Training is very popular today, more and more people are becoming aware of the positive effects of training. Based on my own and others experiences, many will get started with the training but lose the motivation to continue after a while when they do not see results. If you can’t afford a personal trainer, it's hard knowing how to develop your training. There is no inspiration, instructions and information for muscle building exercises in the gym. The purpose of my master thesis is to create a design proposal, a fictional attachment to Friskis&Svettis magazine. The attachment will present inspiration, instructions and illustrations of new exercises for muscle building, thus promoting people's motivation for continued training. Through theories of visual rhetoric, serial storytelling, visual communication and qualitative interviews, as well as user tests, I have studied how informative designs are best applied to the needs of the target group and Friskis&Svettis graphic profile. Finally, the result was a design proposal on an attachment for Friskis&Svettis magazine. The attachment refers to those who are interested in muscle building exercises and looking for new inspiration.

I takt med ökande informationsströmmar via internet och sociala medier sprids också budskap om miljön och dess bräckliga hälsotillstånd. Detta kan påverka flertalet branscher och företag genom att deras kunder blir mer miljömedvetna och måna om miljön. Det skapar ett behov av att kommunicera företags miljötänk externt, inte bara via text utan även via den visuella identiteten. Denna studie görs på uppdrag av fjärrvärmeavdelningen på Mjölby-Svartådalen Energi AB. Studiens syfte är att undersöka hur detta företag med hjälp av bildelement kan kommunicera hållbar utveckling på den svenska marknaden. Undersökningens datainsamling har genomförts med en blandad metod i form av granskning av kvalitativa audiovisuella material, samt en kvantitativ enkätundersökning. De audiovisuella material som granskades var tre fotografier från fyra olika företag i olika branscher. Bildelement som identifierades i dessa fotografier testades sedan i olika varianter i studiens enkät. Studien visar på att bildelementen bildutsnitt, lager/bilddjup, perspektiv, symmetri, färg, skärpedjup och riktning är vanligt förekommande i kontexten hållbar utveckling. Det har också visat sig att företag i olika branscher som arbetar med hållbar utveckling ofta använder liknande varianter av studiens preciserade bildelement. Dessa varianter kan således tolkas som allmänt vedertagna bland företag vars avsikt är att kommunicera hållbar utveckling. Resultatet från både undersökning av audiovisuella material samt enkät pekar i de flesta fall på ett samband i användandet av bildelement i kontexten hållbar utveckling. Det pekar på att det bildutsnitt som föredras är etableringsbild. Bilddjupet önskas vara långt och färgen grönt förekommer ofta i sammanhang kring hållbar utveckling och förknippas därför med detsamma. Ytterligare färger som förknippas med detta är kombinationen av de två färgerna limegrönt och rosa, men även blått förekommer. Ett långt skärpedjup föredras liksom en riktning pekandes någonstans mellan vertikalt rakt uppåt och horisontellt åt höger.

Då användare av någon produkt använder sig av dess manual, är det vanligt han eller hon hoppar över stycken som verkar irrelevanta eller för mödosamma att ta till sig i för hållande till den nyttan som informationen kan tänkas ge. Då kan användaren också missa information, som är nödvändig för att en uppgift/problem skall lösas. Denna studie har undersökt och jämfört tre olika sätt att markera ut ett stycke information i en manual. Med manualens hjälp har försöksdeltagarna sorterat kanaler på en TV. De olika sätten att markera informationen skiljer sig åt i den grad av relevans de har till uppgiften. Resultatet antyder att de som haft manual där informationen märkts ut gjorde fler fel än då ingen markering skett men det beror troligtvis mer på tolkning av innehåll och struktur, snarare än att den utmärkta informationen uppmärksammades i mindre grad än den icke utmärkta.

