Denna uppsats syftar till att ur ett designperspektiv undersöka och analysera hurartisten Travis Scott kommunicerar sitt varumärke genom sin visuella identitet.. Iuppsatsen använder vi oss av en kvantitativ innehållsanalys där vi analyserar 100stycken inlägg från artistens profil på den sociala plattformen instagram. I analysentittade vi på hur många av inlägg som innehåller samarbeten, logotyp, båda ikombination eller inget av ovanstående. Slutsatsen visar att återkommandedesignelement i artisten Travis Scotts visuella identitet handlar främst om logotypen ikombination med samarbeten. Scotts unika sätt att använda en förenklad version avsin logotyp integrerat med samarbetsparten möjliggör för en stor variation avsamarbeten då Scotts logotyp är utformat på ett sätt som fungerar på de flestaprodukter, det kan vi se på hans variation av samarbeten med till exempelMcDonalds, Fortnite och Dior.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur normer kring åldrande kommuniceras visuellt i tidningsreklam. Undersökningens mål var att besvara hur ofta ålderstecken porträtteras visuellt i reklam, vilka visuella designelement porträtterar ålderstecken i ett urval reklambilder i tidningen Hälsa samt hur den visuella kommunikationen och budskapen skiljer sig mellan reklamen med män respektive kvinnor? Den använda metoden var en kvantitativ undersökning där förekomsten av ålderstecken samt typ av ålderstecken räknades. Både bland alla personer som syntes i hel och halvsidasreklambilder och för respektive kön. Även en kvalitativ undersökning gjordes på ett strategiskt utvalda reklambilder. Undersökningen är gjord på reklam ur tidningen Hälsa. Detta val gjordes då Hälsas genomsnittliga läsare är över 40 år. Detta är relevant då undersökningen gav en inblick i huruvida målgrupperna vilken reklamen riktar sig till representeras i dess reklambilder och ifall reklamen visar tecken på ålderism. Huvudresultatet var att av totalt 199 reklambilder hade 114, det villsäga 57 procent av personerna i reklamerna ålderstecken och att 48 procent av kvinnorna hade synliga ålderstecken medan 80 procentav männen hade synliga ålderstecken. Detta tyder på likt tidigare forskning av Krekula (2021) att kvinnor är extra utsatta för ålderism, kopplat till skönhetsideal. De designelement vilka kopplas till reklamen med ålderstecken i tidningen Hälsa var färgerna grön, blå, röd, svart och rosa Dessa färger har främst positiva associationer. Däremot upprätthålls vissa könsnormer då männen främst bar mörka kläder och kvinnorna ljusa. Typsnitten bestod oftast av sanserifer. Dessa typsnitt associeras enligt Juni och Gross (2008) inte till någon specifikkänsla. De kan dock enligt Hyndman (2014) snabbt fånga läsarensuppmärksamhet när de förekommer i rubriker. Detta skiljde sig inte märkbart mellan könen i de reklambilder vi undersökte. Det mest hierarkiskt tonade var ofta en huvudrubrik med en storbild på en person efter det betonades oftast en bild på produkten. Det längst ner i hierarkin var brödtext om information om produkten.

Author: Patricia HämäläinenTitle and subtitle (English): Today's sources of inspiration - A qualitative study of how followers perceive and are influenced by influencers on InstagramLanguage: Swedish Pages: 39  Purpose: The purpose of the study is to investigate how 18–30-year-old women’s on Instagram are affected by influencers' publications on Instagram. What factors play a role for Instagram users to start follow and unfollow influencers on Instagram. Method: The study is based on a qualitative method been used by an of a questionnaire survey and semi-structured interviews. The method is well suited for answering this type of question and therefore this type of method has been used. One survey and 3 depth interviews have been conducted with women aged 18-30 who follow Influencers on Instagram. The respondents answered questions that concern their opinions, perceptions and experiences about influencers they themselves follow on Instagram. Result / analysis: Respondents tend to compare their opinions and skills with influencers they follow on Instagram. Comparisons take place when individuals experience a sense of equality and belonging with the comparison group. Previous research suggests that it is more common for individuals to compare themselves with an environment that they experience as better than themselves (Festinger 1954). Conclusion: The conclusion of the study shows that the main reasons why young women start following influencers on Instagram are to be inspired and motivated, but the experience of friendship and belonging also plays a significant role. The respondents' experiences reflect Festinger's (1954) theory of how people often compare their opinions and skills in relation to their surroundings, which can then affect young women's mental health.

