Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för rektorers arbete med att förebygga psykisk ohälsa bland deras lärare. Metod: Studien utgår från en deduktiv forskningsansats där en kvalitativ forskningsmetod har tillämpats. Slutsats: Studien har visat att rektorerna har ett brett perspektiv på hälsa och är medvetna om att en god psykisk hälsa hos lärare är avgörande för en framgångsrik skolmiljö. Rektorerna inför således många olika insatser samt gör anpassningar utifrån deras verksamhet samt de anställdas behov. / Purpose: The purpose of the essay is to depict principals' work in preventing mental health issues among their teachers. Method: The study is based on a deductive research approach where a qualitative research method has been applied. Conclusion: The study has shown that the principals have a broad perspective on health and are aware that a good mental health among teachers is crucial for a successful school environment. The principals are thus introducing many different initiatives and make adjustments based on their workplace and the needs of the employees.

Dagens samhälle präglas av digital utveckling och digitalisering inom flera områden. Detta medför att allt fler organisationer digitaliserar sin verksamhet och användningen av IT-system inom organisationen ökar. För medarbetare innebär det nya sätt att utföra sina arbetsuppgifter men också att de behöver lära sig och förstå hur de ska använda dessa nya digitala verktyg och system. Genom digitaliseringen av verksamheter och förändringar för medarbetare har det relativt nya begreppet digital arbetsmiljö vuxit fram. Digital arbetsmiljö innebär de möjligheter och problem som uppstår av att stödsystem och verktyg i arbetet digitaliseras, dessa möjligheter och problem kan i sin tur vara fysiska, psykosociala samt kognitiva. Forskningen visar att det finns principer att utgå ifrån när det kommer till att skapa en god digital arbetsmiljö. Däremot ligger mycket i betraktarens, i arbetsmiljö fall de som arbetar i den, öga att avgöra vad de upplever som god arbetsmiljö och den kan inte vara bättre än hur medarbetare upplever den. I denna studie undersöker hur medarbetare upplever sin digitala arbetsmiljö och hur de hanterar svårigheter. Detta med syfte att skapa förståelse för hur medarbetare, i administrativa yrken, upplever sin digitala arbetsmiljö, med fokus på kognitiv arbetsmiljö, samt hur de hanterar svårigheter i den digitala arbetsmiljön för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. För att bidra med kunskaper inom ämnet utifrån ett medarbetarperspektiv. Genomförandet av studien har gjorts med en kvalitativ ansats med fallstudie som undersökningsdesign. Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom fallorganisationen där så öppna frågor som möjligt ställdes för att de skulle kunna berätta fritt kring deras upplevelser av att arbeta i en digital miljö samt hur de hanterar eventuella svårigheter som uppstår. Efter datainsamlingen analyserades materialet utifrån det tolkande perspektivet och med tematisk analys som metod, detta för att generera empiri kring medarbetarnas upplevelser och deras hanteringsmetoder kring svårigheterna i den digitala arbetsmiljön. Resultatet visar att medarbetare har delade upplevelser av sin digitala arbetsmiljö, positiva och negativa samt som upplevelserna kan upplevas som motsättningar till varandra men de kan även vara starkt kopplade till varandra. De mest framträdande upplevelserna är frustration som grundar sig i system som är svåra att förstå, denna upplevelse har i sin tur vuxit fram eftersom medarbetarna inte har genomgått upplärning i systemen som de arbetar i. Trots visar resultatet att medarbetarna till viss del upplever nöjdhet med systemen då systemen uppfyller dess funktion och är anpassade efter arbetsuppgifterna. I de fall som medarbetare upplever svårigheter så hanteras detta framför allt genom självinlärning, kollegialt lärande och hjälpfunktioner i systemen. Resultatet visar också på hur komplext ämnet är genom att det inte finns några räta eller fel svar och det är flera faktorer som kan spela in till varför en upplevelse är på ett visst sätt och att även hanteringsmetoderna kan ha en stor påverkan på upplevelsen. / Today's society is characterised by digital development and digitalisation in several areas. This means that more and more organisations are digitising their operations and the use of IT-systems within the organisation is increasing. For employees, this means new ways of performing their tasks, but also that they need to learn and understand how to use these new digital tools and systems. Through the digitalisation of businesses and changes for employees, the relatively new concept of digital work environment has emerged. Digital work environment means the opportunities and problems that arise from the digitisation of support systems and tools at work; these opportunities and problems can in turn be physical, psychosocial, and cognitive. The research shows that there are principles to start from when it comes to creating a good digital work environment. However, it is very much in the eye of the beholder, in this case those who work in the work environment, to determine what they perceive as a good work environment, and it cannot be better than how employees perceive it. This study examines how employees experience their digital work environment and how they deal with difficulties. This with the aim of creating an understanding of how employees, in administrative professions, experience their digital work environment, with a focus on cognitive work environment, and how they deal with difficulties in the digital work environment to be able to perform their tasks. To contribute with knowledge in the subject from an employee perspective. The study was carried out using a qualitative approach with a case study as the research design. The data was collected through semi-structured interviews with employees of the examined organisation. The questions in the semi-structured interviews were open so that the employees could have the opportunity to talk more freely about their experiences of working in a digital environment and how they handle difficulties that arise. The material of the collected data was analysed through interpretative perspective and with a thematic analysis to generate empirical data regarding employees’ experiences and how they handle difficulties in the digital work environment. The result shows that employees have altered experiences of their digital work environment, positive and negative, and that the experiences can be perceived as contradictory to each other, but they can also be strongly linked to each other. The most prominent experiences are frustration based on systems that are difficult to understand. This experience has in turn emerged because employees have not undergone training in the systems in which they work. Nevertheless, the results show that the employees to some extent experience satisfaction with the systems when the systems fulfil their function and are adapted to the work tasks. In cases where employees experience difficulties, this is handled primarily through self-learning, peer learning and help functions in the systems. The result also shows how complex the subject is in that there are no right or wrong answers and there are several factors that can play a role in why an experience is in a certain way and that even the handling methods can have a major impact on the experience.

