Graden av automation inom industrin ökar ständigt, inom fordonstillverkning fasas allt fler produktionsnära personal ut till förmån för automatiska system och robotar. På Scanias hyttfabrik i Oskarshamn är stora delar av produktionen automatiserad och det söks ständigt efter nya möjligheter till effektivisering via automation. Detta examensarbete syftade till att utvärdera om kvalitetsinspektionen efter applicering av grundfärg kan automatiseras. Genom att analysera processen genomfördes utvärderingar av två automatiska inspektionssystem som i dag används inom fordonstillverkning. Historisk data analyserades för att identifiera vad ett potentiellt automatiskt inspektionssystem bör klara av. I samband med detta samlades information in för att identifiera vad dessa inspektionssystem faktiskt klarar av. Detta ställdes emot varandra och föranledde en investeringskalkyl för att ta fram en återbetalningstid, samt för att upptäcka vilka monetära besparingar det går att erhålla via ett automatiskt inspektionssystem. Analys genomfördes där fördelar och nackdelar med både dagens arbetssätt samt ett eventuellt framtida arbetssätt med automatiska system vägdes samman. Dessutom analyserades det till vilken grad kvalitetinspektionsprocessen hos Scania kan automatiseras, och vilka kvalitativa vinningar det leder till. I tillägg återger examensarbetet generella slutsatser på hur automatiska inspektionssystem fungerar samt presenterar resultat på om tekniken i dagsläget är mogen, och till vilken utsträckning. Avslutningsvis presenteras rekommendationer till Scania utifrån möjligheter och potentiella besparingar. Rekommendationen är att inte investera i ett automatiskt inspektionssystem, eftersom examensarbetet kommit fram till att inget av de utvärderade systemen kan operera på en tillfredsställande nivå. Tekniken är det vill säga inte ännu mogen för att automatisera denna typ av process.

Denna studie är ett examensarbete i informationsdesign med inriktningen informativ illustration. Arbetet har genomförts i samarbete med läromedelsförlaget Natur & Kultur som arbetar med en re-design av PULS SO-boken Grundbok för årskurs 1–3. I kapitlet som behandlar kartor ska en förklarande metafor för sambandet mellan en jordglob och en platt världskarta läggas till. Detta utgör grunden för examensarbetet.  Läroböcker för barn i yngre åldrar är vanligtvis rikligt fyllda med illustrationer som hjälper till att förklara svåra fenomen. Syftet med arbetet är att utforska hur aktuell metafor kan gestaltas och förklaras genom olika visuella narrativ, samt undersöka hur detta tas emot och förstås av målgruppen.  Genom datainsamling i form av intervjuer och bildanalyser, samt sett till teorier om kognition, semiotik och visuella narrativ, utformades tre illustrationer som gestaltade samma metafor genom olika visuella narrativ. Genom ytterligare intervjuer med sakkunniga och med målgruppen sammanställdes lärdomar och en fjärde illustration skapades som en konkretisering av diskussionen.  Resultatet av undersökningen påvisar att de olika visuella narrativen som undersöktes gav upphov till olika slutsatser och diskussioner vid utprovning. Huruvida det finns något narrativ som är bättre än något annat är svårt att fastslå, men en sambandsanalys mellan intervjuresultat från utprovning mot målgrupp och utprovning mot sakkunniga konstaterar vissa fördelar med ett visuellt narrativ med en väl strukturerad och metodisk läsordning, mindre stycken med text, samt att textens alla nyckeldelar är konkretiserade visuellt. / This essay is a thesis in Information Design with focus on Informative Illustration. The study is in collaboration with the publishing company Natur & Kultur, who’s currently working on a re-design of PULS SO-boken Grundbok, a teaching aid intended for primary school children ages 7–9 years old. In a chapter concerning maps, an explanatory metaphor for the relationship between a globe and a plane world map is added. This forms the basis for the study.  Children’s factual literature is usually richly filled with explanatory illustrations as an aid in understanding complex phenomena. The aim of this study is to explore how the metaphor in question can be embodied and explained through various visual narratives, and to investigate how this is received and understood by the target group.  Through data collection in the form of interviews and image analyzes, as well as theories of cognition, semiotics and visual narratives, three illustrations were designed that embodied the same metaphor through different visual narratives. Through further interviews with experts and with the target group, lessons were compiled, and a fourth illustration was created as a concretization of the discussion.  The result of the study shows that the different visual narratives that were explored gave rise to different conclusions and discussions when tested. Whether there is any narrative that is better than the others is difficult to determine, but a relationship analysis between interview results from the target groups and expert interviews establishes certain advantages of a visual narrative with a well-structured and methodical reading system, smaller sections with text and that all key parts of the text are visually concretized.