I denna licentiatuppsats undersöks elevers arbete med film som en kommunikativ resurs. Två klassers ämnesintegrerade verksamhet i bild och samhällskunskap i grundskolans år 6 studeras. Arbetet genomfördes under valrörelsen hösten 2003 inför Sveriges folkomröstning om EMU. Nitton videofilmer samt elevernas muntliga berättelser om filmarbetets förutsättningar och arbetsprocess har studerats med en etnografisk ansats. Studiens teoretiska ram utgörs av en kombination av multimodala perspektiv, sociokulturella teorier och bidrag från det tvärvetenskapliga fältet visuella kulturstudier. I elevernas filmproduktioner iscensätts en rad lärprocesser i relation till skolans kunskapsmål och elevernas bildvärld. För eleverna i studien utgör populärkulturella referenser tillsammans med deras egna vardagliga erfarenheter, grunden för de förhandlingar och val som formats inom undervisningens ramar. Kön visar sig utgöra en avgörande faktor för hur eleverna valt att representera och kommunicera arbetets ämnesinnehåll. Uppsatsen vänder sig till läsare som är intresserad av elevers bildarbete i en skolkontext, estetiska lärprocesser, film– och mediepedagogik, multimodalitet, didaktik och pedagogik.

Detta är ett examensarbete på Malmö högskolas lärarutbildning Bild och visuellt lärande. Uppsatsen är en avgränsad del i ett utvecklingsarbete av ett läromedel för bildlärare i grundskolans senare år. Med läromedel menar jag i denna uppsats, litteratur i form av en bok som i samlad form ger bildlärare i grundskolans senare år gemensamma referensramar. Bakgrunden till utvecklingsarbetet är att det saknas aktuella läromedel i bild som är förankrade i Lgr-2011. I denna uppsats visualiseras det läromedel jag avser att utveckla i form av en innehållsförteckning. I denna kontext menar jag att visualisera handlar om att synliggöra något som ännu enbart existerar som en idé. Utvecklingsmetoden är grundad på en kvalitativ metod med ett produktorienterat perspektiv. Urval av begrepp och källor är förankrade i den kurslitteratur som behandlats under utbildningens gång. Jag har kommit fram till att de centrala begreppen visuell kultur, bildanalys och estetiska lärprocesser ska prägla innehållet. Visuell kultur är den röda tråd som omsluter skolämnet bild och utgör tema för bokens innehåll. Bildanalys är det centrala begrepp och redskap som behövs för att orientera, tolka, kommunicera och uttrycka sig i visuell kultur. Den pedagogiska grundsyn som förmedlas i innehållet är estetiska lärprocesser. Boken bygger på en teoretisk och en praktisk del. Den teoretiska delen bygger på fördjupningsdelar av begreppen visuell kultur, bildanalys och estetiska lärprocesser. Den praktiska delen presenterar olika arbetsområden hämtade ur kursplanen för bild. Dessa presenteras utifrån samma grundmall med avsikten att vara användarvänlig och anpassningsbar till olika resurser hos elever, lärare och skola. Ämnet bild är ett etablerat forskningsområde som understödjs av bildteorier som ger avtryck i exempelvis kursplaner och jag menar att dessa bildteorier bör framgå tydligt via litteratur för bildlärare som arbetar i grundskolans senare år. Läroböcker kan betraktas som representanter som bekräftar ämnets kunskapsregim genom att upprepa och utveckla de sanningar som agerar utsagor i olika varianter av tryckta läromedel. Målsättningen med detta examensarbete är att inspirera och bidra till utveckling av mer litteratur för bildlärare.

Syftet med uppsatsen är att undersöka betydelsen av mobilkameraalbumet som visuellt medium. Med relevans för mitt framtida yrke väljer jag att rikta in mig på gymnasieungdomar. Lärare behöver bli bättre på att använda vardagsbilder i undervisningen och inhämta mer kunskap om elevernas visuella kultur och hur man kan diskutera och problematisera den i undervisningen. I egenskap av bildlärare vill jag vidga utrymmet för ungdomars visuella kultur i skolan. Jag har ett intresse för hur mina blivande elever ser på bilder och bildkommunikation, visuella identiteter och visuella kommunikationsredskap, det är detta intresse som ligger till grund för uppsatsen. Jag tror att det är i kombinationen av elevernas tekniska skicklighet och visuella kunskap, och lärarens bildpedagogiska och metaskickliga kompetens som ny kunskap kan utvecklas. Utifrån mina frågeställningar, hur gymnasieungdomar använder mobilkameran samt kameraalbumet, vilket innehåll som finns i kameraalbumet och vilken innebörd ungdomarna ger mobilkameraalbumet och dess bilder, har jag valt kvalitativa samtalsintervjuer för insamling av empirin och valt att arbeta utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Eftersom jag inte har ett direkt kontaktnät till gymnasieskolor vände jag mig till familj, vänner och kollegor, för att på så sätt komma i kontakt med gymnasieelever. Respondenterna uppgår till totalt nio, sex tjejer och tre killar. Samtliga intervjuer har genomförts via Skype, en internetbaserad kommunikationstjänst som möjliggör videosamtal över avstånd. Gymnasieungdomarna i min studie visar bland annat att sociala medier blir en naturlig knutpunkt där man delar med sig av sina bilder. De visar även att bilder från kameraalbumet introduceras vid interaktion ansikte till ansikte och att det sker i större utsträckning. Gymnasieleverna använder kameraalbumets innehåll till att inkludera och exkludera artefakter som de förknippar med sig själva. Minnesbilden blir skev när ungdomarna beskriver hur de undermedvetet filtrerar sin vardag. Gymnasieungdomarna i min studie beskriver även hur bilderna används för att skapa gemenskap, både online och offline, samt för att minnas och förstå sig själva.

