Denna studie syftar till att skapa ytterligare kunskap om hur flerspråkighet och minoritetsspråk gestaltas och blir synliggjort i förskolans visuella miljö. Undersökningen har genomförts på en förskola med den sociokulturella teorin som utgångspunkt för barnens flerspråkiga utveckling. Studiens metodval utgörs av en visuell etnografi genom fotografier av förskolans visuella miljö. Totalt framställdes 29 fotografier av förskolans utformning och dessa analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Detta medförde att fotografierna numrerades och kategoriseras utifrån tecken på flerspråkighet och minoritetsspråk i förskolan. Studien påvisar att forskningsområdet gällande flerspråkighet och minoritetsspråk i förskolans visuella miljö tenderar att glömmas bort trots befintliga lagar och styrdokument inom ämnet.

From vague policies regarding racism to challenges within the classroom, from a lack of power to a lack of understanding, racism is constantly perpetuated throughout all the links of the education policy chain. This literature review examines reports and articles regarding racism within visual arts education, and the many ways that whiteness as a norm is produced, and reproduced both inside, and outside the classroom, and how racism can be counteracted. While teachers face challenges regarding both understanding the issue as well as how to negate it. Through systematic searches, deep reading, and analysis we’ve gathered articles and reports that answer our questions: what does racism look like within visual arts education? What are some ways to counteract it? Many articles suggest that while whiteness shapes and is shaped by the educational system on all levels, working with visual culture is a useful and powerful tool to counteract racism. It provides both students and teachers with an opportunity to critically reflect upon themselves, and their relationship to themselves, to others, and to society. It also provides a broader range of experiences to be represented within the classroom, and thus might offer inclusion, and visibility of issues in spaces where exclusion and invisibility might otherwise be the norm.

Programmering är idag en viktig del av elevers kunskapsutveckling i ett digitaliserat samhälle. Syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka elevers möjligheter att utveckla sina matematiska kunskaper genom programmering samt synliggöra vilka utmaningar som framkommit gällande att arbeta med programmering inom matematik i åldrarna 9–13 år. 17 vetenskapliga artiklar, en bok samt ett konferensbidrag studerades för att ge en översikt av programmeringens roll i relation till matematikundervisning. Resultatet visade att programmering kunde ha en positiv inverkan på elevers matematiska kunskapsutveckling och motivation. Det finns dock en osäkerhet och bristande kunskap hos dagens lärarkår om hur programmering som medel för kunskapsutveckling i matematik kan genomföras i klassrummet. Slutsatserna var att elever behövde få arbeta aktivt med kreativa programmeringsuppgifter för att det skulle ske en kunskapsutveckling, vilket krävde stor kompetens hos lärarna. Därtill var ett integrerat arbetssätt mellan matematik och programmering gynnsamt för eleverna.

This article examines visual storytelling and how visual artefacts could be used to communicate a specific message to several different interactors. Often when a person analyzes an image, the person's analysis is affected by her previous experiences, what is currently relevant in her everyday life and what associations the person has to different colors and objects in the image. This type of analysis commonly results in many different narratives of one and the same image. This article investigates the opposite, the goal is to create several similar analyses/interpretations of the same image, in this case the narrative of a children’s book. To investigate this, an artefact was created in the form of a children's book. The purpose of the book is to test different theories in visual storytelling with focus on visual communication, environment construction within illustration and character design. To test the theories, I have chosen to remove all text in the book, this resulted in a children's book without text where the interactive part, instead of reading would be image interpretation. The design is tested using personal tests in the form of interviews, I asked children aged 3-6 years old to interpret the design and come up with their own story for the illustrations in the book to see if they interpreted the book "correctly".

Studiens syfte är att närma sig förskolebarns perspektiv på förskolans fysiska inomhusmiljö. Detta genom att lyfta deras beskrivningar av meningserbjudanden, därmed vad som har betydelse och varför i förskolans fysiska inomhusmiljö. Vidare undersöks vilka teckensystem de använder för att uttrycka detta. Studien utgår från en socialsemiotisk ansats och visuell etnografi som metod, därmed används fotoeliciterade intervjuer samt fältanteckningar under studien. Detta för att möjliggöra för oss att ta del av meningserbjudanden via olika teckensystem. Studien utfördes med åtta barn i åldrarna 4–6 år på två förskolor i Halmstad kommun.  Studiens resultat synliggör flertal meningserbjudanden som tilltalar barnen mer eller mindre i förskolans fysiska inomhusmiljö. I resultaten framkommer även betydelsefulla meningserbjudanden kring möjligheten att kunna variera leken på flera sätt. Ett ytterligare resultat i studien var att barnen använde olika teckensystem i olika grad för att uttrycka meningserbjudanden. Vidare framträdde leken som ett ytterligare teckensystem barnen valde att använda sig av. De olika teckensystemen gav tillsammans ett mer nyansrikt resultat, därmed skapades större möjligheter i studien att närma sig barns perspektiv.

Studien visar att autistiska barn behöver hjälp med att förstå sin värld och bli förstådda därför är pedagogers arbete och förhållningsätt grundläggande. Pedagogerna hade skapat ett trygg och tydlig miljö som var betydande för eleverna, här har varje elev ett eget schema med fasta strukturer och rutiner. En pedagog ska kunna agera, analysera, strukturera, visualisera och framförallt respektera och ha tålamod när man arbetar. Pedagogerna och skolledaren är ense om att skolan är en möte plats för alla samt att varje barn har rätt till att påverka sin undervisning och känna gemenskap i skolan.