Kan man i en scen förmedla känslorna ledsamhet eller glädje med hjälp av partikeleffekter som skapar olika figurer och rörelsemönster? För att undersöka detta skapades 17 olika filmklipp där partiklar i form av cirklar eller trianglar rörde sig enligt fyra olika rörelsemönster med olika intensitet. Filmklippen visades för 27 respondenter som med stöd av frågeformulär fick svara på vilka känslor filmklippen förmedlade. I det första frågeformuläret fick respondenterna fritt svara vilken känsla de associerade till klippet. I det andra frågeformuläret skulle de istället svara på hur väl de tyckte att en specificerad känsla, ledsamhet eller glädje, förmedlades.Undersökningen visade att glädje bäst förmedlas med hjälp av former som rör sig snabbt vertikalt (röresemönster vertikalt, hög intensitet). Ledsamhet förmedlas bäst genom en cirkel som långsamt rör sig längs en större cirkel (rörelsemönster hastighet, låg intensitet). Studien visar att rätt använt kan partikeleffekter användas för att framkalla ledsamhet eller glädje hos en publik, exempelvis i reklam, film och spel.

Denna studie handlar om hur platser beskrivs genom den berättande retoriken och den visuella kulturen. Detta gör jag genom att titta på specifika diskurser om platsers identitet och lägga dem intill andra diskurser med gemensamma nämnare och därigenom få fatt på det för givet tagna. Jag har utgått från tre olika platser som både liknar och skiljer sig från varandra beroende på i vilken diskurs de befinner sig. Dessa platser är Malexander i Östergötland, Olaigatan i Örebro och tre olika platser i Toscana. Studiens syfte är att bidra till ökad kunskap om hur den visuella kulturens olika bilder och retorik formar platsers identitet och därigenom även människors identitet. Den syftar till att ge förståelse om platsidentiteters tillblivelse specifikt. Studien syftar därmed till att beskriva eventuella mönster och variationer i uppbyggnaden och underhållet av en plats, liksom framtidsbilden av den. Studien utgår från visuell och performativ etnografi som sammanförs i en rad olika metoder som intervjuer, både semistrukturerade och personliga, undersökande gestaltningsmetoder och deltagande observationer med fotografering. Undersökningen antar ett sociokulturella och ett poststrukturaliskt perspektiv. Diskursteori används både som metod och teori. Frågeställningarna är:Hur bidrar den visuella kulturen till formandet av platsers identitet?Hur bidrar landsbygdsdiskursen, statusdiskursen och uppdelningsdiskursen till formandet av platsers identitet? / Images of Places- Visual Culture's Importance of a Place's Identity I have examined three different sites that strongly differ from each other. These sites are Malexander, a small village in the south of Östergötland, and the parlor of Örebro, Olaigatan. I personally have a strong connection to these two sites. The third site is Tuscany in Italy. I have visited this place only in my imagination and through other people's photos. During ten days in april 2017, I traveled to Tuscany for the first time in my life to see how my estimated picture of the site was compared to reality. As a whole, my work is about how these sites are described by the visual culture of rhetoric and discourse, and how others regard the sites. In today's society, many different ranking lists flourish, which means that winners and losers are appointed. How does this affect the people who happen to live in the "scrapheap'’ in comparison to ''the expanding fields’’? And how can knowledge of this lead to a more contemporary and urgent schooling? Urban and rural space, for instance what identities that exist within and between them? Or how people relate to them?

Denna uppsats ämnar undersöka hur Systembolaget i två valda reklamfilmer söker etablera ethos. För att svara på detta har uppsatsen utgått ifrån en frågeställning som fokuserar på hur visuella budskap framställs samt huruvida identifikation tillämpas. Vidare utgår uppsatsen ifrån de teoretiska begreppen ethos, pathos och logos i entechnoi pisteis, visuell retorik samt identifikation. Den övergripande metod som används är hermeneutisk närläsning, fortsättningsvis tillämpas en visuell analys vilken innefattar aspekter från både en neoaristotelisk- samt en identifikationsanalys. Uppsatsen resulterar i slutsatsen att Systembolagets ethos skapas genom underliggande latenta budskap vilka appellerar till mottagarens känslor, och vidare skapare förtroende för avsändaren. Känslor väcks genom att använda identifikationsmarkörer vilka skapar konsubstansialitet. Ännu en aspekt som appellerar till mottagarens känslor är användandet av exempel involverande barn. Känslorna som väcks bidrar till att skapa förtroende för avsändaren, däri kan ethos etableras. Ethos skapas även då Systembolaget frekvent tillämpar ethos tre dimensioner, arete, eunoia och fronesis.