I den här uppsatsen undersöks vilka förutsättningar fyra ateljeristor har i förskolan att bedriva sitt arbete och vilket innehåll den bildpedagogiska undervisningen har. Undersökningen söker också svar på vad och hur ateljeristorna undervisar och handleder i bildpedagogiska aktiviteter, visuell kultur, visuell kommunikation samt i frågor om arbete med IKT. Genom att använda tematisk innehållsanalys och utifrån ett sociokulturellt teoretiskt ramverk analyseras intervjuer med de fyra ateljeristorna. Resultaten visar att innehållet i undervisningen och därmed också handledningen handlade om bildframställning och undervisning i olika bildpedagogiskt material, men också tekniker och metoder, hur man använde digitala verktyg och visuell kultur i undervisningen. Med dessa artefakter och genom ett utforskande förhållningssätt kunde man erbjuda andra förståelser. Ateljeristans ämneskunskap och mästarroll kunde genom styrning och guidning handleda pedagoger i bildpedagogiska aktiviteter vilket bidrog till verksamhetsutvecklingen i förskolan. Förutsättningarna såg väldigt olika ut och det kunde bero på i vilket sammanhang ateljeristorna befann sig i, om förskolan tagit ställning för att arbeta Reggio Emiliainspirerat, om förskolan hade en idé om vad och hur ateljeristan skulle arbeta, det kunde handla om tid och organisation, styrning eller ekonomi.

Vår uppdragsgivare Filip Asp, på Cochleaimplantat-sektionen vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, utvecklar en ny psykoakustisk mätmetod som är ett ljudlokalisationstest (LLT) för små barn. För att jämföra den med dagens psykoakustiska mätmetoder för små barn har en litteraturstudie och intervjuer gjorts. I samband med detta undersöktes även barns hörselutveckling då det finns en nära relation till mätmetodernas utformning. Efter att ha identifierat de psykoakustiska mätmetoder som i nuläget finns tillgängliga jämfördes dessa med LLT och vi anser att LLT kommer vara till nytta vid diagnostik, habilitering och forskning.   I nuläget styrs LLT:s applikationer av MATLAB tillsammans med insticksprogrammet Playrec. Om mätmetoden skulle göras om ville uppdragsgivaren veta vilket programmeringsspråk som var till störst nytta för metoden.  Användbara programmeringsspråk identifierades och utvärderades för utveckling av psykoakustiska mätmetoder. Efter litteraturstudier och intervjuer identifierades lämpliga programmeringsspråk: SuperCollider, MATLAB med Playrec samt de visuella språken Max och Pure Data. Ett program togs fram i Max för att testa visuell programmering. Efter vidare undersökningar ansågs Max vara det lämpligaste programmeringsspråket för vidare bruk.

Uppsatsens syfte är att synliggöra vad begreppet visuell litteracitet innefattar, samt vilka undervisningspraktiker bildlärare använder för att öka elevernas förmågor och kunskaper inom detta område. Utifrån frågeställningarna görs halvstrukturerade intervjuer med fem bildlärare. Intervjuerna transkriberas och analyseras genom en variant av diskursanalys. Tidigare forskning fastslår att visuell litteracitet innefattar strukturering, bedömning/värdering och tolkning av visuellt material. Analysen visar att de intervjuade lärarna har goda kunskaper om begreppet samt att de låter den visuella litteraciteten löpa genom all undervisning i bildämnet. De berättar om sina undervisningspraktiker genom att ge exempel på hur de arbetar. Däremot har de inte tillgång till diskursen visuell litteracitet, utan reproducerar delar av den.

Denna uppsats handlar om juridiska och etiska frågor i bildundervisningen i årskurs 7–9. I enkäter och intervjuer berättar lärare om hur de arbetar med juridik och etik och vilka hinder de upplever i samband med detta, och i uppsatsen undersöks också vilken syn på bildämnet informanterna har i relation till juridiska och etiska frågor. Tematisk innehållsanalys används för att sortera och analysera materialet och visuell kultur är den teoretiska utgångspunkten. Resultatet visar att många lärare har en syn på bildämnet som en kombination av praktiskt-estetiskt och kommunikativt. Det finns både lärare som jobbar mycket med de juridiska och etiska frågorna och ser de som centrala och givande, och lärare som knappt berör dem, eftersom de uppfattar frågorna som oviktiga för ämnet och/eller tråkiga. Undersökningen visar att lärare jobbar olika strukturerat med juridiska och etiska frågor, men också att lärarna jobbar ungefär lika mycket med de olika delarna rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar och yttrandefrihet och integritet. Områden som berörs i undervisningen kan till exempel vara upphovsrätt, normer och yttrandefrihet. Förutom att lärarnas ämnessyn kan göra att frågorna känns irrelevanta för undervisningen så berättar lärarna om hinder som tidsbrist, brist på utbildning, fortbildning, läromedel och utförligt kommentarmaterial, problem med att elever har svårigheter av olika slag samt att frågorna är känsliga att tala om. Slutsatser är att bildämnet är under utveckling, att lärare behöver olika typer av stöd för att kunna realisera kursplanen och att lärares uppfattningar om ämnet försvårar arbetet med juridiska och etiska frågor.