Title: Knowledge sharing and relational processes in global, virtual teams – A qualitative casestudy in a global organisation Level: Thesis for master’s degree in international business administration & management Authors: Sofia Martinsson Broström & Nathalie Skoglund Supervisor: Carina Holmgren Date: June 2, 2023 Aim: The aim of this study is to explore the opportunities and challenges in knowledge sharing in virtual global teams. Method: In this case study, a qualitative method has been applied using semi-structured interviews. The study is based on an abductive approach and has been analysed thematically. Results and conclusions: The results of the study show that feedback and inclusion are aspects that emerge as central, and that this is also where focus is needed. Recommendations based on this study are focused on relationship-building processes, where mainly inclusion and openness need to be lifted. Contribution: The theoretical contribution this study conveys is of a strengthening nature. This means that the results of the study do not clearly differ from previous research and that this study makes a strengthening contribution in relation to others research in the field. The practical contribution this study makes can help other organisations that do not have the same experience of the global, virtual work environment; and to see the case study as a guide, where many good aspects are lifted from previous research, and which are connected to the current case.

Personer med psykiska funktionsnedsättningar har svårare att erhålla och behålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Målgruppen löper större risk att drabbas av ohälsa då de ofta exkluderas från arbetsmarknaden på grund av deras svårigheter och behov av anpassningar i arbetsmiljön. Syftet är att beskriva hur personer med psykiska funktionsnedsättningar som erhållit insatser via metoden Supported Employment upplever att arbetsmiljön påverkar deras välbefinnande. Det var 17 personer med olika psykiska funktionsnedsättningar som hade erfarenhet av en arbetsmiljö som deltog i studien. Bedömningsinstrumentet Work Environment Impact Scale (WEIS) användes till datainsamlingen tillsammans med tillhörande intervjuguide för att samla information kring hur deltagarna upplevde välbefinnande i sin arbetsmiljö. I resultatet framkom det att faktorer som samarbete med arbetskamrater, utformning av arbetsuppgifter, arbetets stimulans, arbetstider och arbetets värde och betydelse var de faktorer som upplevdes mest stödjande för välbefinnande i arbetsmiljön. De faktorer som upplevdes mest hindrande för välbefinnande i arbetsmiljön var arbetsuppgiftens krav, förmåner, sensoriska egenskaper, förväntningar på prestation i arbetet och arbetsredskap. Flera studier visar på att en fungerande arbetsmiljö är viktigt för att kunna utföra sitt arbete. Förslagsvis behövs fler studier som fokuserar på att utveckla arbetsmiljöinterventioner som stödjer personer med psykiska funktionsnedsättningar att trivas och behålla sitt arbete. / People with mental disabilities have difficulty obtaining and keeping a job in the regular labor market. The target group is at greater risk of developing illness, as they are often excluded from the labor market due to their difficulties and their needs for adaptations in the work environment. The purpose of this study is to describe how people with mental disabilities who have received interventions through the ‘Supported Employment’ method experience their work environment and how it affects their well-being. Seventeen people with different mental disabilities and with experience of a specific work environment participated in the study. The ‘Work Environment Impact Scale’ (WEIS) assessment was used for data collection along with the associated interview guide to gather information about how the participants perceived their work environment. In the results it emerged that factors such as cooperation with coworkers, job design, the stimulus of work, working hours, and the value and importance of work were the factors that were most supportive for well-being in the work environment. The most obstructive factors for well-being in the work environment were the work demands, benefits, sensory characteristics, expectations of performance at work, and work tools. Several studies show that a soundly functioning work environment is important in order to perform at work. More studies are needed that focus on developing work environment interventions that help people with mental disabilities to enjoy and keep their jobs.

