Denna uppsats har en deskriptiv intention och syftar till att verka som stöd förformgivare och förläggare genom att bidra med kunskap om hur olika visuella strategierkan användas i arbetet med e-publicering. För att genomföra undersökningen harbokomslag till två romaner från två olika förlag valts ut för att representera olikaförhållningssätt till formgivningen: Malin på Granlunda av Anne-Lise Boge utgiven avSaga Egmont och Serien om Stina Pihlgren av Alice Lyttkens, utgiven för Bonniers5000-projekt. Materialet analyseras genom en semiotisk analys samt i en paratextanalys.Resultatet analyseras med grund i teoretiska perspektiv inom semiotik, representation,paratext och materialitet. Teori används också till viss del för att beskriva relationermellan en huvudtext och dess paratext. Resultatet visar på två visuella strategier sompåverkas av förlagens uppfattning om böckernas målgrupp. I Serien om Stina Pihlgrenanvänds formgivningen för att framställa författaren som en feministisk pionjär och iMalin på Granlunda används formgivningen för att boken enkelt ska kunna identifieras avpotentiella läsare i ett flöde av bilder på Storytel.

No description available.

Hållbarhetsfrågan har blivit allt viktigare. Intresset för hållbarhet ökar och får större inverkan på människors val (Ottosson &Parment, 2016, s. 13). Dessvärre förekommer det att företag utnyttjar detta genom användning av vilseledande grön kommunikation,vilket äventyrar hållbarhetsrörelsens kraft på marknaden (TerraChoice, 2009). Den här rapporten lyfter begreppen hållbarhet ochgreenwashing. Syftet är att undersöka den visuella kommunikationen för veganska produkter och hur det budskapet speglar ett urvaldokumenterade miljöstörningar. Detta i och med att allt fler svenskar väljer en vegansk kost av miljömässiga skäl (Novus, 2018).Rapporten fokuserar på att undersöka livsmedelsföretaget Oatly som utvecklar, producerar och marknadsför bland annathavrebaserade drycker. Oatly har under 2018 haft en total tillväxt på 65 %, samtidigt som företaget fått kritik gällande gällande derasfaktiska klimatnytta (Sörbring, 2019). Rapporten undersöker Oatlys visuella kommunikation och dokumenterade miljöstörningar föratt kartlägga differensen mellan dessa. För att besvara frågeställningarna gjordes semiotiska bildanalyser på delar av Oatlyskommunikation, samt en kvalitativ textanalys på deras hållbarhetsrapport från 2018.Resultatet i rapporten visar att Oatly genomgående kommunicerar hållbarhet, men att deras faktiska hållbarhetsarbete är bristandebåde ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Vidare framhåller företagets kommunikation noga sin avhållsamhet från djurriket, vilketfaktiskt är kritiskt ur ett hållbarhetsperspektiv då det krockar med miljömålet om biologisk mångfald (Extrakt, 2019; Rundgrens,2019). Slutsatsen är att det förekommer en viss grad av greenwashing i Oatlys visuella kommunikation.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att jämföra hur lärarna främjar elevernas koncentrationsförmågor och utreda eventuella uppkomna dilemman avseende tillämpningen, men även att undersöka vilka skillnader som uppstår i de auditiva och de visuella klassrumsmiljöerna på grundskolor respektive särskolor. Den tidigare forskningen, det systemteoretiska perspektivet och tio halvstrukturerade fenomenologiskt inriktade intervjuer till grund för denna genomförda studie. Den tidigare forskningen innefattar olika aspekter och metoder som hämmar respektive främjar koncentrationsförmågan i de auditiva och de visuella klassrumsmiljöerna. Intervjuerna har utförts tillsammans med lärare från fem särskolor från lågstadiet, mellanstadiet och en gymnasiesärskola och de fem lärarna från grundskolorna är yrkesverksamma på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet. Intervjuernas svar innefattar skillnader mellan de båda skolformerna, uppkomna dilemman och koncentrationsfrämjande metoder i de auditiva och de visuella klassrumsmiljöerna. Resultaten påvisar att metoderna som lärarna använder i de visuella och de auditiva miljöerna i klassrummen avser olika sorters möbleringar med och utan skärmväggar, struktur, att lyssna på musik, tennisbollar på stolsbenen och fysisk aktivitet. Belysningen, förhöjda ljudnivåer, möblerna, möbelinköp, bildstöd och ljudabsorberande klassrum är de aspekter som orsakar olika dilemman avseende elevernas förmåga till koncentration i klassrummen. De skillnader som återfinns mellan de båda skolformerna är elevantalet, möbleringsmetoderna, möblerna, att grundskoleeleverna oftare har bänkgrannar och att särskolans elever har en större handlingsfrihet än vad eleverna i grundskolorna har.

Kunskapsöversiktens syfte är att undersöka vilken påverkan bildbaserade sociala medierkan ha på barn och unga och hur man kan arbeta med sociala medier och dessa bilder iklassrummet. Med hjälp av olika databaser så som SwePub, ERIC och Google Scholarhittade vi sju artiklar samt en antologi som vi sedan valde ut som material till vårt arbete.För att få fram relevant forskning valde vi att enbart söka efter refereegranskat material. Visökte efter både nationell och internationell forskning som belyser sociala medier iklassrummet samt sociala mediers påverkan då vi anser att sociala medier är något somanvänds globalt. Resultatet visar att bildbaserade sociala medier kan ha en negativ inverkanpå ungas självbild och självkänsla. Detta kan leda till att unga känner stark press på sigsjälva och blir förvirrade i sitt identitetsskapande. Med hjälp av visuell litteracitet kan elevermöta dessa bilder med ett kritiskt förhållningssätt och få bättre förståelse för hur ochvarför dessa bilder skapas. Att besitta kunskap om visuell litteracitet ger eleverna enförmåga att kritiskt granska den visuella kulturen de befinner sig i och få en bättreförståelse för omvärlden. I diskussionen analyseras och problematiseras resultatet

