This study aims to research how crisis situations are visualized. The study will research theboardgame Klarar du krisen? made by Svenska Lottakåren. Based on theories in visualcommunication and crisis communication the study does a visual analysis of a board game.The board game is then compared to a brochure that treats the same topic. The comparisondiscusses how a crisis is produced in different media and how the user is put into differentcrisis situations, but also how the composition and relation between text and image differsbetween the medias. The result shows the cards are simplistic and use a question-and-answerstructure. The icons are mostly designed for game design instead of crisis preparation andthere is a lack of relevance between text and image in the boardgame. The game sacrificesdesign for educational purposes but there is a clear orientation because of its simplicity andcomposition.

Attention retargeting är ett relativt ungt forskningsområde som bygger på forskningen om visuell prominens. Forskningen har hittills fokuserat på fotografier eller filmer och har inte applicerats på interaktiva medier såsom spel. Arbetet använde en förenklad metod av Mateescu och Bajíc (2014) där man justerar nyansen av intressepunkten 180◦ i en CIE Lab rymd. Metoden applicerades på fem tänkta spelrelaterade bilder. Arbetet genomfördes via kvalitativ intervjuer, inkluderande ögonstudier, med sju respondenter med olika spelvana. Resultatet visade att attention retargeting gav en högre prominens i de olika områdena där respondenterna tenderade att agera efter affordance mot de manipulerade objekten. Däremot så krävdes ett spelekologiskt perspektiv som respondenten kopplar till genom kunskap. När respondentens kunskap gjorde handlingen möjlig såg de kopplingen till objektet. Annars uteslöt respondenten handlingen för att finna en annan möjlig handling. Arbetet uppmanar till fortsatta studier där olika egenskaper testas. I framtiden skulle det ultimata målet kunna vara en subliminal attention retargeting där man styr en spelare i en till synes oförändrad miljö.

Syftet med denna studie är att undersöka teaterpedagogers förutsättningar att arbeta med scenografi i teaterundervisning på kulturskola. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har analyserats med hjälp av handlingsutrymme i olika former. Denna studie har kommit fram till att teaterpedagogers handlingsutrymme att arbeta med scenografi varierar stort och är kopplat till hur respektive teaterpedagog tolkar sitt eget handlingsutrymme. Flertal hinder och möjligheter lyfts berörande tid, lokaler, scennärvaro, handhavandet av scenografi samt scenografins syfte och samspel med andra uttrycksområden inom teater. Beroende på enskild teaterpedagog och dennes handlingsutrymme tycks scenografins roll i undervisningen variera.

