Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer i en psykosocial arbetsmiljö som krävs för att medaretare ska vilja och kunna fortsätta lära under sitt yrkesliv. Undersökningen utfördes genom kvalitativ metod i form av individuella intervjuer med sex informanter som kom från sex olika arbetsplatsenheter på ett stort sjukhus i Mellansverige. Intervjuerna handlade om vad informanterna uppfattar som god psykosocial arbetsmiljö samt om hur lärande och meningsfullhet hör ihop med psykosocial arbetsmiljö. Resultatet påvisar att informanterna har både intresse och lust i fortsätta vidareutbildas och utvecklas på arbetsplatsen, men då önskar och/eller behöver/kräver de uppmuntran och engagemang från sina respektive chefer. Engagerande och uppmuntrande chefer är en stor del av en fungerande och god psykosocial miljö på en arbetsplats och anses vara den bärande faktorn gällande moitivation och vilja med ett aktivt fortsatt lärande.

Denna studie är utförd på uppdrag av Saab i Järfälla. Utbildarna från underdivisionen Combat Systems som är en del av divisionen C2S (Command and Control Systems) ansåg att de behövde hjälp för att kunna reducera de utmaningar som utbildarna upplever i kundutbildningen. Syftet med denna studie är att kartlägga svårigheterna i utmaningarna som utbildarna upplever i kundutbildningen samt att analysera på vilket sätt dessa utmaningar skulle kunna redu-ceras. Fokus ligger på företagskultur, pedagogisk kompetens, och sakkunskap. Utvecklingen av kompetens för den enskilde utbildaren och organisationen diskuteras och betydelsen av att organisationen använder rätt kompetenser kartläggs. Företagskultur diskuteras och teorier om vad en organisation kan göra för att stärka sin kultur för att kunna utveckla kundutbild-ningen vidare, presenteras. Ett kvalitativt tillvägagångssätt används för att samla in data till studien i form av fokusgruppsintervjuer. En tematisk analysmetod används för att bearbeta data från intervjuerna. De koder och teman som används i den tematiska analysen är kopplade till den presenterade teorin. Resultatet påvisar att de olika utmanande situationerna som utbildarna säger sig uppleva på-verkar varandra och influerar hela organisationen. Ett exempel på vad Saab skulle kunna göra för att reducera de utmaningarna som uppstår presenteras och diskuteras utifrån resultatet av denna studie. Det mest framstående som Saab skulle kunna göra för att reducera svårigheterna som uppstår, utifrån denna studie, är: förbättra kommunikationen, samarbeta och försöka skapa en stark företagskultur. / This study is conducted as an assignment from Saab in Järfälla, Sweden. Saab wanted help to reduce the challenges in the customer training since the instructors had expressed they needed help to improve it. The purpose of this study is to map the challenging situations that an instructor at Saab can experience during the customer training, and analyse how the challenges could be reduced. The main focus is put on organisational culture, pedagogic competence, and specialist knowledge. The theoretical background describes the following theories: adult teaching, competence, and organisational culture. The development of the competence is discussed and the importance of how to use the right competence is stated. The organisational culture is discussed and what an organisation can do in order to strengthen the culture is presented. Theories for adult teaching are also presented. A qualitative approach, in the form of focus group interviews, are used to collect data. Four focus group interviews are analysed using thematic analysis where the different themes and codes are found using the theory. The results indicate that the different challenges that the instructors are facing in the customer training are linked and that they influence the organisation as a whole. An example of what Saab could do in order to reduce the challenges in the customer training is presented and discussed based on relevant theories. The things that Saab may do to reduce the challenges, according to this study, are: improve the communication, work as a team and try to create a strong organisational culture.

To enter higher education means making new experiences and develop newunderstanding within a knowledge field. The situation could also entail, for thestudent, an entirely different self-understanding. This licentiate thesis deals withthis kind of learning process.The overall aim of this licentiate thesis is to analyze what an art teachers education,founded on contemporary conceptual art, can offer in terms of transformativelearning. The point of departure is adults learning processes as renegotiations ofprevious interpretations which can be transformed to new understanding. The studyanalyzes what aspects of transformative learning are reflected in students' texts andimages, produced as part of the studied course. The licentiate thesis also discussespossibilities and constraints of this learning process. The study was conducted as acase study based on a hermeneutic approach. Material was collected from thecourse blog which consisted of students' texts and images.The study results show a transformative learning process which students experiencedas emotionally tumultuous because their self-image, as future art teachers, isrenegotiated. The situation contains a dimension of learning which I call "twistingand turning" in which new understanding is being formed. This situation requires aself-reflexive creative approach. The result generates questions about therelationship between the content of the education (what) and the learner (who) in anart teachers education founded on a non-traditional base. This applies above all ineducations that challenge students' prior understanding of a field. One could alsoask how adult learning is staged as relearning in higher education. The studydevelops a concept of reflexive creativity which contains a more abstract level thanjust problem solving. The idea of reflexive turn in art education, based onconceptually contemporary art, is also discussed.

