Föreliggande studie undersökte sambanden mellan chefers arbetskrav (logikkonflikter, buffertfunktion), resurser i arbetet (resursbalans, stödjande ledning) samt personliga resurser (självmedkänsla, gränssättning) och upplevd konflikt arbete-privatliv. Data insamlade från 1 817 chefer analyserades med bivariata korrelationer och viktad regressionsanalys. Resultaten påvisade signifikanta positiva samband mellan samtliga arbetskrav och konflikt arbete-privatliv samt signifikanta negativa samband mellan samtliga både arbetsresurser och personliga resurser och konflikt arbete-privatliv. Inga signifikanta interaktionseffekter återfanns för några arbetskrav eller resurser i arbetet och konflikt arbete-privatliv, och inte heller för självmedkänsla-buffertfunktion och konflikt arbete-privatliv. Signifikanta negativa interaktionseffekter återfanns för både självmedkänsla och gränssättning i relation till logikkonflikter och konflikt arbete-privatliv, samt gränssättning-buffertfunktion och konflikt arbete-privatliv. Studien bidrar till ny kunskap gällande betydelsen av chefers personliga resurser för minskad konflikt arbete-privatliv.

Studiens syfte var att undersöka sambandet mellan arbetsrelaterad kontroll och Work-Life Balance, samt huruvida upplevelsen av Work-Life Balance skiljer sig mellan kön, ålder och utbildningsnivå. Studien var kvantitativ med deduktiv ansats. Studien utfördes i en offentlig organisation där medarbetarna hade relativt stort inflytande över sin egen arbetstid. De omfattades av ett ”önskeschema” som avsåg att hjälpa dem uppnå balans mellan arbete och privatliv. En webbaserad enkät skickades till medarbetarna och data från N=24 deltagare analyserades. Sambandet mellan arbetsrelaterad kontroll och Work-Life Balance studerades med enkel linjär regressionsanalys. Resultatet visade ett signifikant positivt linjärt samband mellan arbetsrelaterad kontroll Work-Life Balance. Därtill undersöktes om kön, ålder och utbildningsnivå påverkade upplevd Work-Life Balance med Tvåvägs ANOVA. Resultatet visade att det inte fanns en signifikant huvudeffekt på Work-Life Balance med avseende på kön, ålder eller utbildningsnivå. Studiens resultat diskuterades i förhållande till tidigare forskning.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur svenska arbetares liv har påverkats avcoronapandemin. Eftersom en undersökning som omfattar alla livets aspekter skulle bli allt föromfattande avgränsades studien till att undersöka utvalda områden. De olika aspekter som valdesvar stress, work life balance (livspusslet), arbetsförhållande och känsla av sammanhang (KASAM)för att på detta sätt försöka få en uppfattning av om, och i så fall hur, Covid-19 påverkade arbetarnasliv. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät som distribuerades via sociala medier.Enkäten baserades på teori om begreppen stress, work life balance och KASAM och kompletteradesmed bakgrundsfrågor till de som svarade. I den teoretiska referensramen redogörs det för de begrepp som låg till grund för enkäten samtresultat av undersökningar från andra instanser och myndigheter som har genomförts vid andratillfällen än min egen. Den teoretiska referensramen operationaliserades i en enkät somdistribuerades genom sociala medier (Facebook) genom en form av bekvämlighets- ochsnöbollsurval på så vis att inlägget som länkade till undersökningen innehöll en uppmaning attsprida enkäten. Undersökningen riktade sig till alla arbetare i Sverige och totalt inkom 108 svarvarav 102 var från personer med arbete. Resultatet visar att vissa effekter av pandemin tycksförekomma men att underlaget analysen bygger på är tunnare än önskvärt.

This study targeted to assess the social and individual telework implications, besides theprobable permanent outcomes that could be produced. In line with this purpose, a survey wasperformed on a sample of 118 Romanian workers, on which a model was established,dependent on structural relational modeling. The model comprises 5 latent variables, aimingtelework aspects from one side and in contrast, its probable impacts on the society andindividuals. At the level of the individual, the study outcomes highlighted that telework couldcorrelate to a well work-life balance and could also aid teleworkers to advance definiteteleworking capabilities. At a level of the society, telework could produce supportableinfluences aiming at the long-term workforce’s management and delivering solutions toprobable raised issues at domestic community scales. The managerial consequences of thisresearch were focused on the requirement to execute a sequence of supportable HRmanagement tactics and effectual staff training and progress programs. Furthermore, firmsrequire being further proactive in supposing corporate social accountabilities.

