Det finns ett stort behov av att på olika sätt förmedla information inom hälso- och sjukvården. Hur patienten tar till sig den preoperativa informationen skiljer sig åt. Syftet i denna pilotstudie var att undersöka om en informationsfilm via internetlänk, tillsammans med skriftlig standardinformation preoperativt, ger ökad patienttillfredsställelse i jämförelse med enbart standardinformation. Med en kvantitativ ansats tillsammans med en randomiserad kontrollerad metod utfördes en enkätledd telefonintervju dagen efter besöket på dagkirurgen. Antalet deltagare var 21 stycken, 8 i interventionsgruppen och 13 i referensgruppen. Resultatet visade att deltagarna ansåg att preoperativ information var mycket viktig och hur den bör delges skilde sig åt. Alla tyckte sig bra informerade, men deltagarna som såg informationsfilmen menade att den ökade förståelsen av händelseförloppet. Ingen skillnad gällande patienttillfredsställelse sågs mellan grupperna. Pilotstudien påvisar vikten av att tillgodose patienters behov av information och att den bör förmedlas på olika sätt.

Populärmusik som vi känner den har de senaste 60 åren starkt fokuserat på mer än bara musiken. Ikoner som Elvis var bland de första som slog igenom stort där inte bara musiken utan ett ideal följde med i paketet. Denna trend har fortsatt genom åren med band som the Monkees som beskyllts för att inte ens spela musiken själva, David Bowie som starkt jobbade med image och presentation för att locka publik, Kiss som fortsatte på den trenden med mycket smink och explosiva scenframträdanden fram till idag då band som Kraftwerk och Daft Punk gått i en något liknande riktning. Fortfarande är det den yttre framställningen som är viktig men istället för att använda sig själva fokuserar man på virtuella och/eller mekaniska representationer. Men framställningen av sig själv behöver inte bara presenteras i ett enskilt medie utan kan avspeglas och föras fram i flera olika. På så sätt ges publiken utrymme att själva leta upp mer information genom att söka i flera olika medier. Detta kallas transmedialt berättande och kombineras i den här uppsatsen med visuell kultur som beskriver hur dagens samhälle präglas utav bilder. Bland annat ger visuell kultur breda ramar för hur en person införskaffar sig kunskap. Det talas om hur vår kulturella bakgrund påverkar hur vi tolkar en bild och att ingen tolkning behöver vara den andra lik. Men på samma sätt som t.ex. en viss kulturell bakgrund påverkar vårt sätt att se och tolka en bild kan den som producerar bilden lägga in tecken eller ikoner för att styra tolkningen i en viss riktning. Det går naturligtvis inte att styra det fullt ut då tolkningar är högst personliga men med hjälp av ett ramverk kan försök göras för att läsa dessa medvetet och omedvetet inlagda tecken eller ikoner. I genomförandet för den visuella analysen i denna uppsats fokuserar vi på det postmoderna och science fiction för att läsa in vad ett par robotliknande artister vill berätta med två av av dem influerade samt producerade filmer. I den här uppsatsen tittar vi närmare på Daft Punk och deras sätt att framställa sitt artisteri genom virtuella historier i filmerna Interstellar 5555 och Electroma. Här spelar vår tolkning in för att försöka se tecken/ikoner i filmerna och vilka paralleller vi kan dra utifrån visuell kultur och hur tanken om transmedialt berättande påverkat dessa produktioner.

Tiden vi lever i är fylld av teknik och snabb utveckling. Vi kommer dagligen i kontakt med teknik utan att lägga vidare fundering kring att den faktiskt ens finns där. Vi tar den för given, troligen eftersom det blivit en så naturlig del för oss att interagera med den. Hur kommer då tekniken och människan samverka i framtiden, och hur gestaltas detta i en populärkulturell text så som TV-serien Futurama? Vi är intresserade av hur människan kan tänkas använda sig av teknik i framtiden och hur synen på tekniken ser ut. Det är för oss även intressant att diskutera föreställningen om det mänskliga och hur denna uppfattning gestaltas i Science Fiction. Inom Sci-Fi interagerar människor ofta med karaktärer som är från andra planeter och galaxer eller med intelligenta maskiner. Dessa ”andra” möts ibland med föreställningen om att de saknar ”det mänskliga” som t.ex. empatisk förmåga. Kan det vara så att dessa karaktärer snarare accentuerar människans egna tillkortakommanden på det området? I framtidsgestaltningen förekommer en problematisering kring vår samtid, som för oss är intressant då Futurama varken målar upp någon utopisk eller dystopisk framtid. Vi hamnar snarare i en kanske, för åskådaren, troligare hybrid av de båda.

