Syftet med denna uppsats är att skapa en större förståelse för vad som händer inom människan vid rollskiftet då denne går från att vara medarbetare till att bli chef. Uppsatsen kommer även att belysa den inre processen som sker när en medarbetare blir chef över tidigare kollegor.    Tidigare forskning visar att identitetsbegreppet såväl som olika relationsperspektiv är centralt för ämnet och för att kunna undersöka detta har följande problemställningar formulerats: • Hur upplever människan processen att bli chef för första gången? • Hur upplever människan processen att gå från att vara medarbetare till att vara chef över tidigare kollegor?   För att besvara ovanstående problemställningar genomfördes åtta intervjuer med mellanchefer, där intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Under uppsatsarbetet fick cheferna möjlighet att reflektera över rollskiftet utifrån både ett identitets- och ett relationsperspektiv. Det framkom en viss ambivalens kopplat till motstridigheten att inte vilja förändras, men att samtidigt vara medveten om att det krävs förändringar. Dels att förändras som person, men också att relationerna behövde bli annorlunda när de blev chefer över sina tidigare kollegor. Denna ambivalens diskuterades dels utifrån känslan av grupptillhörighet, samt att gå från att vara en detaljorienterad specialist till att arbeta utifrån ett bredare perspektiv och ge andra möjligheten till att bli experter.

Bakgrund och syfte: Introduktion är viktigt för att nyanställd personal ska lära sig arbetsuppgifter och socialiseras in i organisationen. Forskning kring introduktionens utformning är ofta baserad på tillsvidareanställda och därför fokuserar denna undersökning på alternativa anställningsformer. Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer på företag i en säsongsbetonad bransch och som anställer mycket ny personal, upplever och arbetar med introduktionsprocessen. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod där åtta butikschefer intervjuats. Resultat: Introduktionsprocesserna är utformade på olika sätt i de undersökta butikerna. Vidare visar resultatet att kommunikation och informationsdelande är viktigt för alla inblandade parter vid en nyanställning. Slutsatser: En stor majoritet av introduktionsprocessen kan med fördel struktureras vid introduktion av säsongsanställda. Respondenterna i denna studie påpekar vikten av en god introduktionsprocess men avsaknandet av tydliga riktlinjer har gjort att processen blivit informell samt ostrukturerad.

Syftet med uppsatsen är att undersöka medarbetarsamtalet, granska möjligheterna med medarbetarsamtalet och föreslå eventuella förbättringsförslag. Studien har genomförts på ett stort och ett medelstort företag inom metallindustrin. Uppsatsens frågeställningar ämnar besvara hur och varför företagen arbetar med medarbetarsamtal samt möjligheter för kompetensbehovsanalys och dess utvecklingsmöjligheter i samband med samtalen. Totalt åtta informanter med olika befattningar har intervjuats. Resultatet visar att organisationerna använder sig av medarbetarsamtal och förberedda mallar. Processen är något mer noggrann på det större av företagen samtidigt som båda organisationerna saknar strukturerade uppföljningssamtal. De båda företagen tenderar att dras mot mer mjuk HRM. Kompetensbehovsanalys i samband med medarbetarsamtal är relativt begränsad i båda företagen eftersom det är något som hanteras separat från dessa. Våra slutsatser är att medarbetarsamtal skapar relationer mellan chef och medarbetare samt utvecklingsmöjligheterför båda parterna. Vi avslutar med en diskussion ifall anledningen till att hålla medarbetarsamtalet kan skilja sig åt beroende på företagets storlek.

Sedan Försvarsmakten för ett antal år sedan började bemanna sina örlogsfartyg med tidsbegränsat anställda gruppbefäl och sjömän har personalomsättningen i denna kategori varit oväntat hög. I denna uppsats undersöks drivkrafterna att stanna kvar i sin anställning hos teknisk personal med en förhållandevis lång anställningstid inom personalkategorin. Undersökningen använde semistrukturerade intervjuer som analyserades genom meningskodning och meningskoncentrering. Analysen visade att de intervjuade gruppbefälen och sjömännen upplevde att de var en del av ett bra arbetslag med bra närmsta befäl. Positivt var också möjlighet till utveckling och att få ta ansvar. Samtidigt var de kritiska till anställningsformen och menade att det borde införas någon typ av incitament för att uppmuntra längre anställningstider. Dessutom upplevde de intervjuade att förbandet de var anställda av ansåg att det var mer önskvärt att de vidareutbildade sig genom en officersutbildning än att fortsätta som gruppbefäl eller sjömän.

