Тема представленной магистерской диссертации посвящена чрезвычайно актуальной проблеме баланса между работой и личной жизнью. Поддержание здорового баланса между работой и личной жизнью положительно скажется не только на здоровье, но и на производительности любой организации. В теоретической части представлены основные понятия благополучия на рабочем месте, факторы, влияющие на работоспособность и баланс между работой и личной жизнью. В практической части описывается общая характеристика исследуемой организации, кадровый состав, проведен анализ организационной среды и управления балансом между работой и личной жизнью со стороны руководства и персонала в «МАДОУ № 12 г. Тюмени». На основе полученных данных разработаны рекомендации по созданию организационной среды баланса между работой и личной жизнью. / The topic of the presented master's thesis is devoted to the extremely urgent problem of work-life balance. Maintaining a healthy work - life balance will have a positive impact not only on health , but also on the productivity of any organization. The theoretical part presents the basic concepts of well-being in the workplace, factors affecting performance and work-life balance. The practical part describes the general characteristics of the organization under study, the personnel composition, the analysis of the organizational environment and the management of the balance between work and personal life on the part of the management and staff at MADOU No. 12 Tyumen. Based on the data obtained, recommendations have been developed for creating an organizational environment of work-life balance.

No description available.

Den teknologiska utvecklingen och coronapandemin har varit bidragande faktorer till att dagens arbeten blivit allt mer flexibla och oberoende av den traditionella arbetsplatsen och dess struktur. Den aktuella studien syftar till att undersöka och förstå hur kvinnor som innehar ett gränslöst arbete upplever och balanserar detta med andra komponenter i livet. Att studera ämnet är relevant inom det sociologiska forskningsfältet för att få ökad vetskap kring detta relativt nyuppkomna fenomen. Det inkluderar centrala aspekter gällande mänskliga relationer och samspel på både mikro och makronivå. Att arbetets gränser suddats ut och blivit allt mer obestämd har olika effekter och studeras i denna studie utifrån Work-life-balance-teorin, Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, teorin om det socialt konstruerade könet samt tidigare forskningsbidrag. Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod där fyra stycken kvinnor intervjuades mellan åldrarna 43-57 år och där samtliga i dagsläget innehar ett gränslöst arbete. Baserat på det empiriska materialet framkommer i resultatet bland annat att deltagarnas arbetssituation innebär att arbetet och övriga antaganden i livet ingriper på varandra. I detta tar Goffmans teori kring rollkonflikter en central plats eftersom rollen som arbetstagare och rollen i hushållet/som mamma kolliderar när det utförs i samma sfär. Kvinnornas upplevelser och situationen i sin helhet går likaså att koppla till könsspecifika förväntningar och agerande som går i linje med teorin om det socialt konstruerade könet. Utöver detta framhävs även klart positiva aspekter kopplat till deras flexibla arbetsförhållanden. Det möjliggör inte minst för en fungerande balans och frihet mellan arbetet och andra antaganden som berör hushåll och barn. Dessa resonemang går i linje med work-life-balance-teorin vars målsättning är att upprätthålla välbefinnande mellan arbetslivet och andra viktiga komponenter i enskilda arbetstagares liv.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Det är många som är aktiva i diskussionen om work life balance och gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv, allt från forskare till filosofer och sociologer. Även politiker och lagstiftare är med och bidrar till samtalet och alla dessa aktörer påverkar säkerligen hur vi, som individer, uppfattar skillnaden mellan arbetsliv och privatliv och hur gränsen däremellan bör konstrueras.  Till skillnad från tidigare studier går vi i vår studie till botten med hur samtalet utvecklats historiskt och till slut nått den uppfattning vi idag har av ”arbetsliv/ privatliv”. På så sätt hoppas vi kunna öka förståelsen för hur och varför vi uppfattar gränsdragningen som vi gör och vad vi kan göra för att bemästra just vår situation, för att nå en ökad balans mellan arbetsliv och privatliv. För att ta reda på detta reser vi i historien och får chans att uppleva och tolka olika tiders uppfattning av tankefiguren “arbetsliv/privatliv”, genom Asplunds (1979) tankefigurmodell.  Genom vår historiska tidsresa har vi ökat vår, och förhoppningsvis din, förståelse för vad som kan påverka den enskilda individen i den gränsdragande processen och varifrån uppfattningen om att arbetsliv och privatliv skiljer sig ifrån varandra, kommer. Slutligen är du nu välkommen att följa med på en historisk resa, med slutdestination ‘gränsdragning’.