In the light of a post-pandemic world, the concept of hybrid work environments has become significantly more important since the way of working has changed because of the Covid-19 pandemic. Not being dependent upon a set office spot to conduct one´s work-related tasks has created both positive and negative consequences for both the individuals and the organizations. In conjunctions with the increased importance of hybrid workplaces, we have seen an improved academic attention towards the area since scholars claim that the hybrid way of working is the future. Even though there has been an abundance of research conducted investigating the post-pandemic hybrid work environments, this thesis contributes to an area that according to us have been sparsely investigated through focusing on the effects on remote and/or hybrid workplaces and its employees due to the abruptness of the Covid-19 pandemic through the following research question:  “How has the abruptness of the Covid-19 pandemic affected remote and/or hybrid workplaces and employees?”  The research purpose of this study is to investigate how the abruptness of the Covid-19 pandemic has affected hybrid and/or remote workplace solutions and its employees. We deem to broaden the existing research whilst concurrently develop new theoretical knowledge and expand the overall understanding of the investigated area. The purpose of this study was fulfilled through conducting a qualitative study with seven semi-structured interviews with people that have worked within the same organization before, during, and after the pandemic to obtain their own personal experience regarding the effects of the implementation of hybrid work environments. Through applying a qualitative thematic analysis, the empirical findings were categorized into three overarching themes with following sub-themes that were identified as adequate and relevant to highlight.  The result of this thesis indicates that the abruptness of the Covid-19 pandemic affected the organizations and the employees in both a positive and negative way since the changes were perceived to be needed and appreciated but at the same time implemented in an abrupt fashion which worked as an epiphanic force for several cultural and psychosocial related issues for the employees. Lastly, our findings indicates that there is a need for further research within the investigated area to hopefully facilitate and aid the future organizations, managers, and employees who are planning of or are currently in the process of implementing hybrid work environments.