Sköldkörtelsjukdom ökar för varje år, sedan 2007 har antalet med diagnosen ökat med 42%. Hypotyreos är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige men tiotusentals upplever att vården de får inte hjälper. Läkemedlet Levaxin kommuniceras som standardbehandling för hypotyreos inom vården idag men det saknas information kring alternativa behandlingsmetoder och kommunikationen kring hypotyreos är bristfällig. Detta leder till att patienter ifrågasätts och inte tas på allvar. Studien syftar till att undersöka vilka behandlingsmetoder som finns för sköldkörtelsjuka och hur de kommuniceras visuellt. Studien bygger på en enkätundersökning och en visuell research. Detta för att kunna samla in data över ett urval hypotyreospatienters behandlingsmetoder och för att få en komplett bild över den visuella kommunikationen av alternativa behandlingsmetoder. Studien visar på att rådande traditionell medicinering är vanligt förekommande hos hypotyreospatienter, dock upplevs den inte vara tillräckligt bra. Det förekommer även självmedicinering hos de hypotyreossjuka. Ett utbrett missnöje hos patienterna gällande vårdens bemötande, riktlinjer, engagemang, lyhördhet, information och kommunikation är också tydligt. Studien visar även på att kommunikationen och informationen kring hypotyreos är bristfällig och även bilder och texter som illustrerar och informerar om alternativa behandlingsmetoder saknas. Detta kan kopplas an till problematiken att illustrera något som inte syns och som det råder brist på kunskap om.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka vilken påverkan valet av ljusteknik, LED eller halogen har på den slutliga produkten. Studien kommer med hjälp av fokusgruppsintervjuer undersöka om personer kan se skillnad på en ljussättning som är gjord med LED- respektive halogenlampor samt vad de olika teknikerna ger för känsla. Vi jämför resultaten från fokusgruppsintervjuerna med tidigare litteratur som Set lighting technician's handbook: film lighting equipment, practice, and electrical distribution och Lighting for cinematography: a practical guide to the art and craft of lighting for the moving image. Fokusgruppsintervjuerna resulterade i något oväntade svar och gav oss en bredare och förtydligad förståelse för vad som spelar roll när det kommer till en publiks känslomässiga reaktion av en bild.

Syftet med undersökningen var att ta reda på elevers uppfattningar om hur tal och räkneoperationer kan presenteras på tallinjen. Idag har tallinjen har ingen central plats i undervisningen på lågstadiet trots att utvecklingen av den mentala tallinjen, taluppfattning och framgångar i aritmetik bygger på en förståelse av tallinjen. Utifrån en fenomenografisk forskningsansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med elever i årkurs 1. Eleverna fick lösa uppgifter i addition och subtraktion och visa sitt resonemang med hjälp av en tallinje. I analysen av deras resonemang framkom fyra kategorier med skilda sätt att genomföra uppgiften. Resultatet visade att vissa elever uppfattade tal på tallinjen både som punkter och sträckor medan andra bara uppfattade dem som punkter. Det fanns även skillnader i hur transformationerna i uppgifterna illustrerades, antingen med förflyttning på tallinjen eller bara genom att peka på en punkt på tallinjen. De skillnader som framkom i deras uppfattningar om hur tal på tallinjen kan uttryckas behöver beaktas. Skillnaderna indikerar att undervisning skulle kunna bidra till bättre kunskaper och förståelse för tallinjen och att tallinjen behöver användas som en representation för tal redan på lågstadiet.

I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt virus, så kallad Covid-19. Viruset identifierades i Wuhan, Kina, och smittspridningen lär har kommit från ett djur på en marknad som sedan överförts till människor. För att hindra och lindra effekten av coronapandemin blev kommunikation A och O. Det fanns uppmaningar, riktlinjer och rekommendationer från myndigheter som omfattas av Folkhälsomyndigheten, Kriskommunikation och 1177 som behövdes förmedlas snabbt till samhället. Det krävs dock att man utformar informationsblad som individen lätt ska kunna tolka och förstå, men även komma ihåg.

Reklambyråer och andra kunskapsföretag har visat sig utesluta marknadsföring av egen verksamhet då dessa anser att det är svårt att marknadsföra tjänster som ännu inte är producerade. I denna projektrapport presenteras en anpassad designmodell vilken appliceras på en reklambyrås webbplats. Studien utgör en del i ett projekt utfört i samarbete med en reklambyrå vilken uttryckt problematik kring hur deras företagsidentitet kan ge sig till uttryck på deras webbplats. Uppdragsgivaren är förankrad i Tanumshede, norra Bohuslän, och är en mindre fullservicebyrå vilken utför arbeten för stora som små företag och organisationer. Ur problematiken huruvida byråns företagsidentitet skulle kunna speglas genom dess webbplats väcktes frågan kring hur en designmodell för skapande av trovärdiga webbplatser för reklambyråer kan se ut. Studiens syfte är således att skapa en designmodell vilken kommer kunna användas av reklambyråer för att skapa trovärdiga webbplatser för egen reklamverksamhet. Genom intervjumetod och fokusgruppsdiskussioner med målgrupp, uppdragsgivare och personer med kompetens inom kommunikation kunde ett resultat, med stöd från studiens teoretiska ramverk, presenteras som visar på designmodellens funktionalitet.