Problemformulering:  Den biologiska mångfalden har de senaste årtiondena minskat drastiskt och vi är just nu i “jordens sjätte massutdöende” (Naturskyddsföreningen, 2023). Biologisk mångfald är inte enbart viktig för att det ska finnas variationer bland arter utan är avgörande för även vi människors överlevnad. Det är till största del vi människors ohållbara produktion och konsumtions fel att den biologiska mångfalden minskar vilket även betyder att nya sätt att leva och konsumera kan vara lösningen på att bevara den biologiska mångfalden.  Eftersom design historiskt har varit en del i att ändra på normer och livsstilar med hjälp av sina representationer kan design vara en del av lösningen till att få fler människor intresserade av att själva hjälpa till att skapa en biologisk mångfald med hjälp av sin egen livsstil. Kampanjbilder är en form av design skapad för att övertyga människor och få dem att agera. Därför var deras visuella kommunikation intressant att undersöka ur ett designvetenskapligt perspektiv.  Syfte:  Syftet i studien var att ur ett designperspektiv undersöka hur ett urval kampanjer från Sverige kopplade till biologisk mångfald kommunicerar visuellt.  Metod och material:  Metoden som användes var en semiotisk bildanalys av ett urval kampanjer kopplade till biologisk mångfald i Sverige.   Huvudresultat:  Kampanjerna använde sig av färger kopplade till naturen och känslor kopplade till positiva och negativa associationer, exempelvis glädje, skräck, naturen, döden. Dem hade mestadels fotografier och illustrationer föreställande insekter, djur och natur, använde främst asymmetriska kompositioner i fotografierna, sanserifftypsnitt och kontrastverkan.   För att nå ut till mottagare använde sig kampanjerna av olika retoriska medel, främst patos vilket handlar om att försöka väcka känslor i form av exempelvis rädsla, empati och hopp. Det var ett blandat resultat när det handlade om ifall kampanjbilderna använde sig av text och formuleringar som gjorde det tydligt för konsumenter om hur de kunde agera. Här återkom handlingsmetoden i form av att skänka pengar till en organisation, men även andra handlingsalternativ presenterades. I min kreativa del har jag arbetat fram mitt koncept och mina produkter genom en iterativ process där jag i samarbete med handledare och självständigt med hjälp av användartester har kommit fram till de bästa lösningarna för mitt projekt. Processen har inte varit helt rak och jag ändrade mig någonstans i mitten av processen från en idé om att skapa produkter som var ämnade för lag och föreningar att sälja, till att istället skapa produkter som kunde säljas under en sagovandring, något som bättre svarade på min kreativa brief och som kändes som ett hållbarare koncept.  Vid val av produkter utgick jag från min målgrupp och utefter dess intressen. Detta även vid andra designval och resultatet blev ett varumärke som på roliga sätt utbildar barnfamiljer om hur invasiva växter bör hanteras och som låter dem ”äta upp problemen” i formen av livsmedel baserade på dessa produkter.

Idag lever vi på en planet som är hotad av oss människors miljöförstöring. I denna klimatkris står köttindustrin för den största andelen klimatpåverkan inom livsmedelsindustrin. Men intresset för att äta mer vegetariskt och veganskt har ökat sedan 2018 bland konsumenterna tack vare den ökade medvetenheten. För att vägleda konsumenterna till att välja mer hållbara alternativ finns verktyg som hållbarhetsmärkningar, färg, bild och typografi som informerar konsumenten genom förpackningens design. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tofuförpackningar visuellt kommunicerar budskap avseende hållbar utveckling. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys på ett urval tofuförpackningar framtagna genom en visuell research på två större svenska matvarubutiker. I den kvalitativa innehållsanalysen låg fokuset på att undersöka och beskriva samtliga analysenheter kopplat till grafisk design och hållbarhet för att på så sätt ta reda på med vilka designelement som används på tofuförpackningarna för att kommunicera hållbarhet till konsumenten. Resultatet visar tydligt att hållbarhetsmärkningar är det vanligaste tillvägagångssättet på det urval tofuförpackningar som undersökts för att kommunicera vidare om produkten är hållbar eller ej. Färger, bilder och typografi är ett mindre vanligt tillvägagångssätt att kommunicera produktens hållbara produktion. Traditionell tofu och tempeh görs på sojabönor, en baljväxt som inte går att odla i det svenska klimatet. Däremot finns det ett alternativ till sojabönan; sötlupinen. Sötlupinen är en baljväxt med liknande egenskaper som sojabönan och ska inte förknippas med den invasiva lupinblomman som normalt växer längs vägar och grässluttningar. Till skillnad från den är sötlupinen ätbar, har en positiv inverkan på jorden samr att den går att odla i det svenska klimatet – från Skåne i söder till Umeå i norr. Då tofu och tempeh i praktiken kan göras på vilken typ av baljväxt som helst började tankarna gå i att skapa ett varumärke som tar vara på den svenska råvaran sötlupin genom att producera helsvensk tofu och tempeh. Den kreativa delen landade därav i ett varumärke vid namn Sörböna som kombinerar det asiatiska köket tillsammans med den svenska råvaran sötlupin.   I de kommande delarna presenteras min arbetsprocess, tillvägagångssätt och resultat av Sörböna, varumärket som ger konsumenten asiatiskt på svenskt vis.