Persson Diana & Pireci Jessica. (2011). ”Autismdiagnostiserade barn i specialförskolan - om pedagogernas roll i det pedagogiska arbetet med barnen.” Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur lärare i en specialförskola ser på arbetet med autismdiagnostiserade barn och hur dessa bemöts utifrån sina egna förutsättningar.Genom intervjuer med en förskollärare och en specialpedagog, verksamma på en specialförskola, fick vi svar på våra frågeställningar som lyder: •Hur ser pedagoger på en specialförskola på arbetet med autismdiagnostiserade barn för främjandet av utveckling och lärande?•Vilka möjligheter och problem ser pedagogerna på specialförskolan i arbetet med autismdiagnostiserade barn?Den tidigare forskningen säger att 4-11 av 10000 barn har autism, vilket innebär svårigheter med kommunikation, språkförståelse, gestaltförståelse, symbolförståelse och verbalt språk. Symtom ska ha funnits redan vid 2,5 års ålder. Autismdiagnostiserade barn kan gå i en specialförskola, avsedd för barn med autism, eller i en vanlig förskola med assistent. Visuell pedagogik är effektivast för barn med autism. Vi fick via intervjuerna reda på att två barn med autism går på den avdelning som endast har plats för autismdiagnostiserade barn. Varje barn har också en egen pedagog. Den visuella pedagogiken används av pedagogerna på förskolan. Nyckelorden för arbetet med barnen är: struktur, kontinuitet, rutiner, upprepning och visualitet. Nyckelord: Autism, förskola, lärare, visuell pedagogik

Tillgång till och kunskap om preventivmedel är en förutsättning för jämställdhet. Eftersom kvinnan är den som blir gravid läggs oftast ansvaret att ha kunskap om och skydda sig mot oönskade graviditeter på henne. Ett flertal tidigare studier som gjorts i länder som USA och Schweiz, nämner att för att jämna ut denna skillnad behövs det mer information om preventivmedel riktat till män. Syftet med denna studie är att undersöka hur den visuella kommunikationen ser ut kring preventivmedel på ett urval hemsidor.  För att ta reda på hur den visuella kommunikationen om preventivmedel såg ut i Sverige, gjordes en kvalitativ undersökning i form utav en semiotisk bildanalys. Ett strategiskt urval skedde, där fyra svenska hemsidor valdes ut. RFSU, UMO, 1177 och Kry. Enligt ett kodschema analyserades samtliga hemsidorna utefter samma förutsättningar. Undersökningen visade vilka visuella element som var vanligast vid kommunikationen av preventivmedel på hemsidorna och hur de elementen uppfattas. Genom att kolla på den visuella kommunikationen på hemsidorna, som har mycket information om bland annat preventivmedel, kunde resultatet visa på att information riktad till specifikt män är bristfällig i Sverige. Det är där den främsta utvecklingsmöjligheten av ämnet finns. Att ha allmän tillgång till och kunskap om preventivmedel är en förutsättning för ett jämlikt samhälle. De vanligaste informatörerna av sexuell hälsa kommunicerar om preventivmedel på antingen ett könsneutralt sätt eller riktat specifikt till kvinnor. Problemet som identifierades är att information och kommunikation om preventivmedel riktat till män visade sig vara bristfällig. Sexualupplysning ska vara för alla, det ska var roligt, lätt att förstå och enligt mig lite snuskigt. Det här projektet har därför tagit fram varumärket BOOOB som på ett kul sätt ska informera unga män om preventivmedel och sexuell hälsa. Produkterna som har tagits fram är sällskapsspelet, Snuskhummer, samt en kollektion av kondomer. Stilen på produkterna är inspirerad av klotter på skolbänkar och allmänna toaletter. Tanken med stilen är att ge produkterna en rolig och lite fräck ton.