Just nu pågår många exploateringsprojekt runtomkring Stockholm, där den vanligaste arbetsformen är samverkansprojekt. För att markägarna (oftast en kommun) ska få ihop ekonomin behöver flera byggprojekt genomföras parallellt med varandra inom exploateringsområdet. Denna rapport har analyserat hur arbetsmiljö i ett sådant samverkansprojekt kan säkerställas samt utmaningar för rollen BAS-U (byggarbetsmiljösamordnare under utförande), då det saknas tidigare studier angående BASU:s roll för arbetsmiljöarbetet i ett projekt med pågående sidoentreprenader. En fallstudie utfördes genom kartläggning av begreppet samverkansprojekt och BAS-U:s roll med avseende arbetsmiljö, fyra intervjuer med projektledningen samt information från interna dokument för att få en ökad förståelse för situationen för entreprenören. Även information från Arbetsmiljöverket har använts och arbetsmiljölagen har varit en viktig grund för studien. Resultatet visade att det krävs mer av alla som är inblandade i projekt av denna storlek för att hålla en bra arbetsmiljö. Det är viktigt att se till att alla parter respekterar komplexiteten i samverkansprojektet och vilket ansvar som läggs på en BAS-U, framför allt i tidiga skeden när de flesta rutiner införs. Det gäller att ha tilltro, samarbetsvilja och god kommunikation. Det kan vara fördelaktigt att dela upp rollerna BAS-U och produktionschef mellan två personer och det är även viktigt att ha samordningsmöten mellan de olika aktörernas BAS-U för att minska konflikter på byggarbetsplatsen. Sammanfattningsvis, när det är många aktörer på en liten yta är en bra projektering och god kommunikation A och O för ett lyckat resultat. Det finns mycket kunskap och erfarenhet i branschen så med rätt inställning går det att bygga kostnadseffektivt utan att kompromissa en säker arbetsmiljö. / In Stockholm there are many urban development projects ongoing, and the most commonwork form is partnering contract. To ensure the economy the landowner (often a municipality)need to have multiple projects working parallel with each other inside the exploitation area.This report analyzed how the working environment in partnering can be ensured and thechallenges for the role of BAS-U with surrounding construction projects.A case study was made by mapping the meaning of partnering and the role of BAS-Uregarding the work environment. Four interviews were completed with the management andinternal documents were reviewed to get a higher understanding of the entrepreneur in theproject. Also information from the Swedish Work Environment Authority and the SwedishWork Environment Act has been important foundations for the case study.The results shows that more is required from everyone involved in the project to keep a goodworking environment in a project of this size. It is important that all parts respect thecomplexity of partnering and the responsibility a BAS-U must take, especially in the earlystages where most of the routines establishes. To be successful in a partnering there need tobe trust, willingness to cooperate and good communication. Preferably the roles of BAS-Uand Production Manager should be divided between two persons. It is also important to havea coordination meeting between the different actors’ BAS-U to minimize the risk of conflictsat the construction site.To summarize, when there are many actors on a small area, a good project planning andcommunication is everything. There is a lot of knowledge and experience in the buildingindustry, so with the right mindset it is possible to build cost-effectively without having tocompromise the working environment.

Stora industriprojekt med många involverade parter är komplexa redan som de är. Därav är ett inarbetat och noga planerat systematiskt arbetsmiljöarbete avgörande för en god arbetsmiljö där många personer vistas och arbetar på samma yta. “Ju fler kockar, desto sämre soppa” är ett svenskt ordspråk som till viss del lämpar sig för projektet Scania Nya Gjuteri. Även om mycket av det systematiska arbetsmiljöarbetet har varit exemplariskt och slutprodukten har blivit bra så har vägen dit inte varit felfri. Denna rapport behandlar projektet Scania Nya Gjuteri och de projektspecifika utmaningarna som har förekommit vad gäller den systematiska arbetsmiljön. Skanska har stått för utförandet men har även varit samordningsansvarig på byggarbetsplatsen och efter ett antal produktionsstopp, några entreprenörer som missköter sig och flera oförutsägbara risker som inträffat börjar man fundera på om det kanske finns ett samband mellan allt. För att ge svar på frågeställningarna har en juridisk metod med rättskällor används som sedan kompletterats med en samhällsvetenskaplig metod med empiriskt material bestående av intervjuer med företagsverksamma personer och interna dokument från Skanska och Scania. Tidigare forskning visar att avtalsförhållandena är betydande för styrningen av entreprenader och genom djupare studier och bättre förståelse om utmaningarna som har inträffat kan man förebygga detta organisatoriskt och byggtekniskt för framtida samarbeten. Med facit i hand hade många utmaningar hindrats eller åtminstone blivit hämmade om man hade diskuterat ansvarsgränserna och kraven noggrannare innan produktionsstart. Förhoppningsvis kan den här rapporten användas som en utvärdering av arbetsmiljön på Scania Nya Gjuteri för att man tillsammans ska lära sig från projektet och undgå liknande situationer i framtiden. / Large industrial projects with many parties involved are already complex as they are. Therefore, an established and carefully planned systematic work environment is crucial for a safe work environment where many people stay and work in the same area. "The more chefs,the worse the soup" is a Swedish saying that is suitable for the Scania New Foundry project in certain areas. The journey has not been easy although much of the systematic work environment management has been exemplary and the end product has turned out good. This report addresses the Scania New Foundry project and the specific challenges that have arisen in terms of the systematic working environment during production. Skanska has been responsible for the production and has also been responsible for coordination at the construction site.After some production stoppages, several contractors who misbehaved and many unpredictable risks that occurred Skanska realized that there may be a connection between everything. To provide answers to the questions, a legal research methodology has been used, which has been supplemented with a scientific method with empirical research consisting of interviews with enterprising people and internal documents from Skanska and Scania. Previous research shows that contractual conditions are significant for the management of the contractors and through deeper studies of the challenges that have occurred at the project we can get a better understanding for better collaborations in the future. All things considered, many challenges would have been prevented or at least inhibited if the responsibilities and requirements had been discussed more carefully ahead. Hopefully this report can be used as an evaluation of the work environment at Scania Nya Gjuteri in order tolearn from the project and avoid similar situations in the future.