Det rapporteras på flera platser i världen att fler och fler män mår dåligt över sin egna kroppsbild. Män klär sig för att gömma sina kroppar, de har ångest över hur de ser ut och de jämför sig själva med andra på negativa sätt.  Människor möts av stereotypa bilder för hur män ska vara inom reklam, film och andra typer av visuell kommunikation. På grund av detta påverkas människors förhållningssätt till sig själva och till andra människor, samt att det begränsar deras möjligheter.  Syftet med den här studien är att ur ett normkritiskt och normkreativt designperspektiv undersöka representationen av mäns kroppsformer i en kroppsidealskampanj och i sortimentet på hemsidan hos den svenska herrmodekedjan Brothers. Studien har som avsikt att bidra till mer kunskap gällande representation och normativt designtänkande inom grafisk design.  För att besvara frågeställningarna gjordes en visuell innehållsanalys med ett strategiskt och ett totalurval för respektive fråga. Materialet som analyseras är en stillbild från kampanjen Size You samt ett urval från Brothers hemsida.  Totalt kodades det 130 bilder enligt studiens kodinstruktioner och kodprinciper, resultatet sammanställdes och presenteras sedan i tårtdiagram. Resultatet visade en brist på representation av de kroppsformer som faller utanför normen. Jag har skapat varumärket Dialog som är ett företag med visionen att genom personliga berättelser och utbildning öka normmedvetenheten, skapa samhällsdebatt och därmed förändring. Runt om i världen rapporteras det om att fler och fler män mår dåligt över sina kroppar och kroppsbilder. Mycket av detta är kopplat till maskulinitet, hur män “bör” se ut, hur de ska bete sig och vad de får och inte får göra som män. Boken “Hat, kärlek & likgiltighet” är en samling av mäns tankar om sina kroppar och kroppsbilder i deras egna ord. Boken har som syfte att lyfta fram berättelser som annars inte pratas om speciellt ofta. Den fungerar även som en plattform för män som tidigare inte haft möjlighet att prata om sina känslor på det här sättet. Med boken vill vi även öka medvetenheten för de olika utmaningar män möter i samhällets syn på kroppsideal.