<p>Problemställningen i detta arbete är fokuserad på tal och text som presentationsform för verbal information. Problemområdet kopplas också till ett modernt, informationsteknologiskt sammanhang för att utröna presentationsformernas möjligheter och begränsningar inom WAP-tekniken.</p><p>Arbetsminnets/korttidsminnets struktur och begränsningar påverkar effektiviteten av de presentationsformer som förmedlar verbal information. Flera teorier talar för att arbetsminnet är uppdelat i en auditiv och en visuell minnesprocess.</p><p>En av hypoteserna i detta arbete går ut på att en kombination av tal och text som presentationsform skulle vara mer effektiv än enbart text eller enbart tal. En undersökning utfördes för att pröva hypotesen. Slutsatsen är att hypotesen saknar empiriskt stöd av detta arbete. Däremot framkom visst empiriskt stöd för den oriktade hypotesen att det blir en skillnad i effektivitet i jämförelsen mellan olika presentationsformer för att presentera verbal information.</p>

<p>Svenska försvarsmakten utvecklar sedan en tid ett datoriserat ledningstödssystem (FUM SLB) som skall stödja ledning vid markstrid. Problem har uppstått med de i systemet ingående symbolerna vad gäller synlighet mot bakomvarande kartgränssnitt.</p><p>Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka om symboler med tilläggseffekter såsom skuggverkan och transparent ifyllnad ökar i synlighet jämfört med symboler utan tilläggseffekter. Synlighet definieras i rapporten som urskiljningsbarhet av symbolerna mot bakomvarande kartgränssnitt och urskiljningsbarhet av detaljer i symbolerna.</p><p>Såväl kvantitativa undersökningar som kvalitativa har genomförts. I de kvantitativa undersökningarna kan inte ökad synlighet fastställas på grund av varierande resultat. För de kvalitativa undersökningarna har symbolen med skuggverkan upplevts öka i synlighet jämfört med symbolen utan tilläggseffekter.</p>

<p>Denna rapport behandlar skillnader i bland annat visuell information (som olika djupledtrådar) vilka kan ha betydelse för den visuella upplevelsen och inverkan på till exempel precisionsbedömningar gällande avstånd i både virtuella och verkliga miljöer.</p><p>Rapporten lyfter fram tre olika presentationstekniker som presenterar visuell information i olika utsträckning. Två av presentationsteknikerna, Desktop och CUBE, presenterar två virtuella miljöer. Den tredje presentationstekniken, Verklig, presenterar en verklig miljö. De tre presentationsteknikerna ställs mot varandra i en undersökning gällande eventuella skillnader i precisionsbedömningar (avståndsbedömningar mellan och på olika objekt). Resultatet visar att det föreligger signifikanta skillnader vad gäller precisionsbedömningar mellan den virtuella presentationstekniken Desktop och Verklig samt mellan den virtuella presentationstekniken CUBE och Verklig. Däremot föreligger ingen signifikant skillnad vad gäller precisionsbedömningar mellan de båda virtuella presentationsteknikerna Desktop och CUBE.</p>

<p>Hur påverkas effektiviteten när olika typer av presentationssätt används för att presentera tredimensionell ursprungsdata i ett tvådimensionellt gränssnitt? För att undersöka detta har tre typer av presentationssätt använts i en kvantitativ undersökning. Presentationssättet skiljer sig på hur höjden beskrivs för ett objekt. Där den första presentationstypen som tas upp i rapporten använder sig av djupledtrådar. Den andra typen är abstrakta objekt, den tredje och sista använder sig av siffror för att beskriva höjden.</p><p>Resultaten som framkom i studien pekar på att det finns skillnader mellan de olika typerna av presentationssätt. Den effektivaste presentationstypen är den som använder djupledtrådar för att presentera höjden.</p>

<p>Vi människor har en speciell förmåga att känna igen rörelser från andra människor. Olika undersökningar försöker komma fram till om vi är perspektivberoende i vår igenkänning av dessa rörelser, med det menas att vi till exempel skulle ha lättare att kännna igen en rörelse om den sågs från ett visst håll (tex. framifrån). För att studera perspektivberoende kan en ljuspunktsfigur som utför en viss rörelse roteras på olika sätt. Olika undersökningar har roterat figuren antingen plant (figuren visar rättvänd eller upp-och-ner) eller på djupet (figuren visas från vänster eller höger sida). För att studera just perspektivberoende används olika typer av primingstudier.</p><p>Denna rapport presenterar en långtidsprimingstudie som roterar en ljuspunktsfigur plant. Försöksdeltagarna i undersökningen fick till uppgift att försöka benämna den aktivitet som ljuspunktsfiguren utförde. Figurerna kan utföra olika aktiviteter som att gå, hoppa, klättra och så vidare. Vid identifiering av upp-och-nervänd figur som föregåtts av en rättvänd figur presterar försöksdeltagarna signifikant bättre än om figuren inte tidigare visats.</p>

