The Swedish welfare model has long been based on the motto that as many people should work as much as possible. Paid work is considered to be an institution that creates a sense of belonging, identity and purpose in life. For women in particular, paid work has been a means towards economic freedom and emancipation from men. Sweden is today considered to be at the forefront of gender equality policy development. Despite that, there are still significant differences concerning gender equality in regard to which sex has the largest responsibility for the unpaid care and domestic work at home. Also, the amount of labor hours differs depending on if you are a man or a woman. There seems to be a consensus between different feminist researchers and politicians that there is a link between working hours and gender equality, but how is this connection outlined? This thesis makes visible the prevailing knowledge of working hours, linked to gender equality, that gender experts have produced within the Swedish Government Official Report series, and which has thereby made the issue manageable. Through Bacchi’s discourse analysis “What is the problem represented to be?”, the study critically studies the statements made by Delegationen för jämställdhet i arbetslivet (JA-delegationen) and applies Kathi Weeks critical view of work on the analysis. The study concludes that there are two prominent problem representations: women’s part-time work and fathers’ low participation in the unpaid care and domestic work. Both problem representations assume that only women in a relationship with small children are affected by the problems, and that both norms, agents and structures come into play. This in turn makes single mothers as a group invisible. The report creates a dichotomy between part-time, and full-time work and thereby a dichotomy between paid work and unpaid care and domestic work, by instilling the latter with low value which solidifies the current work ethic. This in turn has consequences for what type of politics is made possible and impossible. The report makes possible the subject of the female worker and the male caregiver.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskaper om gymnasielärares subjektiva upplevelser av omställningen till distansarbete, i och med Coronakrisen, samt bringa kunskaper om omställningens påverkan på arbetslivsbalansen samt välbefinnandet. För att möjliggöra besvarande av studiens forskningsfrågor valde vi intervju som datainsamlingsmetod. Sju gymnasielärare med olika undervisningsämnen, olika kön och olika åldrar som arbetar på fyra olika gymnasieskolor i Sverige valde att delta i studien. De semistrukturerade intervjuerna tillhandahöll oss kunskaper om gymnasielärarnas upplevelser av omställningen till distansarbete samt hur det påverkar gymnasielärarnas arbetslivsbalans och välbefinnande. Det empiriska materialet som först analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod analyserades sedan mot bakgrund av JD-R-modellen (Bakker & Demeroutis, 2017) samt Gränsteori (Clark, 2000). Resultaten visade på att de förändrade kraven vid distansundervisning upplevdes som både utmanande och hindrande. Vissa ansåg att omställningen fört med sig fördelar såsom en ökad kontroll och förbättrat välbefinnande medan andra upplevde att det fört med sig negativa aspekter gällande dess motivation och arbetsglädje. Gemensamt var upplevelsen av avsaknad av socialt stöd samt avsaknad av feedback från eleverna. Vidare, visade resultatet på att gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv, anses av respondenterna, som mer eller mindre relevant. Resultatet visade förekomsten av en del konkreta strategier för att skapa balans, om än balansen ansågs uppstå naturligt på grund av familjeförhållanden i privatlivet såsom barn som kräver full uppmärksamhet. I syfte att utöka sina resurser samt öka arbetsglädjen och välbefinnandet använde sig många respondenter av så kallat job crafting, genom att omforma sitt arbete. En framgångsfaktor för ökat välbefinnande visade sig vara en balans mellan krav och resurser. / The aim of this qualitative study is to contribute with knowledge of high school teachers' subjective experiences of the transition to distance work, during the Corona crisis, and to bring knowledge about the impact of the transition on the teachers’ work-life balance and well-being. To enable answering the study's research questions, we chose interviews as data collection method. Seven high school teachers with different subjects, different sexes, and different ages who work at four different high schools in Sweden chose to participate in the study. The semi-structured interviews provided us with knowledge about the experiences of high school teachers regarding the transition to distance work and how it affects their work- life balance and well-being. The empirical material was analyzed using a thematic method of analysis and then analyzed in the light of the JD-R model (Bakker & Demeroutis, 2017) and Boundary Theory (Clark, 2000). The results showed that the changed requirements in distance education were perceived as both challenging and hindering. Some considered that the transition resulted in benefits such as increased control and improved well-being, while others felt that it resulted in negative aspects regarding motivation and job satisfaction. One common experience was a lack of social support and a lack of feedback from the students. Furthermore, the results regarding the boundary between work and private life, are considered by the respondents as more or less relevant. The result showed the existence of some concrete strategies for creating balance, although the balance was considered to occur naturally as a result of family relationships in private life, for example children who require full attention. In order to increase their resources as well as increase job satisfaction and well- being, many respondents used so-called job crafting, by reshaping their work. A success factor for increased well-being turned out to be balance between demands and resources.

