<p>Syftet med denna studie var att belysa vårdlärarnas lärarkompetens och deras uppfattning om vilken kompetens som behövs i valideringssituationer inom vård- och omsorgsutbildning. Frågeställningarna var: vilken lärarkompetens har lärarna som arbetar med validering och behövs det någon specifik lärarkompetens i valideringssituationer. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i denna studie där målet har varit att få en förståelse för lärarnas egna upplevelser och uppfattningar. Studien genomfördes med halvstrukturerade intervjuer med sex lärare inom omvårdnadsprogrammet. Resultatet visar att ingen av lärarna i studien har en formell utbildning i validering, samtliga har dock gedigen erfarenhet av såväl praktiskt arbete inom sitt eget ämnesområde som undervisning inom vuxenutbildningen. Vidare framgår det av vårt resultat att lärarna anser att det finns vissa skillnader på vilken lärarkompetens som behövs i valideringssituationer jämfört med undervisningssituationer. Några exempel på detta kan vara större social sensibilitet, förmåga att förmedla trygghet och avdramatisera situationen samt krav på objektivitet och öppenhet inför en annan persons kunskaper.</p><p>The purpose of this study was to find out the teaching competence of the teachers and their opinion about the needed competence to perform a validation for nursing care education. The research questions were: What is the teaching competence of the teachers working with validation and is there any specific competence required in validation situations. We have chosen a qualitative method in this study, were the objective was to get knowledge about teachers own experiences and opinions. We have implemented interviews with possibility to go deeper with follow-up questions during the interviews with six teachers. The result shows that neither teacher in the study has a formal education in validation. All has a solid experience as well as practical work in its subjects and teaching adults. Furthermore, our study shows that the teachers consider that there are certain differences in the needed teaching competence in validation situations compared with education situations. Some examples on this can be higher social sensibility, ability to provide comfort and lower the pressure in the validation situation. Furthermore there are also requirement objectiveness and openness towards another person’s knowledge.</p>

No description available.

Syftet med denna studie var att belysa vårdlärarnas lärarkompetens och deras uppfattning om vilken kompetens som behövs i valideringssituationer inom vård- och omsorgsutbildning. Frågeställningarna var: vilken lärarkompetens har lärarna som arbetar med validering och behövs det någon specifik lärarkompetens i valideringssituationer. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i denna studie där målet har varit att få en förståelse för lärarnas egna upplevelser och uppfattningar. Studien genomfördes med halvstrukturerade intervjuer med sex lärare inom omvårdnadsprogrammet. Resultatet visar att ingen av lärarna i studien har en formell utbildning i validering, samtliga har dock gedigen erfarenhet av såväl praktiskt arbete inom sitt eget ämnesområde som undervisning inom vuxenutbildningen. Vidare framgår det av vårt resultat att lärarna anser att det finns vissa skillnader på vilken lärarkompetens som behövs i valideringssituationer jämfört med undervisningssituationer. Några exempel på detta kan vara större social sensibilitet, förmåga att förmedla trygghet och avdramatisera situationen samt krav på objektivitet och öppenhet inför en annan persons kunskaper. The purpose of this study was to find out the teaching competence of the teachers and their opinion about the needed competence to perform a validation for nursing care education. The research questions were: What is the teaching competence of the teachers working with validation and is there any specific competence required in validation situations. We have chosen a qualitative method in this study, were the objective was to get knowledge about teachers own experiences and opinions. We have implemented interviews with possibility to go deeper with follow-up questions during the interviews with six teachers. The result shows that neither teacher in the study has a formal education in validation. All has a solid experience as well as practical work in its subjects and teaching adults. Furthermore, our study shows that the teachers consider that there are certain differences in the needed teaching competence in validation situations compared with education situations. Some examples on this can be higher social sensibility, ability to provide comfort and lower the pressure in the validation situation. Furthermore there are also requirement objectiveness and openness towards another person’s knowledge.

No description available.