Syfte: Ett stort problem inom dagens byggbransch är den stora andelen byggfel som snarare ökar istället för att minska. Den största orsaken till detta problem är att ledarskap, kommunikation och erfarenhetsåterföring inte fungerar som det ska. Det finns därför ett behov av ett planeringsverktyg som kan förbättra kommunikation mellan inblandade parter så att byggfel kan förhindras eller åtgärdas i ett tidigare skede. Visuell styrning, som ursprungligen kommer från bilindustrin, har under de senaste åren börjat tillämpas inom byggbranschen med varierade framgångar. Målet med arbetet är att identifiera för- och nackdelar med nuvarande arbetssätt kring visuell styrning och komma med förbättringsförslag. Metod: Rapporten är en fallstudie där fyra olika pågående projekt har studerats inom fallföretaget. Studien är av kvalitativ karaktär där datainsamling skett genom litteraturstudie, dokumentanalys, observationer och intervjuer. Resultat: Rapporten konstaterar att det fortfarande finns en del utmaningar kring hur man applicerar visuell styrning inom byggbranschen. Nackdelarna med visuell styrning är få, där den enda negativa aspekten tycks vara svårigheten i att skapa ett enhetligt arbetssätt som fungerar vid alla byggprojekt. Fördelarna med visuell styrning är däremot många och har visat sig vara en ovärderlig tillgång för produktionsledningen då verktyget frigör arbetstid och bidrar till ökat engagemang hos majoriteten av medarbetarna. Det visuella styrverktyget bidrar även till bättre lagkänsla och samarbete mellan inblandade aktörer samt minskade missförstånd och byggfel. En av de förbättringspunkter som identifierats är att tavlan bör innehålla rullande veckotidplan, APD-plan, agenda, gröna korset, styrkebesked, leveranser, risker och störningar. I övrigt bör tavlan utformas specifikt för projektet. Konsekvenser: Slutsatsen är att visuell styrning fortfarande anses vara ett relativt nytt verktyg inom byggbranschen eftersom det finns få, eller bristande, riktlinjer för hur man skall tillämpa metoden. Vid varje studerat projekt har tillämpningen och kunskapsnivån kring den visuella styrningen sett olika ut, vilket lett till att man utformat verktyget med hjälp av egna erfarenheter. Eftersom varje projekt är unikt och har olika förutsättningar är det svårt att skapa en fast mall för hur man tillämpar verktyget. Rapporten presenterar däremot ett antal förutsättningar som kan appliceras till alla typer av projekt och som bör följas för att verktyget skall fungera mer effektivt. En arbetsgrupp som skall tillämpa visuell styrning bör, utöver dessa framtagna förutsättningar, utforma verktygets innehåll beroende på hur projektet ser ut. Begränsningar: Rapporten begränsas genom att enbart behandla verktyget visuell styrning inom husproduktion. Fyra fallstudier har genomförts vid olika typer av projekt inom samma distrikt och företag, samt ytterligare en fallstudie om hur man tillämpar visuell styrning inom övriga regioner i fallföretaget. Rapporten fördjupar sig inte i hur andra byggföretag arbetar med visuell styrning idag. / Purpose: A major problem in today's building industry is the high proportion of construction faults that rather increases instead of decreasing. The main reason for this problem is that the leadership, communication and experience feedback is not working as it should. Therefore, there is a need for a planning system that can improve the communication between concerned parties on-site to prevent or correct construction faults in an earlier stage. Visual management, which originally comes from the automotive industry, has in recent years begun to be applied in the construction industry with varied success. The aim of this report is to identify the pros and cons of current practice on visual management and suggest improvements. Method: The report is a case study in which four different on-going projects have been studied in the case company. The report is a qualitative study and selected research methods are literature studies, document analysis, observations and interviews. Findings: The study concludes that there are still some challenges ahead on how to successfully apply visual management in the construction industry. The cons of visual management are few where the only negative aspect seems to be the difficulty in creating a uniform approach that works for all construction projects. However, the pros of visual management are many and have proven to be an invaluable asset to the production site management as it contributes to reduced workload and increased commitment of the majority of the employees. Visual management also contributes to better team spirit and cooperation between the operators involved, and reduced misunderstandings and construction errors. One of the improvement points identified is that the board should include some sort of a lookahead schedule, a workplace disposition plan, agenda, safety, attendance on-site, deliveries, risks and disruptions. In addition to these contents, the board should be designed specifically for the project. Implications: The conclusion is that the visual management is still considered a relatively new tool in the construction industry because there are few, or lack of, guidelines on how to apply the method. At each case project the application and the level of knowledge about the visual management looked different, which has led to projects unique design with only the help of their own experiences. Because each project is unique and has different conditions, it is difficult to create a fixed template for how to apply the tool. However, the report presents a number of conditions that can be applied to all types of projects and that should be followed for the tool to function more effectively. In addition to these developed conditions, the tool content should be designed depending on the conditions of the specific project. Limitations: The report only focus on visual management in house production. Four case studies have been conducted on various types of building projects in the same districts and company, and one more case study on how to apply visual management in other regions whitin the company. The report doesn’t immerse into how other construction companies work with visual management today.

<p>Examensarbetet utfördes på NCC Halmstad under våren 2010. Syftet med examensarbetet var att klargöra vad visuell metodik kan tillföra byggbranschen och hur det upplevs av personer som utför byggprojekt</p><p>Arbetet innefattar en kvalitativ och en litteraturstudie. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av sju intervjuer inom Region Syd med personer som arbetat med den visuella metoden NCC Projektplanering. Intervjuerna har ägt rum för att ta reda på hur den visuella metodiken fungerar i praktiken.</p><p>Litteraturstudien innefattar en utredning av begreppen Lean, Lean Production, Lean Construction, Last Planner och NCC Projektplanering. Den röda tråden från Lean till NCC Projektplanering är att genom ständigt förbättringsarbete skapa engagemang och ökad delaktighet.</p><p>Den generella uppfattningen av NCC Projektplanering är positiv, dock varierar uppfattningen av metoden efter aktörernas inställning. Examensarbetet klargör vad visuell metodik kan tillföra byggbranschen.</p>

