Denna uppsats har undersökt hur Libresse har använt sig av det retoriska tilltalet för att nå ut och påverka sin avsedda målgrupp i reklamkampanjen #wombstories. En semiotisk filmanalys har genomförts där resultatet har analyserats utifrån teorier om kommodifierad feminism, wokeness och femvertising. Frågeställningen i uppsatsen har varit, Hur används känslomässiga retoriska tilltal i förhållande till kommodifierad feminism, wokeness och femvertising i Libresse reklamfilm #wombstories? Som avgränsning har enbart en sekvens i reklamfilmen analyserats som porträtterar missfall hos ett lesbiskt par. Resultatet visade att Libresse använder sig av musik, ljud, tystnad, animation och skådespeleri för att förhöja känslan av det retoriska tilltalet där patos var det tilltal som var mest påtagligt. Kommodifierad feminism, wokeness och femvertising representerades genom tecken som kännetecknar termen. Slutsatsen blev att representationen blir ett ställningstagande av Libresse där de vill visa att de är allierade med de individer som möts av de största strukturella orättvisorna och sociala diskrimineringarna i samhället. / This paper has examined how Libresse have used the rhetorical appeal to reach out and influence their intended target group in the advertising campaign #wombstories. A semiotic film analysis has been carried out where the results have been analysed based on theories of commodified feminism, wokeness and femvertising. The question in the essay has been, How are emotional rhetorical appeals used in relation to commodified feminism, wokeness and femvertising in Libresse commercial #wombstories? As a delimitation, only one sequence in the commercial has been analyzed that portrays miscarriage in a lesbian couple. The result showed that Libresse used music, sound, silence, animation and acting to enhance the sense of the rhetorical appeal in which pathos was the most noticeable. Commodified feminism, wokeness and femvertising were represented by signs that distinguish the terms. The conclusion was that the representation shows that Libresse wants to be allies of the individuals who face the greatest structural injustices and social discrimination in society.

Can the need for inclusion result in certain social norms remain unchallenged, and over time become hard to identify? To “fit in” and be accepted in different social contexts we have to behave according to the dominating rules and conventions. We accept characteristics and make use of attributes specific for the group we want to be a part of. When we accept these attributes we contribute to keep the concept of them alive. Further on these attributes will be picked up by the next person who wants to become a part of that specific context. This means that in the same moment we are being created, we are also the creators. In the same way, we are the cause of, and a result of, the fact that certain concepts remain unchallenged. Individuals are raised within a fixed structure in society. That structure defines principles of heteronormativity, for example the concept of right or wrong, masculinity and femininity, and good or bad. The fact that we are born and raised within it leaves us with a very narrow space in which we can interpret alternative ways. This does not mean that these alternative interpretations do not exist. To question existing and accepted structures can be a first step away from the safe environment that we are a part of. Awareness of the risks of this could be an explanation of why people refrain from questioning it. In this paper we try to penetrate the problems through the glasses of Pierre Bourdieu, Judith Butler and Berger and Luckmann to mention a few. The reason why this paper focuses on society, and norms in specific, emanate in an interest for invisible and sometimes indistinct structures. By indistinct we mean structures that exist in an extent that makes it hard to identify. The aim of this thesis is divided in two parts. The first part is to critically examine the social construction of heteronormativity. The second part is to examine how plural sexual identities function in relation to the heterosexual norm that we assume exists in society. The distinction in an individual’s hetero- or homosexuality is made difficult because of the spectrum of sexual identities. The grayscale of alternatively interpreted sexual identities that fits between the two poles of sexuality (hetero and homosexuality) are easily forgotten and thus treated as deviant behaviors. The issue of sexual identities is a complex one. To speak of it in a natural way to express sexuality, and not of its moral right or wrong, requires the understanding and acceptance of an individual’s differences as well as similarities. It is through ten interviews, where individuals share their experiences of both heteronormativity and sexuality that we get to know how and in which ways they feel affected by these two.