The purpose of this narrative inquiry study is to explore the barriers and opportunities women in K-12 leadership face, particularly with how they navigate conflicts in their work-life balance and in what ways they have been afforded opportunities. Work-life balance will be generally defined as the reconciliation of the conflicting demands and obligations between a women’s professional requirements and her personal life. Opportunities will be defined as events that lead to a woman’s career advancements and accomplishments. The study was designed to identify perceived barriers and opportunities during both the ascension to and experience of holding a public K-12 educational leadership position in order to explore successful strategies and factors future female leaders might use to address career ascendency and leadership development challenges. For this study, a narrative research design was used to explore, examine, and understand the female K-12 public educational leaders’ personal reflections of events and experiences, and the meaning that was extracted from those experiences. Using a categorical content analysis, themes were inductively identified within the narrative. Although the public education workforce has historically been dominated by women, evidence remains that there is a disproportionate number of women in senior leadership positions. As suggested by the review of literature, it is necessary to investigate the journey of women’s leadership development to identify how to best develop future female leaders in public K-12 education.

Introduktion: Obalans i vardagen kan leda till stressrelaterade besvär. Föräldrastress finns hos både mödrar och fäder vilket i sin tur kan leda till sämre mental hälsa. Balans i livet är generellt relaterat till hälsa och välbefinnande. Det finns olika balansbegrepp inom arbetsterapin. Dessa är till exempel aktivitetsbalans, life balance, lifestyle balance och work-life balance.  Syfte: Beskriva balans i vardagens aktiviteter relaterat till hälsa och välbefinnande hos föräldrar som förvärvsarbetar. Metod: Designen för examensarbetet var Scoping Review. Databaserna som användes var CINAHL, ERIC och PubMed. Materialet granskades och skrevs in i en artikelöversikt och totalt inkluderades 21 artiklar i resultatet.  Resultat: Det är viktigt för föräldrar att ha möjlighet att kombinera familjeliv och arbete för att uppleva balans i vardagens aktiviteter. Aktivitetsbalans, meningsfullhet i aktiviteter, aktivitetsvärde och tillfredsställelse med aktiviteter har ett samband med tillfredsställelse i livet hos föräldrar. Slutsats: Flera föräldrar skattade sin aktivitetsbalans lågt vilket tyder på att barn kan påverka föräldrars aktivitetsbalans negativt. Mödrar skattade sin aktivitetsbalans lägre än fäder. De faktorer som var viktigast att ha balans mellan var hemliv, familjeliv, arbete och fritid.

Distansarbete har blivit nya normala under Covid-19-pandemin. Alla som kan arbeta hemifrån uppmanas att göra det för att förhindra smittspridning på arbetsplatser. Omställningen har påverkat balansen mellan betalt arbete och privatliv, då gränsen inte blir lika tydlig vid distansarbete. Rapportens syfte är att förklara hur medarbetarens balans påverkats av omställningen till distansarbete genom olika variabler. Den teoretiska utgångspunkten härstammar från tidigare forskning med avseende på distansarbete samt balans mellan arbetsliv och privatliv. Teorin som applicerats i rapporten är gränsteorin. Tolkningen av teorin innebär att skapa distinkta skiljelinjer mellan arbete och vardag för att kunna prioritera i livet och skapa välbefinnande. Genom att tillämpa en deduktiv orientering och kvantitativ forskningsansats har de utvalda variablernas påverkan på balansen kunnat studeras ur ett medarbetarperspektiv. Den empiriska undersökningen har implementeras på bekvämlighetsurvalet via en enkätundersökning. Resultatet för undersökningen påvisar förbättrad balans till privatlivet genom ökat distansarbete. Analys och slutsats lyfter variablerna explicita inverkan på balansen och genererar därmed värdefullt bidrag till praktiker samt framtida forskningsinriktningar. / Remote work has become a new normal during the Covid-19-pandemic to prevent spread of the infection. All who can work from home had to face new challenges when the border between work-life balance interrupts. The purpose of this article is to investigate and explain how the balance has changed due to the transition through specific variables retrieved from previous research. The theoretical framework is based on previous research regarding work-life balance. The theory applied to the study is the border theory, which in this article is interpreted by establishing distinct borderlines between work and personal life. This is important to be ableto prioritize and create balance in life. By applying a deductive orientation and quantitative research approach to be able to study the impact of the selected variables on the balance from an employee's perspective. The empirical study is implemented on the convenience sample via a survey, where the results show improved balance to personal life increased by remote work. Analyzes and conclusions highlight the variables explicit impact on the work-life balance, generate valuable contributions to practitioners and future research orientations.