I takt med att miljömedvetenhet ökar vänder sig fler och fler konsumenter till hållbara alternativ i vardagen, inklusive de livsmedel de konsumerar. De förlitar sig på tydlig och god hållbarhetskommunikation för att kunna göra de bästa valen de kan för sig själva och för planeten. Greenwashing är något som kommer i vägen för detta genom att sprida felaktig information och förvirring gällande hållbarhetsinsatser. Eftersom fler människor under de senaste åren blivit mer medvetna om greenwashing riskerar den höjda försiktigheten att göra så att konsumenterna tappar förtroende för hållbarhetspåståenden som görs, trots att de kanske är sanna. Syftet med studien är att undersöka om, och i sådana fall hur, greenwashing uttrycker sig visuellt på livsmedelsförpackningar och avgränsas till tio vanliga mjölk- och mjölksubstitut i två svenska mataffärer. Målet är att hitta vilka sorters greenwashing är mest vanliga inom kategorins on-pack hållbarhetskommunikation, för att ta reda på var problemen ligger. En kvalitativ innehållsanalys utfördes som testade förpackningarna för sju olika sorters greenwashing och hur de uttrycktes eller undveks. Resultaten visar att 8/10 förpackningar gjorde sig skyldiga av någon form av greenwashing, många fler än en, där de vanligaste problemområdena var med avsaknad av bevis och tydlighet. Detta innebär att de flesta förpackningarna gjorde hållbarhetspåståenden som inte på något lättillgängligt sätt kunde bevisas eller backas upp med information, eller att påståendena som gjordes var för breda och intetsägande eller lätt kunde missuppfattas.  Målet med undersökningen är att med sina resultat kunna bidra till att öka kunskapen om hur greenwashing uttrycks genom förpackningsdesign och visuell kommunikation och förhoppningsvis öppna upp för lösningar.  I ett samhälle där allt fler blivit medvetna om klimatkrisen och vill fatta hållbara beslut blir varumärken desperata att tala om varför konsumenterna ska välja dem – ibland så pass att de hållbarhetspåståenden som görs kan vara vilseledande eller överdrivna. Det kallas greenwashing. I min undersökning av mjölk- och mjölksubstitutsförpackningar visade resultaten att 8/10 förpackningar uttrycker någon form av greenwashing, oftast genom vaga påståenden utan substans, som ”den här produkten är hållbar”. För att uppnå FN:s globala mål 12, hållbar konsumtion och produktion, behöver det vara så lätt som möjligt för konsumenten att själv bestämma vad hen räknar som hållbart baserat på lättillgängliga fakta. Med det i åtanke skapade jag varumärket Honest Oats, ett havredrycksvarumärke som fokuserar på tydlighet, ärlighet och relevans i sin hållbarhets­kommunikation.

Det storskaliga jordbruket i Sverige kräver stora mängder insatsmedel och både bidrar till samt skadas av miljöförändringarna. I FN:s gobala mål 2: ingen hunger sätts målet att varje land ska säkra ett hållbart jordbruk och näringsrik mat till sina invånare. Kulturspannmål har förts fram som en möjlig väg till att uppnå det målet eftersom de har visats klara av torka bättre, kräver mindre insatsmedel och har bättre näringsvärde än moderna spannmål. Detta gör det intressant att se på hur kulturspannmål och de moderna spannmålen förpackas eftersom designen av en förpackning påverkar konkurrenskraften på varan. Därför är syftet med denna studie att undersöka den grafiska och materiella utformningen på ett urval spannmålsprodukters förpackningar och konsumenternas förväntningar på dem ur ett grafiskt designperspektiv.I studien har en deltagande observation och visuell research i form av en fotodokumentation använts som metoder för att besvara frågeställningarna. Resultatet i undersökningen visade på några betydande skillnader mellan de existerande förpackningarna och användarnas förväntningar på dem. Deltagarna lade störst vikt vid material samt funktion och föredrog kartongförpackningar framför de pappersförpackningar som fotodokumentationen visade var det förpackningsmaterial som användes i butik. De grafiska elementen som i butik var gjorda för att fånga konsumenternas uppmärksamhet genom varma färger och bilder på serveringsförslag var även dem annorlunda från de kalla färger, illustrerade veteax och icke föreställande bilder som deltagarna valde. Syftet med den kreativa delen är att skapa en designlösning som bidrar till att uppnå F:ns globala mål 2 ingen hunger och 13 bekämpa klimatförändringarna. Arbetet har genomgått fyra faser, idé-, prototyp-, funktions- och gestaltningsfas för att avslutas i en utställning på kulturmagasinet i Sundsvall. Designlösningen som togs fram resulterade i Kultivara, ett varumärke som erbjuder livsmedel på svenska kultursorter.I gestaltningen utforskades flera idéer, däribland storytelling och gamla tryckmetoder som sätt att kommunicera varumärket. Slutligen landade det i en utforming med inspiration från hantverk, historia och folklighet, ett varumärke, fyra livsmedelsförpackningar, en webbsida och en annons. Utmaningarna i processen bestod framförallt i att hitta en kommunikativ strategi som harmoniserade med kultursorterna som produkt och kärnan i varumärket. De motgångarna har skänkt insikter om människor och design som tagit projektet framåt.