Studien undersöker hur Socialdemokraternas valaffischer sett ut och förändrats sett i ljuset av visuell retorik som perspektiv. Problemområdet mynnar från att studier av politisk kommunikation historiskt sett negligerat det visuella i stor omfattning och så även inom retorikstudier. Valaffischen som studieobjekt är ett sätt att lyfta in och analysera politiska budskap i den visuella kommunikationens forskningsfält. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys undersöks 10 valaffischer mellan åren 1907-2014. I korthet görs analysen utifrån frågan om vad, hur och varför, för att vidare undersöka hur förändringen kan förstås i ett större perspektiv. Resultatet visar att valaffischen haft många olika skepnader sett till retorik, funktion, estetik och sätt att bemöta mottagaren. Utvecklingen går från ideologi och expressiv symbolik, till bilden av det välmående samhället, till att stärka förtroendet genom partiledaren som auktoritär, för att slutligen skapa en image av partiet.

Uppsatsen är en kvalitativ, semiotisk studie som analyserar tre bilderböcker från bokförlaget OLIKA förlag. Uppsatsen syftar till att undersöka könskodade tecken i tre bilderböcker från detta förlag som säger sig arbeta med normkritiska skildringar avseende kön, vilket benämns som att de arbetar ”normkreativt”.Uppsatsens ambition är att se hur OLIKA förlag har närmat sig sitt mål att arbeta just normkreaktivt, samt se om det är någon skillnad, i gestaltningen, mellan huvudroller av olika kön. Detta kommer att öka förståelsen för hur vi tolkar symboler och hur vi som visuella kommunikatörer kan fortsätta arbeta kreativt med ett genusperspektiv. Uppsatsen utgår från Halls representationsteori, Nikolajevas och Kårelands teori om könsstereotyper och Hirdmans teori om könssystemet. Resultaten visar på att karaktärerna är normbrytande på olika sätt och i olika utsträckning. Karaktärerna i materialet avkodas lättare som män, vilket visar att mannen som norm fortfarande behöver utmanas.

Today we live in a society that focuses more and more on the visual aspects. Visual identity is the most visible part of a company's communication with the outside world, yet it is relatively unexplored in the academic literature. The purpose of this paper is to investigate how consumers perceive brands based on their visual identity. The thesis will include a qualitative method, consisting of a semiotic image analysis and focus group interviews. The results show that the perception of the brand based on the visual identity depends on the expectations the consumer has about the industry. The visual identity of the chosen companies was considered refreshing, exciting and playful, which attracted consumers. But the more consumers became aware of their visual identity, the more skeptical they became. / Vi lever idag i ett samhälle som fokuserar alltmer på det visuella. Visuella identiteten är den mest synliga delen av ett företags kommunikation med omvärlden, ändå är den relativt ouppmärksammad i den akademiska litteraturen. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur konsumenter uppfattar varumärken utifrån dess visuella identitet. Uppsatsen kommer inneha en kvalitativ metod, bestående av en semiotisk bildanalys samt fokusgruppsintervjuer. Resultaten visar att uppfattningen av varumärket utifrån den visuella identiteten beror på vilka förväntningar konsumenten har på den branschen. Den visuella identiteten hos de valda företagen uppfattades som uppfriskande, spännande och lekfullt, vilket attraherade konsumenterna. Men ju mera konsumenterna tog del av deras visuella identitet, desto mera skeptiska blev de.

<p>In this thesis, high quality adverts are examined from the perspective of the advertisement contest Guldägget. The study discusses award-winning advertisement, both in terms of content and design, according to Guldägget’s jury members, industry experts and various theorists. Semiotics is used to analyse Guldägget’s winning adverts. These analyses, in combination with additional material and theories, are used to clarify what constitutes good communication. One of the conclusions drawn is that the essence of the theories is clearly visible in the winning adverts. Adverts should be narrative in form without being pushy or stating the obvious. Receivers should function as co-creators of the story/message. Adverts should contain only the most essential information or elements necessary to effectively deliver the message. Text and images should complement each other without being too obvious. Finally, pre-conceived ideas and contexts are commonly used to make receivers respond to the message in a particular way.</p> / <p>I denna uppsats undersöks reklam med god kvalitet sett utifrån reklamtävlingen Guldägget. Undersökningen behandlar den vinnande reklamen och huruvida den bör se ut och vad den bör innehålla enligt guldäggsjuryn, branschexperter och olika teoretiker. Semiotik används som redskap för att analysera de guldäggsbelönade annonserna. Dessa analyser, tillsammans med uppsatsens övriga material och teorier, används för att se vad som räknas som god visuell kommunikation. Jag kom bland annat fram till att de begrepp som lyfts fram i teorierna används i de belönade bidragen. Annonserna ska vara berättande i sin form utan att vara påtvingande eller peka på det uppenbara. Mottagaren bör fungera som en medskapare av berättelsen/budskapet. Annonserna bör enbart innehålla sådan information eller element som är mest nödvändig för att nå ut med ärendet. Text och bild ska komplettera varandra så att det inte blir för övertydligt. Det är även vanligt att invanda föreställningar och kontexter används för att få mottagarna att ta till sig budskapet på ett visst sätt.</p>