This thesis contributes to the study of occupational sex segregation, a major source of societal inequality. A dramatic shift toward desegregation of the coaching profession in women's basketball has occurred since the early 1970s. The major research question is whether or not the structural shift from female domination to male domination is associated with the adoption of a coaching philosophy that follows a "corporate" model, representative of traditional men's basketball, rather than a "relational" model, indicative of traditional women's basketball. Content analyses were undertaken of media articles which discussed male and female coaches of women's basketball teams. Four key dimensions of coaching philosophy were operationalized: technical values, hierarchical relations, democratic relations, and personal-social development ethos. Comparisons were made between the coaching philosophies of female and male coaches, as well as differences between NCAA Division I, II and III coaches. / Master of Science

The purpose of this study was to describe relationships between Finnish comprehensive vocational institute teachers' sex-role attitudes and selected personal and professional variables, and to analyze to what extent these variables separately and in combination explained the variance of sex-role attitudes. The independent variables consisted of individual characteristics (sex, age, marital status, sex of children, and household income) ,and professional characteristics (occupational area, job roles, years of teaching experience, and educational attainments). The dependent variable was a 36-item sex-role attitude scale. / Ph. D.

Problemformulering: Forskningen de senaste tio åren har utforskat medarbetares upplevelser av aktivitetsbaserat arbete, men det saknas enighet om vilka för- och nackdelarna kan vara. De longitudinella studierna som genomförts berör medarbetares erfarenheter som längst efter ett år i ABW, det saknas studier som belyser medarbetares upplevelser efter längre tids erfarenhet, vilket grundade idén till denna studien.  Syfte: Att belysa individers upplevelser av deras fysiska- och psykosociala arbetsmiljö inom aktivitetsbaserat arbete efter minst tre år.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats har tillämpats. Datainsamlingen genomfördes med semi-strukturerade intervjuer med nio deltagare i en privat verksamhet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat och slutsats: Analysen resulterade i två huvudkategorier som berör upplevelsen av fysiska- och psykosociala arbetsmiljön i ABW med underkategorierna ”arbetsplatsens utformning”; ”möbler och hjälpmedel”; ”en dynamisk process”; ”underhåll av arbetsplats och utformning”; ”kontoret som mötesplats” ; ”frihet under ansvar”; ”sociala interaktioner” samt ”närmare kontakt med chef”. Resultatet pekar på att deltagarna har upplevt en övervägande positiv inställning till ABW tack vare gradvis anpassning, valmöjligheter i kontorsmiljön, delaktighet, underhåll av arbetsplats, digitala medel och tillfredsställande ledarskap. Därför kan slutsatsen dras om att ABW kan vara en långsiktig lösning, där denna studie kan ge en inblick i vad som bör prioriteras för ett långsiktigt fungerande ABW. / Aim: To explore employees ́ perceptions of their physical- and psychosocial work environment for a minimum of three years with activity based work (ABW)  Method: A qualitative method was used with an inductive approach. Data was collected through semi-structured interviews with nine participants from a company in the private sector. The interviews were transcripted and analyzed with qualitative content analysis.  Findings: The analysis resulted in two main categories concerning the experience of the physical and psychosocial work environment in ABW with sub-categories: “workplace design”; “furniture and work tools”; “a dynamic process”; “maintenance of the workplace”; “freedom and responsibility”: “social interactions”, and “closer contact with manager”. The findings show that participants have experienced an overall positive attitude regarding ABW due to gradual adaptation, different options regarding work- zones, feeling included in the office design, technical maintenance, tools for digital work, and satisfying leadership. Therefore, it can be concluded that ABW could be a long-term solution, with this study providing insights into what could be prioritized for a sustainable implementation of ABW.