I vissa glesbygdskommuner har ungdomsgymnasiet och den kommunala vuxenutbildningen slagits samman sedan Kunskapslyftet, ett nationellt projekt för livslångt lärande, tog slut 2002. I vår undersökning har vi studerat om pedagoger vid kommunal vuxenutbildning förändras i sin roll i undervisningssituationen efter att de börjat undervisa även ungdomselever som en följd av att de frivilliga skolformerna förts samman. Studien utgår från observationer som efter tolkning utmynnade i ett antal djupgående intervjufrågor. Vi har även ställt ett antal allmänna frågor, som till viss del kan relateras till intervjufrågorna, till ett antal pedagoger. Undersökningen visar att pedagogens roll i undervisningssituationen förändras markant beroende på om eleverna är vuxna eller ungdomar.

<p>I vissa glesbygdskommuner har ungdomsgymnasiet och den kommunala vuxenutbildningen slagits samman sedan Kunskapslyftet, ett nationellt projekt för livslångt lärande, tog slut 2002. I vår undersökning har vi studerat om pedagoger vid kommunal vuxenutbildning förändras i sin roll i undervisningssituationen efter att de börjat undervisa även ungdomselever som en följd av att de frivilliga skolformerna förts samman. Studien utgår från observationer som efter tolkning utmynnade i ett antal djupgående intervjufrågor. Vi har även ställt ett antal allmänna frågor, som till viss del kan relateras till intervjufrågorna, till ett antal pedagoger. Undersökningen visar att pedagogens roll i undervisningssituationen förändras markant beroende på om eleverna är vuxna eller ungdomar.</p>

I Sverige idag är det många som kompletterar sin gymnasieutbildning via kurser inom denkommunala vuxenutbildningen (komvux); och många gör det också på distans. För att synliggöradetta växande utbildningsområde som distansundervisningen utgör, fokuserar denna undersökning påde undervisande lärarnas tankar kring denna form av undervisning vid den kommunalavuxenutbildningen.Frågeställningen tar alltså upp vilka subjektiva teorier lärare inom distansundervisning (vid denkommunala vuxenutbildningen) har om sin distansundervisning; samt hur dessa subjektiva teorierförhåller sig till andra lärteorier. Som teori handlar Forskningsprogrammet ”Subjektive Theorien”om hur man vetenskapligt kan undersöka de teorier som människor har och uttrycker i vardagen.Teorins forskningsansats är inte att undersöka hur människor gör (handlingar), utan hur människortänker om sina handlingar, dvs. om deras kognitiva strukturer.För att undersöka detta valdes sex lärare ut vid en distansskola inom den kommunalavuxenutbildningen. Med dessa sex lärare genomfördes sedan semi-strukturerade narrativa intervjuer.Områden som behandlades var bland annat betygens reliabilitet – plagiat och fusk, elever i klassrumkontra på distans samt mer specifikt om hur lärarna såg på de elever som läser på distans. Ävenlärarnas syn på diskussion/grupparbete togs upp.Det som framkom var subjektiva teorier där lärarna var mycket utförliga, detaljerade ochnyancerade, samtidigt som det också framgick att lärarnas teoretiska kännedom om de olikaformerna av distansundervisning och om kopplingar till lärteorier var svagt utpräglad.

I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer med några studerande vid högskola och kommunal vuxenutbildning undersökt deras upplevelser av att studera. Dagens ständigt föränderliga samhälle och arbetsmarknad ställer krav på livslångt lärande och utveckling hos individer. En del väljer själva att börja studera medan andra kan känna sig mer eller mindre tvingade för att få sysselsättning och kunna försörja sig. Den här studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats med avsikt att få förståelse för en grupp individers föreställningar om sina studier. Resultatet visar att personerna väljer att börja studera främst för att få ett fast arbete och en jämn ekonomi men även utifrån en önskan om att utvecklas och studera det som de är intresserade av. Det sociala umgänget och nya kunskaper upplevs som positiva erfarenheter av att studera. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Nyanlända är föremål för politisk debatt i flera skikt. Denna studie berör skiktet vuxenutbildning. Målet är att belysa vuxna delatagares villkor inom vuxenutbildningens kontext sfi. Den presenterar sfis struktur samt introducerar begreppet anställningsbarhet. Studien omfattar tidigare studier om sfiutbildningens historik, politiska incitament för vuxenutbildning och personliga utmaningar för dem som utbildningar avser samt lärandeteori. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats genom en intervjustudie och tolkades med hjälp av inspiration från hermeneutiken. Resultaten bekräftar lärandehinders konsekvenser och indikerar på att problematiken inom sfi har mer än strukturella anledningar. / <p>2020-08-28</p>