Alla kan känna en ovisshet med att befinna sig ensam på en busshållplats en sen kväll när det är mörkt ute. Däremot att inte tillämpa god belysning eller ett funktionellt vägledningssystem för att ens försöka bidra till ökad trygghetskänsla, är idag många busscentralers sanning. Busshållplatser i stadsområden står ofta inför en myriad av utmaningar som kan påverka övergripande effektivitet, säkerhet och användarupplevelse. En framträdande problematik härstammar från det stora antalet bussar som verkar inom en begränsad yta. Det stora antalet bussar kan leda till trängsel, vilket gör det svårt att upprätthålla ett smidigt trafikflöde både inom hållplatsen och på omgivande gator. Denna studie fokuserar på att utforma ett designförslag med hjälp av ljusdesign och wayfinding, för att främst skapa en känsla av trygghet för unga kvinnor som använder sig av busscentralen. Målgruppen för arbetet är unga kvinnor mellan  18-30 år, eftersom idag är det dem som ligger i framkant med att framhålla deras upplevelse av otrygghet när de vistas utomhus ensamma när det är mörkt. Denna eviga plågsamma väntan är ett examensarbete inom ämnet för Informationsdesign och Rumslig gestaltning. Syftet med det slutgiltiga designförslaget är att uppmärksamma vilka brister den nuvarande busscentralen har och vilka åtgärder som borde tas, för en tryggare upplevelse.

Havredryck har fått ett stort uppsving på senare år med en bredmålgrupp. För att få mer kunskap om förpackningsdesignens marknadfokuserar denna undersökning på havredryckens designbeslut i enbeskrivande studie. Den ämnar redovisa havredrycksförpackningarnasvisuella element för att sedan jämföra hur de överensstämmer medvarandra. Förpackningarna beskrivs utifrån områdena färg, typografi, bildoch reglerad information. Urvalet består av 21 olika förpackningar ochundersöks i två kategorier, Naturella och ekologiska samt Barista och Tillkaffe. Urvalet hämtades från de stora matvarukedjorna somhuvudsakligen opererar på den svenska marknaden, ICA, Coop ochWillys. Metoden som används är visuell- och kvantitativ innehållsanalys.Resultatet visar att det finns likheter mellan de olika förpackningarna ivardera kategori samt så kan resultatet återkopplas till teorin i stora drag.Likheterna mellan dem var copy, bild och typografi. De skillnader somuppstod mellan de två kategorierna var främst färg och märkningar.

Hockey idag är mer än bara en sport och ett tävlingssammanhang, hockey är en marknad som är ekonomiskt både beroende och drivande då klubbarna omsätter flera miljoner kronor per säsong. Detta leder till att företag är villiga att betala mycket pengar till klubbarna för att få exponering i klubbarnas arenor och på lagens matchkläder. Detta kan skapa en visuell konflikt på matchtröjorna lagen spelar i då tröjornas huvudsakliga syfte är att representera klubben i färg och grafiska element.  I denna uppsats undersöks hemmatröjorna i de 14 klubbar som spelar i sveriges högsta hockeyliga SHL. Syftet är att se hur klubbarna grafiskt arbetar med sponsorer på sina hemmatröjor. Genom kvantitativ innehållsanalys och intervjuer med klubbar har sponsorers påverkan och placering på klubbarnas hemmatröjor undersökts och analyserats. Fokus låg på att se hur väl klubbarnas hemmatröjor linjerar med ett antal gestaltningsprinciper samt att få en inblick i hur klubbarna tänker kring sponsorer och arbetar med designen av hemmatröjorna för att tydligt kommunicera sponsorer och sin egen visuella identitet. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av klubbarnas sätt att designa hemmatröjorna i större eller mindre utsträckning linjerar med de gestaltningsprinciper som undersökningen utgått från samt att det finns olika sätt att använda sig av dessa gestaltningsprinciper för att inkludera sponsorer på hemmatröjan och samtidigt bevara klubbens egna visuella identitet.

Syftet med detta examensarbete har varit att öka förståelsen för graffiti som innehåll i visuell kultur i bildundervisningen. I undersökningen har bildlärare på gymnasiet och graffitimålare intervjuats och jämförelse görs av deras definitioner av vad graffiti egentligen är. Under intervjuerna med lärare har det även undersökts på vilket sätt graffiti kan implementeras i gymnasieskolans bildundervisning och vilken position i hierarkin konstformen har gentemot andra metoder och tekniker. Det visade sig att graffiti och dess temporära karaktär skulle kunna användas som ett pedagogiskt verktyg för ungdomar i bildundervisningen och i andra angränsade ämnen som ett sätt att förstå sin samtid och visuella uttryck i samhället. Däremot görs inte detta speciellt ofta då bildämnets tradition och stofftäthet gör att undervisningen är starkt beroende på vilka förkunskaper läraren besitter samt vilken profil skolan har.

No description available.