Studiens syfte är att undersöka representation och kommunikation runt och i tre utvärderingar. De övergripande syftet är att undersöka olika visuella tekniker för representation av empiri i dramarelaterad forskning. Utvärderingarna är gjorda på en estetisk linje med inriktning teater på en gymnasieskola i Halmstad. De som har utvärderat är samtliga elever i utbildningens tre årskurser. Undersökningen har en hermeneutisk ansats med inspiration från performance-, kritisk- och visuell etnografi. De etnografiska teorierna och tillvägagångssätten har använts för en rad överväganden gällande representation och hur olika former av estetisk gestaltning kan användas i forskningssammanhang. Detta sammanfogas sedan med en analysmetod som bygger på en multimodal socialsemiotisk syn på representation och kommunikation. Resultatet består av att de åsikter eleverna uttrycker genom utvärderingarna blir tolkat och omvandlat till olika visuella representationer; bilder, ordkartor och levande statyer. Det som framgår i analysen är att valet av representationsteknik får konsekvenser på innehållet och vad som kan kommuniceras. När kvalitativ skrift, statistik och verbalt yttrade åsikter översätts till ordkartor, bilder och levande statyer så förstärks vissa betydelser och andra betydelser abstraheras, förminskas eller försvinner. Inga av de visuella representationer som används i uppsatsen är helt självständiga i förhållande till skrift eller tal. I analysen av kommunikationen framgår det att eleverna har större agency när de själva är de som skapar de visuella representationerna. Annars har den som sammanställer enkäterna störst agency. Sammanställningen av enkäterna skapar ett ”bevis” som blir svårt för andra att sätta sig emot, eftersom de inte har tillgång till den grundläggande empirin. Slutsatsen är att en översättning från en form till en annan alltid får konsekvenser. Därför finns det fördelar med att använda flera olika former av representation i vetenskaplig text. Helt nya betydelser kan då framträda.

Denna uppsats avser att undersöka och analysera fem verksamma behöriga bildlärares syn på bildsamtalets betydelse och användande i bildundervisningen. Detta eftersom bildsamtal är en viktig del i bildundervisningen enligt den gällande kursplanen i bildämnet (2000) och den kommande kursplanen i bildämnet (Lgr 11). I kursplanens mål står det utskrivet att reflektion och samtal ska ingå i undervisningen, trots det är mina egna erfarenheter att dessa delar ej förekommer så ofta i undervisningen.      För att undersöka fem lärares syn på bildsamtalets betydelse och användning av bildsamtal i bildundervisningen, har kvalitativa intervjuer genomförts i grundskolan med fem verksamma lärare i år 6-9. Min förhoppning var att dessa intervjuer skulle frambringa en bild av verksamma lärares uppfattningar om bildsamtal och hur de gestaltas i undervisningssammanhang.      Litteraturstudier har genomförts för att ge tyngd åt arbetet samt förståelse för vad samtal kan innebära för elevers utveckling.      I resultatdelen i uppsatsen redovisas de fem lärarnas uppfattningar om bildsamtalet i undervisningen.      Utifrån denna studie kan jag inte dra några generella slutsatser om hur bildlärare i allmänhet upplever att de arbetar med bildsamtal i sin undervisning. Utan studien redovisar dessa fem lärares tankar om bildsamtalet i deras undervisning. / The purpose of this essay is to examine and analyze the views of five active and competent teachers’ perceptions about pictures conversation significance in art education, because it is an important part of art education due to the current curriculum in the subject. The goal of the curriculum says that reflection and conversation should be a part of the education though my own experiences are that this doesn’t occur very often in the education.      To explore some teacher’s views about picture conversation and its significance in art education, I have done some qualitative interviews with five teachers active in the primary school, grades six to nine. My hope was that these interviews would produce a picture of active teachers’ perceptions about pictures conversations and how they are actually made in an educational context.       Studies of literature have been made to bring importance to the work and bring comprehension to what pictures conversations can mean for the development of the students.      In the result part of the essay, the different comprehension and views of the five teachers are shown.      It is not possible to make any general conclusions about how art teachers in common experience that they work with pictures conversations in their teaching.       But the study reports about these five teachers thoughts about pictures conversations in their teaching.