På grund av pandemin har individer i allt större utsträckning arbetat från det egna hemmet. Detta har resulterat i att förutsättningarna gällande hur arbete ser ut har förändrats och gränserna mellan arbetsliv och privatliv har blivit allt otydligare. Som en konsekvens av de otydliga gränserna mellan arbetsliv och privatliv påverkas livspusslet för många familjer. En del kämpar med att få gränserna att se ut som om de gick till arbetsplatsen och andra blandar friskt sin tid mellan arbetsliv och privatliv. Syftet med rapporten är att undersöka hur individer har förvaltat och hanterat sin tid i samband med hemarbete.  Den teoretiska referensramen behandlade en rad olika teorier, vissa mer etablerade och andra som utvecklade variationer på redan befästa teorier som berör balansen mellan arbetslivet och det privata livet. Balansen förklaras med hjälp av work life balance och även konflikter som kan uppstå mellan arbetsliv och privatliv. Vidare behandlade vi hemarbetets förutsättningar genom att ta upp digitalisering och flexibilitet i arbetslivet. Men även olika former av gränsdragningar kopplade till segregering och integrerings-strategier. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod och åtta personer som hade barn mellan åtta månader och tolv år. Våra intervjupersoner är bosatta i Mellansverige och hade arbetat administrativt i hemmet under delar av pandemin. Intervjupersonernas berättelser analyserades med hjälp av de teorier vi valt att ha som utgångspunkt. Syftet med studien besvarade vi med hjälp av tre frågeställningar. Studiens slutsats visar att våra intervjupersoner i många fall har ett tillitsbaserat ledarskap och hög flexibilitet i sitt arbete. De begränsningar som intervjupersonerna behöver förhålla sig till är barnomsorgen/skola och möten via teams. Alla intervju-personer utförde mer eller mindre någon vardagssyssla under arbetsdagen för att underlätta sin vardag på den privata tiden. Trots att intervjupersonerna har arbetat minst lika mycket som tidigare och många gånger mer, upplever de ändå att de har mer tid över till det privata livet, vilket vi kan koppla till frihetskänslan och makten att äga och planera sin tid själv. Valet flera av de intervjupersonerna har gjort med sin tid, är att de i flera fall minskat tiden på barnomsorgen för att få en mindre stressig vardag för sina barn.

Vi valde att utföra vår studie på poliser i yttre tjänst då de har mest kontakt med allmänheten vilket ställer unika krav på dem vilket i sin tur skapar en speciell arbetsmiljö. Detta gjorde det intressant för oss att genomföra studien på denna yrkesgrupp. Studien har skett genom att se till de anställdas perspektiv. Vår studie har till syfte att ge läsaren en större förståelse gällande poliser i yttre tjänsts upplevelse kring deras work-life balance, deras psykosocial arbetsmiljö samt deras motivation i arbetet. Vi har valt att göra en kvalitativ studie bestående av fem polismän och tre poliskvinnor från ett kontor i Mellansverige. Vi har använt en kvalitativ ansats i vårt val av metod och det empiriska materialet har insamlats med hjälp av åtta intervjuer. Vi utformade vårt teorikapitel med litteratur och tidigare forskning. Studiens teoretiska referensram redogör för både modeller och teorier, bestående av segmenteringsmodellen, spill- över teorin, konfliktteorin, krav-kontroll- och stödmodellen samt Herzbergs tvåfaktorsteori. Dessa teorier och modeller ligger till grund för hur vi sedan har analyserat vårt empiriska material. Det kapitlet består av tre övergripande områden med tillhörande delområden. Våra huvudområden är ”work-life balance” och ”Psykosocial arbetsmiljö”. I enlighet med dessa utformade vi delområden. Resultatet av våra intervjuer redovisas genom citat och återberättelser som vi har analyserat utifrån den teoretiska referensramen. I vår studie visar resultatet att poliser i yttre tjänst upplever sin work-life balance olika beroende på individuella omständigheter i form av familjesituation, om det finns närstående släkt eller familj som underlättar för uppkomsten av denna balans, arbetstider för partner och sig själv. Resultatet visar att majoriteten av respondenter upplever sin work-life balance relativt bra, dock kan vi utläsa att det råder en form av obalans vilket vi diskuteras i kapitlet ”analys och resultat”. Det framgår även tydligt att det är gemenskapen, gruppdynamiken samt möjlighet till kompetensutveckling som har störst betydelse för deras motivation i arbetet. I analysen visas att deras upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön präglas av stöd från kollegorna, deras närmsta gruppchef, gruppdynamik samt gemenskap. Vi avslutar studien med en sammanfattande diskussion samt förslag till vidare forskning.

Background: Sudden change in work routine, as a response to the Covid-19 pandemic, disrupted the historic patterns and created phenomena where people were forced to work remotely for a long-term period. Even when the restrictions were eased after the pandemic, business-as-usual concerning workplace was challenged since employees did not want to return to their 9-5 jobs. Therefore, employers are forced to rethink their legacy approach concerning where and when work can be conducted. Research Problem: With both employees and employers mutually convinced about the need for redefining how work can be executed, in parallel with negative correlation existing between extensive remote work and employee engagement, calls for exploring alternative flexible working arrangements. Research Purpose: In the context where neither extensive remote work nor fully on-site setups are perceived as the optimal workplace solutions after the Covid-19 pandemic, a hybrid approach may provide middle-ground, ideally combing the positive elements from both home- and corporate office workplaces, resulting in an enhanced employee engagement. Hence, the purpose is to understand how hybrid workplace impacts employee engagement. Research Question: What are the implications of hybrid workplace on employee engagement? Research Method: This research is qualitative and inductive, following relativism ontology and social constructionism epistemology. Grounded Theory as methodology, and data collected through 12 semi-structured interviews, concluded with grounded analysis to conduct interpretation and analysis.  Conclusion: The outcome of this study confirms that employee engagement is affected by hybrid approach as a workplace arrangement, either positively or negatively, dependent on conditions how hybrid approach is configured and implemented. Hybrid workplace elements which impact employee engagement were identified and are presented in this paper.