This master thesis presents an exploration of participatory workshops. It focuses on how these may involve a design project’s various stakeholders, and take the design process further by joint activities of mutual learning. The main concern addressed in the thesis is how participatory workshops may be designed and carried through, together with companies working with design. The aim of the exploration is to gain an understanding of the various steps of the design and implementation of workshops, and also how these steps interact during the process. The exploration is mainly based on the design and implementation of three different workshops: One workshop was designed on behalf of a design consultancy as part of the phase of concept, in an ongoing design project about cleaning products. Afterwards the team worked on ideas based on the winning concepts from this workshop. A second workshop was designed for a working team at a company of wood floor production, in order to identify what future steps to take. The outcome emphasized what the team needed as well as desired to be working on next. In collaboration with the same wood floor producer, a third workshop was also designed as a part of the company’s design competition. This workshop aimed to making the competitors share their personal experiences of the theme of the competition. The workshop resulted in a joint creation of understanding and knowledge about the company’s demands and desires of the new product. In order to broaden my perspective on the method, I carried out a number of interviews, for example with MiL Institute, who is working with management training and coaching, and with Ordrum, who offers training in communication. To support mutual learning in the workshops, aspects of knowledge and learning are additionally included in the study. The exploration shows the advantage of using prepared ambiguous materials as part of the framework of a workshop, for supporting divergent thinking; individual and collective storytelling; diversity of ideas; and collaboration between people. Additionally the exploration indicates that people’s involvement in participatory workshops may create more responsibility of the design, through the experience of a shared ownership of the process. Moreover, it points out the challenge of working co-creationally in design work, also through the design process of workshops.

This master thesis project was based on the development and evaluation of an open learning material in thermal imaging for automation applications. The outsourcer – FLIR Systems – wanted a three-day course covering all necessary topics for infrared cameras in automation applications. These topics include thermography, optics, detectors, networks, protocols, and more. The open learning material was designed to function as a three-day, self-paced, distance course, and it was based on theories of andragogy, self-directed learning and transformative learning. The master thesis process was essentially divided into two phases: the development phase and the evaluation phase. The method for the development phase was based on a literature study. The literature on creating open learning material included ways of compensating for the lack of social interaction in distance courses, such as a friendly, warm narrator using the pronoun “I”, encouraging phrases, and self-assessment questions (SAQs). An SAQ is a framing of question intended to guide the learner towards self-assessment of his or her learning and knowledge. The vital part of the SAQ is the response, where not only the correct answer is given, but feedback on the wrong choices too. The development of the open learning material was an iterative process where discussion with supervisors at FLIR Systems and KTH Royal Institute of Technology led to improvements of the material. The evaluation phase consisted of two tests with test subjects. The first test was conducted by sending a sample unit of the material to test subjects around the world along with a questionnaire. The main objective was to test the tone and style of the material. There were variations in the result, but the majority found the material friendly and readable. The second test was an in-house test with three participants. Three sample units of the material was used, and the main objective was to test the usability of the material and the test subjects’ perceived learning process. The usability of the material varied with the three test subjects and depended on their technological prerequisites and reading comprehension in English. All test subjects responded positively to their perceived learning outcome. The following conclusions were drawn: the open learning material has the potential to promote autonomous and self-directed learners and can be used as a basis for further development – such as web-based courses and teacher-led classes. The open learning material as a whole and the results and analysis from the tests are included as appendices. / Detta examensarbete baserades på utveckling och utvärdering av ett öppet läromedel i termografi för automationstillämpningar. Uppdragsgivaren – FLIR Systems – hade uttryckt ett behov av en tredagarskurs som täckte alla nödvändiga ämnen för infraröda kameror för automationstillämpningar. Dessa ämnen var bland annat termografi, optik, detektorer, nätverk, protokoll med flera. Det öppna läromedlet var designat för att fungera som en tredagars distanskurs och det var baserat på teorier om andragogik, självstyrt lärande och transformativt lärande. Examensarbetets process bestod i huvudsak av två faser: utvecklingsfasen och utvärderingsfasen. Metoden för utvecklingsfasen baserades på en litteraturstudie. Litteraturen i skapande av öppet läromedel inkluderade tillvägagångssätt för att kompensera för bristen av social interaktion i distanskurser, så som en vänlig och varm berättarröst som använder pronomenet ”jag”, uppmuntrande fraser och självbedömningsfrågor (SAQ, Self-Assessment Question). En självbedömningsfråga är en frågeställning menad att leda den lärande mot självbedömning av hens lärande och kunskap. Den viktiga delen av självbedömningsfrågan är responsen, där inte bara det rätta svaret är givet, utan också feedback på de felaktiga svaren. Utvecklingen av det öppna läromedlet var en iterativ process där diskussion med handledare på FLIR Systems och Kungliga Tekniska högskolan ledde till förbättringar i materialet. Utvärderingsfasen bestod av två test med försökspersoner. Det första testet utfördes genom att skicka en provenhet av materialet till försökspersoner över hela världen tillsammans med en enkät. Huvudsyftet med testet var att testa tonen och stilen på materialet. Resultatet var varierande, men majoriteten av testpersonerna fann materialet vänskapligt och läsligt. Det andra testet var ett internt test med tre deltagare. Tre provenheter från materialet användes och huvudsyftet var att testa användbarheten av materialet och försökspersonernas upplevda läroprocess. Användbarheten av materialet varierade hos de tre försökspersonerna och berodde på deras tekniska förutsättningar och läsförståelse i engelska. Alla försökspersoner gav positiv respons om deras upplevda läranderesultat. Följande slutsatser drogs: det öppna läromedlet har potential att främja autonomt och självstyrt lärande, samt kan användas som en bas för fortsatt utveckling så som webbaserade kurser och lärarledda kurser. Det öppna läromedlet i sin helhet och resultat och analys av testen är inkluderade som bilagor.