<p>Syftet med arbetet är att identifiera och lyfta fram ett antal riktlinjer för den visuella designen av animerad bild som används i utbildningssammanhang. Vi ämnar också att identifiera vilka stilelement inom animerad undervisningsfilm som står sig över tid och olika medium. Att belysa de nya kvaliteter och möjligheter som framkommer i och med det digitala mediet. Vi kommer också att titta på hur målgrupp och mottagarkontext påverkar formens uttryck och innehåll.</p><p>Vi har med en gemensam analysmodell gjort en kvalitativ analys av tre tidstypiska animerade undervisningsfilmer, <em>Camouflage</em> (1943),<em> Den Vidunderliga Världshistorien</em> (1993) och <em>Gutten og Torsken</em> (2007) som alla använder sig av humor som en förstärkning av lärandet.</p><p>Genom analysen har vi kunnat identifiera stilelement så som användandet av stereotyper och metaforer, konstaterat hur innehåll och uttryck till stor del påverkats av målgrupp och mottagarkontext men även av gällande distribution och tekniska möjligheter.</p> / <p>The purpose of this work is to identify and highlight a couple of guidelines for the visual design of an animated film to be used in an educational context. We also seek to identify style elements in animated educational film that persist through time and different medium. Also to highlight new qualities and opportunities that come with the digital medium. Finally we will also look at how the audience and reception context effects and shape the expression and content of an educational movie.</p><p>With a fixed analytical model we have made a comparative qualitative analysis of three period-characteristic animated educational films, <em>Camouflage</em> (1943), <em>Den Vidunderliga Världshistorien</em> (1993) and <em>Gutten og Torsken</em> (2007) which all use humor to enhance the learning.</p><p>Through this analysis we have been able to identify style elements such as the use of stereotypes and metaphors, noted how the content and expression is largely influenced by the audience and receiver context but also of the distribution and technical capabilities.</p>

In this thesis, high quality adverts are examined from the perspective of the advertisement contest Guldägget. The study discusses award-winning advertisement, both in terms of content and design, according to Guldägget’s jury members, industry experts and various theorists. Semiotics is used to analyse Guldägget’s winning adverts. These analyses, in combination with additional material and theories, are used to clarify what constitutes good communication. One of the conclusions drawn is that the essence of the theories is clearly visible in the winning adverts. Adverts should be narrative in form without being pushy or stating the obvious. Receivers should function as co-creators of the story/message. Adverts should contain only the most essential information or elements necessary to effectively deliver the message. Text and images should complement each other without being too obvious. Finally, pre-conceived ideas and contexts are commonly used to make receivers respond to the message in a particular way. / I denna uppsats undersöks reklam med god kvalitet sett utifrån reklamtävlingen Guldägget. Undersökningen behandlar den vinnande reklamen och huruvida den bör se ut och vad den bör innehålla enligt guldäggsjuryn, branschexperter och olika teoretiker. Semiotik används som redskap för att analysera de guldäggsbelönade annonserna. Dessa analyser, tillsammans med uppsatsens övriga material och teorier, används för att se vad som räknas som god visuell kommunikation. Jag kom bland annat fram till att de begrepp som lyfts fram i teorierna används i de belönade bidragen. Annonserna ska vara berättande i sin form utan att vara påtvingande eller peka på det uppenbara. Mottagaren bör fungera som en medskapare av berättelsen/budskapet. Annonserna bör enbart innehålla sådan information eller element som är mest nödvändig för att nå ut med ärendet. Text och bild ska komplettera varandra så att det inte blir för övertydligt. Det är även vanligt att invanda föreställningar och kontexter används för att få mottagarna att ta till sig budskapet på ett visst sätt.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning av tre ungdomars arbeten med att göra fotoböcker i gymnasiearbetet. Syftet är att se vilka erfarenheter och upplevelser eleverna har haft av visuellt berättande, processen att göra boken och av fotoboken som arbetsform. De teoretiska perspektiven är fenomenologi, estetiska lärprocesser och teorier om berättande. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Analysen och tolkningen är hermeneutiskt inspirerad. I kapitlet forskningsöversikt och litteratur beskrivs fotoboken som medium och en överblick av området ges genom författare, fotografer, formgivare och förlag. Resultatet visar att arbetet med att göra en fotobok har varit en rik och motiverande estetisk lärprocess för ungdomarna. De har fått nya erfarenheter av visuell kommunikation. Undersökningen visar också tecken på att den tredimensionella fotoboken har fått en starkare ställning som konstform och genre till följd av den digitala teknikutvecklingen.