Background: Destructive leadership seeks to explain how leaders create harmful outcomes in an organizational setting – and why do they choose to do so. However, as with most leadership theories, process models are designed with a traditional office setting in mind which has its own distinct characteristics. Remote working has surged in prevalence in the last two years due to the COVID-19 pandemic and features multiple key differences, including increased social isolation and a decrease in communication quality. The combination of this novel and different context with a high likelihood of employees experiencing destructive leadership during their career, it is of high relevance to critically examine destructive leadership processes in a remote setting. Purpose: The purpose of this study is to adapt the proposed framework of destructive leadership by Krasikova et al. (2013) in a remote working environment, and to provide a greater understanding of destructive leadership processes in a less familiar context. Through exploring a new working context, this research aims to expand the understanding of destructive leadership, its situational factors, processes, and possible destructive outcomes in the ‘modern’ workplace. Method: Our methods were built on the choices of inductive qualitative research. Ten semi-structured interviews with leaders and followers were conducted by utilizing the casemethod, and more precisely, the case-oriented research design. The use of case-oriented research design and thematic analysis allowed us to engage in within- and cross-case comparisons and enabled us to generate new insights and to further develop remote working specific factors in the destructive leadership processes. Conclusion: The results of the study demonstrate that remote working environment influences three main areas of destructive leadership: the organizational context behind the process of choosing to engage in destructive leadership, the process of discovery and organizational response, and by establishing feedback loops from existing destructive leadership that leads to further resource shortages.

Studie syftar till att förstå hur lärare samt elever upplever distansundervisning när det gällerderas digital kompetensutveckling, motivation samt balans mellan arbete och privatliv.Studien syftar även till att redogöra deras upplevelser när undervisningen sker på plats igen. Igenomförandet av studien syfte har vi använt oss av tidigare forskning om distansarbete samtdess möjligheter och utmaningar, kompetensutveckling, motivation bland både samtligagrupper. Även teorierna Work-Life-Balance, Krav-Kontroll-Stödmodell samt Herzbergsmotivationsteori ligger till grund för vår studie. Detta är en kvalitativ studie som gjorts medhjälp åtta intervjupersoner varav tre är lärare och fyra är studenter. Vi har använt oss av ettstrategiskt målstyrt urval där samtliga personer uppfyllt kraven utifrån våra aktuellaforskningsfrågor. Vi konstruerade två semistrukturerade intervjuguider som riktade sig motlärare och elever. Resultaten tyder på att respondenterna upplever att distansundervisning erbjuder en delfördelar för lärare och elever, men det medför även många utmaningar som väger tyngre änfördelarna. Bland våra respondenter såg vi att den digitala omställningen påverkade dem påolika sätt. Resultatet visar även hur den digitala omställningen påverkade relationen mellanläraren och elever, vilket i sin tur påverkade deras inställning gentemot arbete eller studierna.Resultatet visar att respondenternas motivation påverkas negativt under distansundervisningenoch att undervisning på plats upplevs som bättre på grund av den sociala kontakten. Vi märkteäven att den upplevda balansen mellan arbetsliv eller skolliv och privatliv blandrespondenterna beroende på deras livssituation. Vi fann dock en koppling till att en delrespondenter upplevde att deras balans försämrats till följd av digitaliseringen.

The purpose of the study is to understand the complex relationship between audit firm culture and audit quality within the unique context of Sri Lanka. Solely dependent on insights provided by a group of auditors the research identifies key factors that influence the culture of audit firms and its impact on the quality of audit services. The study highlights the fundamental role of ethics and professionalism as main components of audit firm culture in Sri Lanka. The auditors operate as per code of ethics promoting independence and transparency which is essential in developing trust and reliability in financial reporting and audit services. Work-life balance is another critical cultural aspect that significantly influences audit quality. Lack of emphasis on personal well-being and work-life balance will negatively impact auditors' performance and job satisfaction. The hierarchical structures in Sri Lankan society are also seen in audit firms, affecting business culture. Therefore, open communication within audit teams and senior management is essential for knowledge sharing and conflict resolution. The implementation of modern technology, improving technical skills, and regular training in accounting and auditing standards have been identified as vital factors in ensuring audit quality. Furthermore, the study recognizes that competitive remuneration and the recognition of professional auditors play a substantial role in retaining and motivating staff as equal opportunity audit firm culture ultimately enhances audit quality. The Sri Lanka’s regulatory influence and audit framework highlights the importance of adherence to ethical and professional standards where practicing audit firms influences its culture and improve audit quality. The interaction of the above factors forms the culture within audit firms in Sri Lanka, subsequently impacting the quality of audit services. Addressing these aspects Sri Lanka can enhance its audit quality and create a reliable financial reporting environment