konstruktion ställer högre krav på språklig kompetens hos testledaren bör en logoped genomföra den intraoperativa språktestningen.

Diss. Linköping : Univ., 2002.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 3 uppsatser.

Tübingen, Univ., Diss., 2008.

<p>Detta är en reflekterande uppsats som behandlar ett verk som skapats inom ramen för examensarbete i medier: dataspelsutveckling vid Högskolan i Skövde. Själva verket består av en spelbar nivå till spelet SWAT4 (Sierra, 2007) med stöd för upp till 16 spelare i spelläget ”Barricaded Suspects”. Uppsatsen inleds med att presentera idén, frågeställningen och målet med verket. Detta följs av en kort del om spelet SWAT4: s ramverk innan den nivådesignsmässiga teorin som använts vid verkets skapande förklaras. Efter detta följer en utförlig beskrivning om arbetsprocessen som använts vid skapandet av verket. Därefter beskrivs de områden som nivån består av utifrån deras utformning. Detta följs av en diskussion där reflektioner, tankar och problem som uppstått under arbetet tas upp, innan resultatet redovisas. Slutsatsen som dras är att nivån som producerats är balanserad och har samma visuella representation som originalnivåerna till SWAT4, trots att det fortfarande finns förbättringar att göra i avseende på ljud och detaljrikedom.</p>

Bakgrund: Förpackningar har kommit att spela en allt mer central roll för ett företags möjlighet att marknadsföra sig på marknaden. Förpackningar är en avgörande komponent i konsumentens köpbeslut, vilket gör att visuell kommunikation på fordrar allt mer eftertanke. Det som tycks reflektera sig i utformningen av förpackningar är samhällets förutfattade meningar om vad som anses vara kvinnliga och manliga visuella attribut. Det är något som marknadsförare måste ta i beaktning, då företeelser inte alltid återspeglar verkligheten av vad kvinnor och män faktiskt prefererar.  Syfte: Denna studie syftar till att identifiera likheter och skillnader när det kommer till hur kvinnor och män utvärderar visuell kommunikation i form av bild, typsnitt, färg, form, och information på förpackningar. Den ämnar även att undersöka könens nivå av engagemang och hur visuell kommunikation påverkar i deras val av förpackning.   Metod: Studien har utgått från en deduktiv ansats för att uppnå undersökningens syfte. Insamling av data har tillämpats via en kvantitativ metod i form av en enkät via internet, vilket har gett möjlighet för ett större antal respondenter att delta i studien. Den insamlade datan har ställts i kontext gentemot teorin för vidare diskussion i avsikt att besvara studiens syfte och frågeställning.  Slutsats: Resultatet från denna studie kan inte med säkerhet bekräfta att det finns några skillnader mellan kvinnor och män i deras syn på visuell kommunikation på förpackningar. Det som studien tyder på är att det finns interaktionseffekter inom respektive kön, det visar på att båda könen prefererar ett kursivt typsnitt samt att män föredrar bild snarare än icke bild på förpackningen. Studien visar även på att nivå av engagemang inte utgav några signifikanta skillnader mellan könen, men det går att utläsa att det finns tendenser till skillnader och likheter. Det är något som hade varit intressant att undersöka vidare. Nyckelord: Konsumentbeteende, förpackning, visuell kommunikation, man, kvinna / Background: In order to market a company on the market, packaging of a product plays a more central part. Therefore, visual communications of the package requires more attention since it is one of the conclusive parts of a consumers buying decision. The attributes that are reflected on packaging in society today, is having visual features of being female and male. This is something that marketers need take under consideration, since the phenomenon is not always reflecting the reality of genders perceptions.  Purpose: The purpose of this thesis is to identify the similarities and differences in how women and men evaluate the visual communication of the semiotic meanings in pictures, colour, shape, font and the information on packaging. It is also embedded to investigate the genders level of engagement and how they are affected by the visual communication in the choice of packaging.  Method: To meet the purpose of the study, the authors of this thesis conducted a deductive study. The collection of data needed for the quantitative studies was gathered through a internet based survey, which reaches out to a broader range of respondents to join the study. The data gathered has then been analysed with the theoretical framework in order to answers the research question and meet the purpose of this thesis.  Conclusion: The result of this study cannot confirm to assure that there is any real difference between women and men in their perceptions of visual communication on packaging. The study do indicate that interaction effect occur between the genders, the study confirmed that both genders do prefer italic font and men did also prefer packaging with pictures instead of non-picture packaging. The study also confirm that the level of engagement did not show any significant differences between the genders but some trends in tendencies can be seen in both differences and similarities. These tendencies is something that the authors can see as interesting for further research. Keyword: Consumer behaviour, packaging, visual communication, male, female

No description available.

Det finns ett antal olika svenska barnrättsorganisationer som arbetar aktivt för att hjälpa och stötta barn världen över som är i akut behov av hjälp och stöd. En av de kanaler som organisationerna använder sig av för att nå ut till potentiella bidragsgivare är deras webbsidor där startsidan är det första som mottagaren möts av. Denna studie syftar till att undersöka och analysera den visuella och textuella kommunikationen på tre olika barnrättsorganisationernas startsidor. De organisationer som undersökts är Rädda barnen, UNICEF Sverige samt Plan International Sverige. Med hjälp av en kvantitativ enkät samt kvalitativa fokusgrupper har en analys genomförts över hur de olika visuella komponenterna huvudrubrik, bild samt färgval, på de olika barnrättsorganisationer startsidor liknar varandra och skiljer sig åt samt hur de påverkar mottagarnas känslomässiga respons enskilt och i samspel med varandra.

SOS-operatörer tar varje dag beslut om nödsituationer och prioriterar ärenden beroende på hur livshotade de bedöms att vara. Beslutsfattningen är en komplex uppgift som påverkas av kontext, tiden och tidigare erfarenhet av liknande beslut. Eftersom beslut tas på den information som tillges operatörerna från uppringaren är det svårt att bedöma situationen och hur trovärdig informationen är. Innan det är möjligt att studera vilken information som är trovärdig är det viktigt att studera hur personer ser på skadeplatser idag och vilken information de väljer att delge operatören. Studien har jämfört visuell uppmärksamhet mellan experter (ambulanspersonal och brandmän) med noviser samt studerat vilken information de ger till SOS-operatören. Studiens tillvägagångsätt har utförts med hjälp av mäta ögonrörelser hos 17 experter och 20 noviser när de tittar på skadeplatser. Deltagarnas uppgift har varit att besluta om de skulle ringa SOS om de befann sig sig på platsen. Om deltagarna beslutade sig att ringa SOS blev de ombedda att muntligt framföra en rapport om situationen till en fiktiv larmcentral. Resultatet visade att det var skillnad mellan experters och novisers visuella uppmärksamhet. Det förelåg även en skillnad i vilken information grupperna valde att tillge den fiktiva larmcentralen. Studiens resultat indikerar att det är av relevans att ta hänsyn till den kunskap som ambulanspersonal och brandmän bär på för att studera vilken information som är viktig att rapportera in vid en olycka, men även för att studera vad trovärdig information är och hur den ser ut.