This thesis aspires to analyse unique strategies of teleworking mothers with childcare responsibilities. Teleworking as a relatively new form of flexible working arrangement may provide them with distinctive opportunity to reconcile their role within family and labour market at the same time, at the location of their home. In the theoretical part of my diploma thesis I pay special attention to the Czech labour market and family policies from gender point of view and I also introduce the concept of teleworking in relation to gender specifics. Afterwards in the analytical part I analyse three key areas to understand the whole reconciliation strategy - motivation to choose teleworking instead of parental leave, ways of workday organization and different forms of securing childcare. Keywords: Teleworking, work from home, work-life balance, gender, labour market, childcare responsibilities

Syftet med studien var att undersöka hur distansarbetare upplever förändringar i den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön under covid-19-pandemin, med ett särskilt fokus på förändringar i balansen mellan arbetsliv och privatliv. Studien är baserad på kvalitativ metod. Datamaterialet samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer och analyserades via en induktiv tematisk analys som resulterade i tre huvudteman och två till tre underteman. Resultatet visade att respondenterna upplevde förändringar i både den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön och att distansarbetet bidragit till mindre vardagsstress och högre flexibilitet. Respondenterna hade däremot svårt med gränsdragningen mellan arbetslivet och privatlivet och de saknade den sociala interaktionen med arbetskollegorna. Respondenterna upplevde även att de blivit mer stillasittande och att de hade bristfällig ergonomisk arbetsutrustning. Det framkom även en tydlig brist på riktlinjer, utbildningar och utvärderingar gällande arbetsmiljön och balansen mellan arbetsliv och privatliv. Vidare önskar respondenterna en kombination av distansarbete och att arbeta fysiskt på arbetsplatsen i framtiden. / The purpose of the present study was to examine how teleworkers experience changes in the physical and psychosocial work environment during the covid-19 pandemic, with a special focus on changes in Work-Life Balance. The study is based on a qualitative method. Eight semi-structured interviews were analyzed by inductive thematic analysis, which resulted in three main themes and two to three sub-themes. The results indicated that the respondents experienced changes in both the physical and psychosocial work environment and the telework has contributed to reduced everyday stress and greater flexibility. However the respondents experienced difficulty with drawing the line between work and private life and a realization of the importance of social interaction with work colleagues. They experienced increased sedentary and inadequate work equipment. There was also a clear deficiency of guidelines, training and knowledge regarding physical and psychosocial work environment, as well as balance between work and private life. In the future the respondents wish to have a combination of telework and physical work at the workplace.