Examensarbetet utfördes på NCC Halmstad under våren 2010. Syftet med examensarbetet var att klargöra vad visuell metodik kan tillföra byggbranschen och hur det upplevs av personer som utför byggprojekt Arbetet innefattar en kvalitativ och en litteraturstudie. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av sju intervjuer inom Region Syd med personer som arbetat med den visuella metoden NCC Projektplanering. Intervjuerna har ägt rum för att ta reda på hur den visuella metodiken fungerar i praktiken. Litteraturstudien innefattar en utredning av begreppen Lean, Lean Production, Lean Construction, Last Planner och NCC Projektplanering. Den röda tråden från Lean till NCC Projektplanering är att genom ständigt förbättringsarbete skapa engagemang och ökad delaktighet. Den generella uppfattningen av NCC Projektplanering är positiv, dock varierar uppfattningen av metoden efter aktörernas inställning. Examensarbetet klargör vad visuell metodik kan tillföra byggbranschen.

Just nu är miljontals människor världen över i akut behov av hjälp och stöd. Det finns idag en stor mängd humanitära välgörenhetsorganisationer som arbetar med just detta. Deras verksamhet är beroende av att privatpersoner går in och stöttar, vilket innebär att organisationernas kommunikation utåt är avgörande för att kunna nå dem. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur olika annonstyper inom humanitära välgörenhetsorganisationer påverkar människor. I en pilotstudie identifierades tre olika annonstyper som använts i denna studie. För att se om någon av annonstyperna fick en starkare respons användes en kvantitativ enkät där 70 respondenter svarade. För att undersöka hur bild och text i annonstyperna påverkade mottagare genomfördes nio kvalitativa intervjuer. I både enkät och intervjuer fick de som deltog se de tre olika annonstyperna och svara på frågor kring dessa. Resultatet av studien visar att de tre annonstyperna väcker olika känslor och reaktioner hos olika människor, samt att en för hög exponering av en viss annonstyp kan leda till att mottagaren inte påverkas i lika hög utsträckning. Detta tyder på att en varierad kommunikation är den mest effektiva för att humanitära välgörenhetsorganisationer ska kunna påverka så många människor som möjligt.

Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet var att undersöka om fotbollsspelare kan utveckla proprioception där visuell återkoppling systematiskt tas bort vid kontroll av bollen med fötterna. Frågeställningar: – Går det att utveckla förmågan att kontrollera bollen utan visuell återkoppling under en träningsperiod om fyra veckor och 12 träningspass?  – Hur förändras en fotbollsspelares prestation (kontroll av bollen) med avseende på en förbättrad proprioception med hänsyn tagen till: tid (sekunder), hastighet (varv/minut) samt antal tillfällen spelaren tittar respektive tappar boll? Metod Totalt 20 deltagare från ett pojkelitlag valdes ut och matchades inför träningsperioden in i en interventions- och en kontrollgrupp för att säkerhetsställa att båda grupperna var likvärdiga. Interventionsgruppen bestod av 12 deltagare, medelålder ± standardavvikelse (± SD) var 12,2 (± 0,2) år. Kontrollgruppen bestod av 8 deltagare, medelålder 12,0 (± 0,7) år. Interventionsgruppen har under fyra veckor genomfört fyra specifikt framtagna träningsövningar innehållandes uppvärmning inkluderat dribblingar och passningar, slalom, bollkontroll i lådram och smålagsspel. För att reducera testinlärningseffekten genomförde deltagarna ett introduktionspass innan förtestet. Under träningsperioden utfördes ett test-retest samt en träningseffektivitetsmätning. Efter avslutad träningsperiod genomfördes ett eftertest. Både under träningsperioden och vid testgenomförandet utrustades interventionsgruppen med specialdesignade glasögon för att på så sätt ta bort den visuella återkopplingen. Under förtestet fick alla deltagare bära ett gyro som mätte huvudvinkeln i sagittalplanet. ResultatFör interventionsgruppen i testövningen Lådan non-visuell uppgick resultatet till en förbättring med 50,9 % (p=0,001) och effect size (ES) =1,59 från för- till eftertest. Totalt antal bolltapp var 2 respektive 5 stycken. Kontrollgruppen presterade en förbättring om 4,7 % från för- till eftertest (p=0,306, ES=0,19). Totalt antal bolltapp var 2 respektive 4 stycken. Interventionsgruppen tillskrevs i testövningen Slalom non-visuell en förbättring om 24,9 % (p=0,004, ES=1,09). Kontrollgruppen försämrades med 12,6 % (p=0,105, ES=0,55). Interventiongruppens antal bolltapp vid för- och eftertest var 15 respektive 8 stycken. Kontrollgruppens antal bolltapp vid för- och eftertest var 5 respektive 3 stycken. Interventionsgruppens antal bolltitt var 18 respektive 9 stycken. Kontrollgruppens antal bolltitt var 10 respektive 3 stycken. Slutsats Det går att utveckla proprioceptionen genom att systematiskt ta bort visuell återkoppling vid kontroll av bollen med fötterna vid isolerade och fotbollsspecifika övningar. En förändring av den proprioceptiva förmågan yttrar sig genom att fotbollsspelare vid en given hastighet under isolerade fotbollsspecifika övningar minskar behovet av att se på bollen. / Aim The aim of the study was to investigate whether soccer players can develop proprioception where visual feedback systematically is eliminated in the control of the ball with their feet. Following questions have been used in the study: – Is it possible to develop the ability to control the ball without visual feedback during a training period of four weeks and 12 training sessions? – How does a soccer player’s performance (control of the ball) change with respect to improved proprioception taking into account: time (seconds), velocity (laps/minutes) and the number of times the player looks at and loses the ball respectively? Method In total 20 participants from an elite boys’ team were chosenand matched into an intervention- and a control group before the training period to ensure each group’s representation should be equal. The intervention group consisted of 12 players, average age ± standard deviation (± SD) were12.2 (± 0.2) years. The control group consisted of 8 players, average age 12.0 (± 0.7) years. The intervention group has during a four week period performed four different specificexercises consisting of warm up including dribbling and passing, slalom, ball control in a box frame and small-sided games. In order to reduce the test learning effect, the participants performed an introduction session before the pre-test. A test and retest as well as a training efficiency measurement were performed during the training period. After completed training period a post-test was carried out. The intervention group was equipped with specially designed glasses during the training period, to reduce their visual feedback. All participants were equipped with a gyro to measure head angles within the sagittal plane in the pre-test. Results The result for the exercise The Box non visual was given an improvement of 50.9 % for the intervention group from pre- to post tests (p=0.001) and effect size (ES) =1.59. The total number of ball losses was 2 and 5 times, respectively. The control group performed an improvement of 4.7 % from pre- to post tests (p=0.306, ES=0.19). The total number of ball losses was 2 and 4 times respectively. The result for the exercise Slalom non-visual for the intervention group was given an improvement of 24.9 % (p=0.004, ES=1.09). The control group was decreased with 12.6 % (p=0.105, ES=0.55). The total number of ball losses for the intervention group was 15 and 8 times, respectively. The total number of ball losses for the control group was 5 and 3 times, respectively. The total number of ball gazes for the intervention group was 18 and 9 times, respectively. The total number of ball gazes for the control group was 10 and 3 times, respectively. Conclusions It is possible to develop the proprioception by systematically limit the visual feedback through control of the ball with your feet at isolated and football specific exercises. A change in the proprioceptive ability is expressed by soccer players having reduced needs of looking at the ball during isolated soccer specific exercises at a given velocity.

Denna uppsats består av en bildanalys av en visuell kampanj bestående av fem bild-par med två bilder var, eller diptyker, skapad av Greenpeace. Genom att granska faktorer som visuellt arbetsminne, symbolisk interaktion, socialisering, retoriska tilltal samt bildspråk och applicera dessa på en visuell kommunikation kan en med större enkelhet se hur dessa arbetar och interagerar. På så sätt får vi veta hur avsändaren kan använda sig av olika kommunikationsmetoder för att förmedla ett budskap likväl som hur mottagaren kan tänkas ta emot och tolka detta. Greenpeace har använt sig av etos, logos och patos för att föra fram sitt budskap, samt en kunskap om sin målgrupps generella socialisering för att tilltala de konnotationer som målgruppen innehar gällande klimatkrisen och dess konsekvenser.Genom att inte inkludera någon text utan istället fokusera på dessa konnotationer och tala till betraktarens intellekt så uppmanar Greenpeace till personlig uppfattning och tolkning. De har även använt sig av starka färger, kontraster och intressanta kompositioner för att fånga åskådarens blick, uppmärksamhet och intresse. / This essay consists of a analysis of a visual campaign consisting of five pairs of images with two images each, so called diptychs, created by Greenpeace. By examining factors like visual working memories, symbolic interaction, socialization, communication methods and visual language and applying these onto a visual communication one could with more ease see how these work and interact. Like this we find out how the sender could make use of different methods of communication to mediate a message as well as how the recipient could come to receive and interpret this. Greenpeace has used ethos, logos and pathos to deliver their message, and a knowledge about their target audiences general socialization to appeal to those connotations that the audience have about the climate crisis and its consequences. By not including a text but instead focus on these connotations and speaking to the observers intellect, Greenpeace calls for personal perception and interpretation. They have also used bright colors, contrasts and interesting compositions to catch the observers eye, attention and interest.