Detta arbete syftar på att bidra med kunskap om de genusbilder barn möter genom populärkultur ochförskollärares synsätt på genus genom populärkultur i förskolan. För att kunna besvara arbetets frågeställningar har två kvalitativa intervjuer gjorts med två förskollärare samt en bildanalys av en populär barnbok. Det insamlade empiriska materialet har analyserats utifrån fyra perspektiv, normer, makt, jämställdhet och genus. Vår analysmetod för de kvalitativa intervjuerna är meningskodning och analysmetoden för bildanalysen är semiotik.Vårt resultat visade att samhället består av traditionella könsmönster som påverkar barn och vuxna, strukturerna upprätthålls även av barnens populärkultur. Därför är en genusmedvetenhet och en öppen blick för mönster och strukturer viktigt i arbetet som förskollärare. Studien ger oss en förståelse om förskollärares ansvar i vad barn möter för slags populärkulturistiska bilder och andra medier i förskolan samt förskollärares kunskap om- och vikten av genusmedvetenhet.

Att spendera tid på nätet är idag en självklar del av vardagen för unga. Samtidigt har sociala mediers genomslag bland barn dessvärre medfört en omfattande social problematik i form av risker att råka ut för bland annat kränkningar, trakasserier och sexuella övergrepp. Det här projektet har därför målet, att i uppdrag från företaget Lajks, designa en webbplats för barn i syfte att lära ut metoder för tryggare användning av internet och sociala medier. Syftet med arbetet är att utforska hur grafisk design för webben kan användas för socialt hållbar utveckling. Utifrån valda teorier och metoder har jag dragit slutsatsen att genom förebyggande kunskap och dialog om ämnet tas första steget för att nå målet om mer hållbara internetvanor för den unga generationen. / Spending time online is today a natural part of everyday life for children. At the same time, the use of social media among children has led to extensive social issues like being exposed to violations, harassment and sexual abuse. This project therefore has the goal to design a website for children to teach methods for safer use of the internet and social media. The purpose of the project is to explore how graphic design for the web can be used for socially sustainable development. Based on selected theories and methods, I have come to the conclusion that through knowledge and dialogue on the subject the first step is taken in order to reach the goal of more sustainable internet habits for the young generation.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Libressekommunicerar budskap visuellt i en kampanj. Kampanjen är#wombstories som är till för att uppmärksamma olikakvinnors berättelser och uppmuntra till att våga prata meröppet om kvinnokroppen.Genom två semiotiska bildanalyser undersöktes vilka visuellaelement Libresse har använt sig av i sin kampanjfilm. För attfå en övergripande förståelse av vad kampanjfilmen handlarom har en semiotisk analys över helheten av filmen gjorts.Efter det analyserades utvalda skärmdumpar för att på ettdjupare sätt få svar på frågeställningen.Resultatet av de två analyserna visade att de använder sig avolika ansiktsuttryck, färger och musik för att visualisera deolika berättelserna genom kampanjfilmen. Slutsatsen blev attLibresse använder sig av typiska visuella element. De skaparolika känslor hos tittaren som är lätta att känna igen ochkomma ihåg.

Rapportens syfte är att undersöka hur visuell kommunikationanvänds för att kommunicera fast fashion. Urvalet som analyserades är en del av Na-kd:s webshop. Studiens resultat visar att Na-kd på flera sätt, genom visuell kommunikation, uppmuntrar konsumenten att agera.