Denna kandidatuppsats i sociologi behandlar covid-19-pandemins påverkan på arbetsplatsen samt hur företagen anpassat sig till distansarbete. I den här kvalitativa studien var syftet att få en djupare förståelse för hur distansarbetet upplevts av medarbetarna på företaget. Studien syftar även till att få en bild av vilka utmaningar respektive möjligheter medarbetarna upplevde har funnits med distansarbetet och vad deras inställning är till distansarbete i framtiden. På så sätt syftar studien att bidra med kunskaper som kan vara relevanta för såväl det berörda företaget som för fler företag och ledare som framöver planerar att organisera arbetet mer på distans. Studiens teoretiska ramverk har sin utgångspunkt i Manuel Castells teori om Nätverkssamhället, Robert Karasek och Töres Theorells Krav-kontroll-stödmodell samt Peter Balus tolkning av Rational choice theory. Dessa tre teorier kompletterar varandra i studien ur ett mikro-meso-makro-perspektiv. Det empiriska materialet bygger på fyra semistrukturerade intervjuer som gjorts med medarbetare på ett internationellt läkemedelsföretag. Studiens resultat indikerar att distansarbete skapar ökad flexibilitet och frihet vilket kan öka produktiviteten. Studiens resultat ger även indikationer på att distansarbetet i dagsläget inte tillfredsställer medarbetarnas organisatoriska och sociala arbetsmiljö tillräckligt. / This bachelor's thesis in sociology discusses the impact COVID-19 has had on the workplace and how companies have adapted to teleworking. The study is based on four semi-structured interviews conducted at a Swedish pharmaceutical company. The aim of this qualitative study is to gain a deeper understanding of how teleworking was perceived by employees at the company. The study aims to get an idea of what challenges and opportunities the employees experienced during their telework and what their perspective is on telework in the future. Thus, the study aims to contribute with knowledge that may be relevant for the company in this study, as well as other companies interested in organizing their work remotely in the future. The study's theoretical framework is based on Manuel Castells theory of Network Society, Robert Karasek and Töres Theorell's Demand-Control-Support model and Peter Balu's interpretation of Rational choice theory. These theories complement each other in the study from a micro-meso-macro perspective. The results indicate that teleworking creates increased flexibility and freedom, which can increase productivity. The results of the study also indicate that teleworking currently doesn’t satisfy employees' organizational and social work environment sufficiently.

Med vår undersökning vill vi fördjupa förståelsen för medarbetares psykologiska och sociala upplevelser av distansarbetet till följd av Covid-19. För att genomföra detta görs en fördjupad analys av upplevelser av medarbetares balans mellan arbete och privatliv, vidare analyseras respondenternas upplevelser av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet utifrån Antonovskys (2005) KASAM-begrepp samt medarbetarnas upplevelser av krav, kontroll och socialt stöd enligt Karasek och Theorells (1990) modell. I och med den rådande Covid-19 pandemin har många i hög utsträckning tvingats arbeta på distans hemifrån vilket gör det intressant att undersöka hur det påverkar anställdas mående avseende psykosociala aspekter i arbetet. Den teoretiska referensramen ligger till grund för tolkning och analys av det empiriska materialet, som har samlats in genom tio intervjuer med medarbetare på olika företag inom tjänstesektorn. Resultatet visar på att medarbetare generellt har positiva upplevelser av distansarbetet i sig genom att det ökar flexibilitet, effektivitet och beslutsbefogenheter samt att det finns tillgång till socialt stöd. Det finns en förståelse för arbetssituationen som sådan och att distansarbetet är nödvändigt i dagens situation. Negativa aspekter är däremot att respondenterna saknar social uppskattning då det digitala stödet endast upplevs som ett substitut, en aspekt som ofta påverkar medarbetarnas motivation. Detta gör även att arbetsbelastningen kan uppfattas som tyngre. Sfärerna för privatliv och arbete påverkar varandra i båda riktningar, även om privatlivet störs av arbetet i något större utsträckning än den motsatta. Utmärkande är att våra respondenter är eniga om att distansarbetet är här för att stanna, åtminstone två till tre dagar i veckan.

Thesis "Women between Family and Work and the Welfare State" examines the challenges of balancing work and family roles of men and women, specifically in relation to institutional conditions of the Welfare State in the Czech Republic. The author analyzes and identifies external factors influencing family life and work balance. Furthermore, the author compares situation in the Czech Republic with selected countries of the European Union. The most important theoretical backgrounds of the thesis are the Welfare State theory, the family theory and the gender inequality theory. The main methods applied in the thesis are secondary data analysis and comparative analysis. The MA is divided in eight chapters. Key part of the thesis is analytical part, which consists of four chapters. First of them analyzes the external and internal factors that influence the behavior of men and women, namely the cultural value framework, structural labor market conditions and preferences of men, women and employers. The second one examines the institutional limitations and opportunities created by the Czech Welfare State. The comparative analysis of the situation among the Czech Republic, France and Sweden is carried out in the third chapter. The last chapter analyzes the motives and strategies of men's and women's family...