I samband med coronapandemin har intresset för odling ökat i Sverige. Odling har många positiva aspekter som produktion av livsmedel, ökat psykiskt välbefinnande, ökat biologisk mångfald samt att det kan skapa gemenskap. För att odla och plantera hemma kan jord köpas i påsar i många butiker. Däremot är ett stort problem i dagens samhälle ohållbara produktions- och konsumtionsvanor. Det finns studier som visar på att design kan användas som problemlösningsverktyg inom detta problemområde. I utgångspunkt ur detta har denna studie syftat till att ur ett designperspektiv undersöka hur blomjordsförpackningars visuella kommunikation ser ut kopplat till hållbarhet och ursprung. För att undersöka detta har metoderna visuell research och kvantitativ innehållsanalys utförts. Den visuella researchen utfördes genom en fotodokumentation i butiker utifrån ett strategiskt urval. Fotografierna gav en överblick över hur förpackningarna ser ut på den svenska marknaden idag. Resultatet av den visuella researchen låg till grund för den kvantitativa innehållsanalysen då analysenheterna var de blomjordsförpackningar som fotograferats. Den visuella innehållsanalysen visade på frekvensen av bland annat grafiska designelement samt miljö- och ursprungsmärkningar. Resultatet kan generaliseras till teoriområdena i studien, vilka huvudsakligen var visuell kommunikation och grafiska designelement, samt hållbar konsumtion och produktion. Huvudsakligen kan det sägas att det finns potential för visuell kommunikation att underlätta för konsumenter att göra miljövänligare val och därmed bidra till en hållbarare konsumtion av blomjordar. Det finns även utvecklingsmöjligheter för produkt- och förpackningsdesigners att bilda till en mer hållbar produktion. Denna studie visade nuläget på marknaden och kan därmed användas som utgångspunkt för framtida utvecklingsmöjligheter. Under våren har jag undersökt blomjordsförpackningar och de problem, kopplade till hållbarhet, som finns inom odlingsvarumärken idag. Ett tydligt problem var det överflödiga användandet av plastförpackningar, vilketbidrar till att något så naturnära som odling kan ha en negativ miljöpåverkan. Ytterligare problem med jordsäckarna är att de är stora, tunga och svåra att bära.Jag har med utgångspunkt ur FN:s globala hållbarhetsmål nummer 12, hållbar konsumtion och produktion och 13, bekämpa miljöförändringarna, skapat varumärket Jordnära. Varumärket har fokus på att arbeta med att minska plastanvändandet i dess förpackningarna. Ett sätt att göra detta är att sälja torkad jord som konsumenten själv får blöta upp innan användning, samt att sälja växtnäring i fast form i stället för flytande. Namnet Jordnära står för varumärkets fokus på jorden och växternas hälsa samt att produkterna produceras i Sverige, det vill säga nära. Jordnära vill hjälpa konsumenter att odla hållbarare. Den följande delen kommer visa hela min process med varumärket, från idé till slutgiltig produkt och utställning.

Konsumenter stöter på mängder av förpackningar både i butik och via nätet. En förpackning har stor betydelse när det kommer till att återspegla en produkt och ett varumärke. En ökad miljömedvetenhet hos konsumenter har påverkat företag till att skapa mer hållbara produkter och förpackningar där den visuella kommunikationen har en avgörande roll i hur varumärket uppfattas och försäljningen påverkas. Genom miljömärkningar, förpackningsmaterial och grafiska element som typografi, bild och färg kan förpackningar kommunicera hållbarhet.    Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys har ett urval engångsartikelförpackningar analyserats för att se hur de kommunicerar hållbarhet och miljö till konsumenterna.    Resultatet tyder på att varumärkena har tänkt till hur de kommunicerar hållbarhet med hjälp av de olika element som förekommer på förpackningarna, även fast de i sig själv inte är helt hållbara med tanke på att en majoritet av alla förpackningar är tillverkad av plast. Detta resultat visar på att det fortfarande finns potential för att skapa en mer hållbar marknad för engångsartiklar och deras förpackningar. Utifrån den vetenskapliga undersökningen fick jag komma på idéer för vad min designlösning skulle bli. Efter genereringar av idéer hamnade jag i att skapa ett varumärke med en stark inriktning på hållbarhet med produkter för hår- och hudvård för hotell, samt resor och hemmabruk. Genom att tillverka hållbara produkter och förpackningar ska det negativa trycket på miljön minskas. I den kreativa delen har jag arbetat utifrån fyra faser; idéfas, prototypfas, funktionsfas och gestaltningsfas där jag presenterar min arbetsprocess och slutligen mitt resultat.