I denna studie har filmen Vaiana (2016) analyserats ur ett genusperspektiv med inslag av barndomssociologiska definitioner av barn, barndom och populärkultur. Syftet med denna studie är att ur ett vuxet perspektiv och ur barns perspektiv analysera hur genus framställs i Vaiana. Vi riktar fokus mot vilka egenskaper och handlingar som utmärker huvudkaraktärerna. Vi har i denna studie använt oss av en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod genom en analystabell och fokusgruppsintervjuer med barn. Vi sätter filmen i relation till barns perspektiv på hur karaktärerna framställs för att kunna synliggöra eventuella mönster samt för att se hur barn använder sig av detta i sin vardag och lek. Genom fokusgrupper med barn på en förskola har barnens perspektiv på Vaiana, lek och populärkultur uppmärksammats. Tre analystillfällen ligger till grund för analysen av filmen som sedan kompletteras med barnens perspektiv. Studien visar att huvudkaraktärerna Vaiana och Maui följer till största del de könsstereotypa normer som finns i samhället trots försök av Disney att bryta dessa mönster. Studien visar även att barnen på förskolan inte har tagit till sig av den omvända genusdiskursen. Barn influeras mycket av vuxna i sitt konstruerande av kön vilket gör att pedagogens roll blir framträdande.

Denna uppsats syftar till att skapa djupare förståelse för det menings-skapande som musikvideon Haffla (2017) bidrar med i debatten om kultur, nationalitet och utanförskap i samtida Sverige. Genom ett postkolonialt perspektiv och med avstamp i teori om representation har delar av innehållet undersökts med metoden av semiotisk bildanalys. Rasifierade svenskar betraktas som ”de andra” i dagens Sverige, i relation till ”svenskhet”. I det utvalda materialet visas dock en annan representation av rasifierade svenskar i kombination med tecken som betecknar svenskhet, vilket möjliggör en inkluderande representation av svenskhet. / This paper aims to create a deeper knowledge of the meaning making that is constructed through the music video Haffla (2017) and how it contributes to the discussion on culture, nationality and alienation in contemporary Sweden. Several scenes from the video have been analysed using the method of semiotic visual analys, through a post-colonial perspective with theory on representation. Racialized swedes are in relation the ”Swedishness” regarded as ”the other”, but in the analyzedmaterial there is another representation of radicalized swedes, which is given through signs that signify Swedishness. This creates an inclusive representation of Swedishness.

Syftet med denna studie är att utifrån ett kritiskt perspektiv undersöka föreställningar om maskulinitet på Instagram. Detta utförs genom en semiotisk bildanalys och diskursanalys där studien undersöker hur företagen NIVEA och No Society kommunicerar ut maskulinitet i bild och text på Instagram. Studien baseras på tio bilder med tillhörande bildtext som delats av de två företagen under åren 2019-2020. Analysen av materialet visar att traditionella könsnormer för män reproduceras i stor utsträckning. Där föreställningar kring maskulinitet var som allra tydligast i inläggen från NIVEA. Förväntningar samt stereotyper på män som exempelvis välvårdade, attraktiva och aktiva återfanns i bägge företagen men där No Societys flöde dock utmanade dessa förväntningar till viss grad. Studien bidrar med en indikation på hur företag på Instagram visar upp och porträtterar könsstereotyper i sin visuella kommunikation.

Uppsatsens syfte är att analysera hur hudvårdsmärken och hudvårdsanvändare konstruerar och upprätthåller föreställningar om perfekt hy och idealet om naturlig skönhet. Paradoxalt nog har detta ideal resulterat i en växande hudvårdstrend, en trend som får unga kvinnor att spendera tid, energi och pengar på ännu en aspekt av sitt yttre. Uppsatsen har en tolkande forskningsansats, och metoden består av både en kvantitativ innehållsanalys samt en semiotisk bildanalys. Målet med studien var att analysera vilken typ av hy som representeras på Instagram. Resultatet visar att den mest representerade typen av hy är ljus, ung, jämn och frisk, samt tillhör en kvinna. Hudvårdsmärkena visade på binära framställningar av hy. Detta mönster fanns även hos hudvårdsanvändarna. Den största skillnaden mellan märkena och användarna var representationen av ojämn eller sjuk hy. Användarna har en större tendens att dela med sig av material som visar icke-ideal hy.