Barn är konsumenter, får reklam riktad till sig och syns i reklam. Men om det är rätt och på vilka sätt det bör ske ger upphov till diskussion, såväl i som utanför akademin. Den här studien granskar hur barn görs till en del av konsumtionssamhället genom det lag- och regelverk som omgärdar barn, konsumtion och reklam samt i tre typer av vardagsreklam där barn på olika sätt synliggörs; adresserad direktreklam som skickas hem till tre nyblivna föräldrar under barnets första år, reklam i ett års utgivning av 12 tidningar för barn samt annonser med bilder av barn publicerade i ett års utgivning av fyra tidningar med en vuxen målgrupp. I studien undersöks hur barn framställs och görs som social kategori och som konsumenter i materialen och vad det säger om barns roll och plats i konsumtionssamhället. Med hjälp av kritisk visuell diskursanalys och begreppet barnighet visar analysen med vilken komplexitet och ambivalens barn uppfattas, framställs och bemöts. Lag- och regelverket är komplicerat och ger en dubbeltydig bild av barns rätt till skydd respektive rätt till deltagande. Vardagsreklamens bilder av barn gör dem till objekt att konsumera visuellt samtidigt som normer om den ideala barndomen och den goda betraktaren produceras och reproduceras. Till nyblivna föräldrar framställs diskurser av barn som konsumtionsbehövande på sätt som osynliggör reklamens övertalande budskap. Reklam som riktas till barn själva utgörs av hybridformer där annonser bara är en del, vilket innebär att det som är reglerat som reklam inte är detsamma som det som gör reklam till barn. Utsatthet och skydd, kompetens och rättigheter samt lärande och ålder är tematiker som på olika sätt aktualiseras i samtliga empiriska material. Studien bidrar med förståelse och problematisering av vad barn är och tillåts vara i dagens visuella konsumtionskultur. / Children are consumers and they are marketed to and visible in advertising. But how children, consumption and advertising should be combined cause debate, both in the public sphere and in academia. The dissertation investigates how children are visualized and made as a social category and as consumers in the consumer society by studying the legal framework regarding children, consumption and advertising as well as three types of advertising that people encounter in their everyday lives; advertisements showing children published during one year in four magazines with an adult target group; and addressed direct marketing that was sent to three first-time parents; advertisements in one year's publication of 12 magazines for children. Using critical visual discourse analysis and the concept of childity, the analysis shows the complexity and the ambivalence that characterizes the ways in which children are seen, represented and addressed. The legal framework is complicated and is ambiguous regarding children's right to protection vis-à-vis their right to participate. Advertisements that visualize children produce and reproduce norms concerning the ideal childhood. In order to get parents to consume on behalf of their children, neutral and factual discourses about children's character and needs are articulated. Advertising that is aimed at children consists of hybrids between adverts and editorial material, indicating that it is not only marketing that is regulated by the legal framework that actually markets to children. Vulnerability and protection, competence and rights as well as learning and age are themes that are actualized in different ways in all of the empirical material. The study contributes a new understanding and problematization of what children are, and are allowed to be, in our contemporary visual consumption culture.