Under det senaste årtiondet har sociala medier använts av mode-influencers till att sprida sina budskap om personlig stil. Med de senaste årens klimatintresse har början till ett skifte skett från att uppmuntra till konsumtion till att i stället skapa medvetenhet om textilindustrins negativa påverkan på miljön. Syftet med denna masteruppsats är att göra en visuell kulturstudie av tre av dessa influencers argumentation genom de filmer de publicerar på Youtube. Den undersöker hur de använder visuell retorik i filmerna för att göra ett trovärdigt intryck och på så vis locka till sig en allt större följarskara och få betalda samarbeten, utan att uppmuntra till onödig konsumtion. I studien ingår sammanlagt nio filmer som publicerades under 2019 och 2020. Filmerna analyseras med hjälp av visuell retorik som kvalitativ metod och tolkas med visuell retorik och produktion av social och kulturell identitet som teoretiska utgångspunkter. En analys av tittarnas kommentarer på filmerna används för att validera resultatet av tolkningen. De tre studerade Youtube-kanalerna ökade sitt antal prenumeranter med i genomsnitt 64 % under den tid som studien pågick och alla tre influencers får betalda samarbeten som de helt eller delvis kan försörja sig på. De undersöker noga de företag de inleder samarbete med och undviker varumärken som inte är accepterade av deras tittare som etiska och miljömässigt hållbara. Alla de tre influencers som ingår i studien använder samma typ av visuell huvudargumentation för att övertyga sina tittare om vikten av en hållbar garderob. De visar exempel på hur de själva kombinerar sina egna kläder på nya sätt för att skapa en personlig stil utan att behöva köpa nytt. Studien visar dock att filmernas innehåll är mindre viktigt än hur trovärdig influencern uppfattas av sina tittare. En tolkning av tittarnas kommentarer ger att de i första hand är intresserade av hur influencern producerar sin identitet med hjälp av kläder och utseende, för att själva inspireras till att hitta sin personliga stil. Genom att efterlikna deras stil kommunicerar de grupptillhörighet med den influencer de följer och får på så sätt del av samma sociala status. / During the last decade, fashion influencers have used social media channels to spread the word about personal style. Due to the global focus on the climate change the content has begun to shift from a consumption culture to creating awareness about the negative influence of the textile industry on the environment. The purpose of this study is to examine three of these influencers’ argumentation in the videos they publish on YouTube. It investigates how the influencers use visual rhetoric to make a trustworthy impression to increase the number of followers and get paid sponsorships, without supporting unnecessary consumption. The study investigates a total of nine videos published on YouTube during 2019 and 2020. The visual content is processed using a qualitative method and analysed with a focus on the theoretical perspectives of visual rhetoric and production of social identity. The written follower comments, of the videos, are used to validate the result of the analysis. The three YouTube channels increased the number of followers with an average of 64 % during the study and the influencers are all in paid collaborations that represent all, or a part of, their total income. They thoroughly research the company before adding a new sponsorship and avoid brands that are not accepted by their followers to be ethical and sustainable. All the three influencers participating in the study use the same principal visual rhetoric arguments to convince the followers of the advantage of a sustainable style. They show a vast variety of outfit combinations using the limited amount of clothes in their wardrobes to create a personal style without the need of adding new clothes. The result of the study indicates, however, that the content of the videos is of less importance than how trustworthy the influencer is perceived by the followers. An analysis of the viewer comments suggest that their primary interest is to get inspiration from how the influencer produces identity through dress and appearance. By emulating their personal style, the followers hope to gain membership of the influencer’s community and achieve similar social status.