Livsmedel från animalier, inklusive i djurfoder, utgör nästan 60 procent av växthusgaserna från livsmedelsproduktionen. Enligt en amerikansk studie står hundar och katter för ca 25-30 procent av den totala köttkonsumtionen i Amerika, vilket beror på deras köttrika kost. Under corona-pandemin har allt fler svenska hem haft möjlighet att införskaffa sig en hund. Samtidigt väljer hundägare att mata sin hund med allt mer köttrika foder. Det bidrar till att fodermarknaden i större utsträckning belastar den redan ogynnsamma köttindustrin. Därför krävs forskning kring tillvägagångssätt och metoder som kan bidra till att förändra denna ohållbara utveckling mot det bättre. Denna studie syftar till att undersöka hur visuell kommunikation och cirkulär design kan bidra till hållbar konsumtion av hundfoder på den svenska marknaden. Det görs genom en visuell research som svarar på frågeställningen; Vad finns det för insektsbaserade hundfoder att köpa på den svenska marknaden idag? Som främst kopplas till teorin om foodtech och insekter som alternativ proteinkälla. Samt genom en visuell innehållsanalys som svarar på; Vilken information kommuniceras ut visuellt på förpackningar av insektsbaserade hundfoder som finns att köpa på den svenska marknaden idag? Som kopplar till teorin om visuell kommunikation. Vidare genom en enkätundersökning som svara på frågeställningen; Hur medvetna är ett urval svenska hundägare om hundfoders klimatpåverkan? Där teorierna cirkulär design och foodtech berörs mest. Resultatet visade att både visuell kommunikation och cirkulär design har potential att underlätta för hundägare att göra klimatsmarta val av hund-foder, därmed också bidra till hållbar konsumtion av hundfoder.

Under en kris tenderar människor att aktivt söka upp information under pågående kris och vänder sig till alternativa källor om den primära upplevs otillräcklig. Därför är det extra viktigt att information finns tillgänglig samt att den är begriplig att förstå. I denna uppsats undersöks Sveriges 21 regioners startsidor. Syftet är att ur ett universellt utformningsperspektiv undersöka hur Sveriges regioner kommunicerar krisinformation visuellt. Genom metoden kvantitativ innehållsanalys har både det totala utrymmet och frekvensen av de visuella elementen färg, typografi och bild mätts. Fokus låg på att undersöka den visuella kriskommunikationen vilket kommunicerade pandemin covid-19. För att få en bättre förståelse i hur väl respektive region visuellt kommunicerade kris, relaterat till covid-19, jämfördes värdena med övrig visuell kommunikation. Undersökningsens resultat visar på att samtliga regioner i överlag är eniga i den visuella kriskommunikatinen när det gäller typografi och färger. Det som skiljer regionerna åt är användandet av bilder, där de olika typer av bild urskiljer varandra. Där somliga regioner väljer att kommunicera med enbart eller till stor del med illustrationer väljer andra regioner att kommunicera enbart eller till stor del med fotografier.

Problemformulering och syfte: Tidigare forskning visar att media och dess innehåll har stor påverkan på hur samhället ser på kvinnor och skapar en förväntan på hur kvinnor bör vara utifrån stereotyper och normer. Om inte kvinnor representeras på magasinomslag skapas klyftor och ojämlikhet. Syftet är att undersöka hur kvinnor representeras visuellt på ett urval av Rolling Stones magasinsomslag. Metod: Kvantitativ innehållsanalys användes för att undersöka andelen Enbart kvinna/kvinnor gentemot andelen Enbart man/män, Både män och kvinnor och Övrigt på omslagen av Rolling Stone mellan 2010–2020. Semiotisk bildanalys användes för att undersöka tio omslag mellan åren 2010–2020. Dessa valdes genom att ta det första numret varje år med Enbart kvinna/kvinnor på omslaget. Resultat: Den kvantitativa innehållsanalysen visar att andelen omslag med Enbart kvinna/kvinnor ökade procentuellt från 2017. År 2016 fanns inget omslag med Enbart kvinna/kvinnor. Den semiotiska bildanalysen kartlägger de olika visuella elementen och hur dessa bidrar till hur kvinnor representeras visuellt samt att detta i majoriteten av omslagen bidrar till stereotyp representation.

Den visuella identiteten är en viktig del i skapandet av ett varumärke. Den är utformad för att tilltala sinnena, skapa en igenkänningsfaktor och för att förstärka det unika genom att kombinera olika element (Wheeler, 2013). Att lyssna på musik via digitala musiktjänster är vanligt i dagens samhälle och användare av streamingtjänster ökar ständigt (Porter, 2021).     Syftet med uppsatsen är att undersöka visuella element hos tre av de vanligaste musiktjänsterna på svensk marknad för att få bättre förståelse för hur visuella strategier kan användas i design av digitala tjänster.    En kvantitativ innehållsanalys har gjorts för att få insikt i hur likheter och skillnader effektivt används i den visuella kommunikationen hos Spotify, Tidal och Apple Music, tre av de vanligaste streamingtjänsterna för musik på svensk marknad och bidrar därmed till ökad förståelse för den visuella kommunikationen.    Resultatet visar att det finns likheter i musiktjänsternas visuella element och att det som skiljer dem åt i huvudsak är deras logotyp. Detta pekar på att varumärkena strategiskt har valt att bygga upp sina tjänster med liknande visuella element, men har samtidigt försett sitt varumärke med unika detaljer. Denna uppsats har därmed bidragit med insikt i hur visuella strategier fungerar genom att peka ut likheter och skillnader hos de tre musiktjänsterna.