I denna studie undersöks hur personer med ledarskapsroller inom kunskapsintensivt arbete (LIKA) upplever att möjligheterna och utmaningarna med digitala arbetssätt på distans påverkar deras arbete och deras välmående. Studien baseras på semi-strukturerade intervjuer med 13 deltagare med sådan yrkesbefattning, och resulterar i en bred mängd möjligheter från digitala arbetssätt – som exempelvis att arbetet blir mer effektivt och kan utföras oberoende av tid eller geografisk plats. Eftersom dessa digitala arbetssätt däremot är så pass nya förekommer även en del utmaningar, då hanteringen av denna teknik fortfarande är under en inlärningsperiod. Några av utmaningarna som deltagarna i denna studie uttryckt är att förväntningarna på hastigheten som arbete utförs i ökar med digitala hjälpmedel, samt att det är svårare att särkoppla arbete och privatliv eftersom båda dessa är så lättillgängliga med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Under det distansarbete som deltagarna utövat upplevde de även en ökad svårighet att separera arbete från privatliv eftersom dessa delade samma fysiska yta: hemmet. Effektiviteten och tillgängligheten bidrar till en ökad upplevelse av flexibilitet och att själv kunna styra över sin tid. Detta upplevdes som positivt av deltagarna, och enligt föreliggande forskning är dessa faktorer centrala för att uppfylla delar av livsbalansens dimensioner, som enligt studier är väsentligt för välmående. Genom digitala arbetssätt får således deltagarna en förbättrad livsbalans eftersom de själva har möjlighet att styra över sin tid samtidigt som deras produktivitet ökar. Med uteslutande digitala arbetssätt blir däremot gemenskapen på arbetsplatsen bristande. Deltagarna önskade därför att efter rådande pandemi orsakad av COVID-19 kunna kombinera digitala arbetssätt med traditionella arbetssätt på sin arbetsplats, och på så vis kunna träffa sina kollegor fysiskt och känna en starkare tillhörighet till sin arbetsgrupp. Genom exklusivt arbete kunde deltagarna utföra sitt arbete, men saknade ändå traditionella arbetssätt på grund av de sociala faktorerna. Digitalt arbete kan därför ses ha praktiska fördelar, men emotionella utmaningar, och en kombination av båda – traditionellt arbete på arbetsplatsen och digitalt arbete på distans – torde därför kunna bidra till ökad produktivitet, en förstärkt frihetskänsla och en bevarad social gemenskap, och således gynna individens livsbalans och välmående. / This study examines how people with managerial positions within knowledge intensive work experience that the opportunities and challenges of remote digital work affects their work and their well-being. In the study, 13 semi-structured interviews were conducted with individuals of such positions, and resulted in a broad variety of possibilities derived from digital work – e.g. being able to work more efficiently and regardless of time or place. Nonetheless, due to digital work still being relatively new, challenges also arise as a consequence of being in a learning process of how digital work may be handled. Some of the challenges mentioned by the participants of the study include the speed of which work is expected to be performed at when utilizing digital tools, or that the separation between work and private life has been aggravated due to the increased accessibility. Additionally, as a consequence of the current pandemic, the participants were working remote from their homes, which was explained as a factor contributing to a heightened difficulty of separating their work life from their private life. The reason for this being work life and private life sharing the same physical space: their homes. However, the participants described the gained efficiency and availability from digital work as contributing to an increased experience of flexibility and being in control of their time and productivity. This was described as a positive effect of digital work, and according to theory essential to improve life balance. Hence, the participants have a possibility of improved life balance through digital work as it allows them to control their time whilst also improving their productivity. Nevertheless, the participants still aspired for a combination of digital work and traditional work post pandemic, due to the solidarity within the workplace being experienced as insufficient via solely digital mediums. Therefore, a combination of digital work and traditional work was desired to allow for effective work without social diminution. The employees could perform their work through exclusively digital mediums, yet still expressed missing traditional ways of working due to the social factors. Digital ways of working may therefore be seen as with practical benefits, and emotional challenges. A combination of digital and traditional work could therefore maximize productivity and increase flexibility whilst still maintaining social connections, thus favoring life balance and well-being.