Managementkonceptet lean innehar idag en ledande position inom svensk industri alltsedan konceptet fick sin genomslagskraft på mitten av 1990-talet. Trots att konceptet som sådant väcker frågeställningar om dess inverkan på medlemmarnas arbetsmiljö är det omöjligt för fackföreningsrörelsen att stå emot denna trend; istället har de att finna vägar för att hantera lean. Utifrån ett arbetsvetenskapligt perspektiv har jag följt och kritiskt granskat relationen mellan fackföreningsrörelsen och lean.   Syftet med denna avhandling är att identifiera och diskutera fackliga utmaningar och möjligheter kopplade till det ökande användandet av lean, här illustrerat av fackförbundet IF Metall. För att styra implementeringen av lean till att bli ett koncept som stödjer, inte motarbetar, fackliga ideologier och medlemmarnas krav på en säker, utvecklande arbetsmiljö och en trygg anställning lanserade IF Metall 2009 strategin ’det hållbara arbetet’. Vilande på tankarna från den sociotekniska skolan och erfarenheterna gjorda i tidigare strategier, ’det goda arbetet’ (Svenska Metallarbetareförbundet, 1985) och ’det utvecklande arbetet’ (Industrifacket, 1995), bygger denna strategi på tankarna om en utvecklad arbetsorganisation.    Avhandlingen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fackliga representanter på olika nivåer och positioner, dokumentstudier, fältanteckningar från informella samtal vid deltagande fackliga aktiviteter samt analyser av tidigare forskning i ämnesområdet.   Avhandlingen identifierar och diskuterar de fackliga utmaningarna och möjligheterna kopplade till införandet av lean, detta  i termer av kampen om rollen som arbetarnas röst, förändrade industriella relationer, kampen mellan kollektivism och individualism samt en stark jämställdhetsdiskurs i samhället.

Sammanfattning Titel: Alltid tillgänglig?” En kvalitativ studie om hur tjänstemän i fastighetsbolag upplever tillgänglighet i arbetslivet.” Författare: Camilla Andreasson och Emma SöderholmHandledare: P-O Börnfelt Högskolan i Halmstad VT 17 Syfte Studiens syfte är att undersöka tillgänglighet och förväntningar på tillgänglighet för arbete på och utanför arbetsplatsen bland tjänstemän i fastighetsbolag. Frågeställningar Hur tillgängliga är tjänstemän för arbete och varför är de tillgängliga? På vilket sätt har arbetsplatskultur betydelse för hur tjänstemän upplever förväntningar på tillgänglighet? Material och metoder Studien har genomförts genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Studiens respondenter är tjänstemän i fastighetsbolag. Teorikapitlet består av teorier om gränslöst arbete, tillgänglighet, arbetsplatskultur, samt en arbetsmiljöföreskrift från arbetsmiljöverket. Materialet har analyserats med en hermeneutisk ansats. ”Meningen hos en del kan endast förstås om den sätts i samband med helheten.” Alvesson och Sköldberg (2008:193) Hermeneutiken innebär därmed att empiri behöver tolkas utifrån ett större sammanhang för att vi ska kunna förstå den. Huvudresultat Det framgår i studien att respondenterna verkar ha höga förväntningar på sig själva att vara tillgängliga för arbete både på och utanför arbetsplatsen. Det verkar också finnas en kultur på arbetsplatsen där hög tillgänglighet är norm. Nyckelord Gränslöst arbete, gränsdragning, tillgänglighet, förväntningar, arbetsplatskultur, riktlinjer.

Syftet med studien är att bidra med ny kunskap om medarbetarsamtal och hur det kan påverka medarbetarens motivation. Anledningen till att studera detta område är för att hjälpa en given organisation i dess utveckling av medarbetarsamtal. Det som studeras är nuvarande arbetssätt för medarbetarsamtal, hur de nuvarande arbetssätten påverkar medarbetarens motivation samt hur arbetssätt för medarbetarsamtal kan utvecklas för att i större utsträckning påverka medarbetarens motivation. För möjlighet att uppnå studiens syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts kombinerat med en litteraturundersökning inom det studerade området. Resultatet visar på en variation av arbetssätt för medarbetarsamtal som praktiseras. Ett årligt medarbetarsamtal tillsammans med kontinuerliga uppföljningar och daglig feedback är arbetssätt som förespråkas och anses påverka medarbetarens motivation. Studien visar på vikten av att förmedla syftet med medarbetarsamtalet till samtliga medarbetare inom en organisation samt att organisationens och chefernas prioriteringar för medarbetarsamtal har stor inverkan på hur medarbetarsamtal praktiseras inom organisationen.

Studien syftar till att undersöka huruvida tillverkande företag introducerar och integrerar utrikesfödda medarbetare i det svenska arbetslivet. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsstrategi och undersökte ansvariga chefer, HR-, samt utrikesfödda medarbetares upplevelser av introduktions- och integrationsprocessen, detta gjordes på företaget LKAB.  Resultatet visade att ökandet av mångfalden ibland beror på att täcka kompetensluckor och är därmed inte inriktat som ett mål för att öka den etniska mångfalden. Vidare visade resultatet att LKAB:s generella introduktionsprocess är i behov av utveckling för att kunna anpassas efter individens behov. Till sist framkom det att organisationskulturen kan hjälpa individer att bli integrerade, men att språkbarriärer kan försvåra denna integration.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ge en ökad kunskap om och förståelse för hur anställda på arbetsmöten använder och påverkas av mobiltelefoner och datorer som används till annat än för det aktuella mötet. Tekniken har idag integrerats i arbetslivet och är ständigt närvarande i många anställdas vardag. Den ökade användningen av mobiltelefoner och datorer har därmed gjort möten mer komplexa. Studien fokuserar på att undersöka mötesdeltagares beteenden kring mobiltelefoner och datorer på arbetsmöten kopplat till organisationskultur och normer samt dess påverkan på interaktionen mellan kollegor. Den teoretiska referensram som presenteras utgår från tidigare forskning och olika teorier inom områdena arbetsmöten, organisationskultur, interaktioner och sociala möten. Dessa ligger till grund för hur det empiriska materialet som framkommit genom intervjuerna ska tolkas. Det empiriska materialet har samlats in genom tio intervjuer med anställda inom olika yrkesgrupper och befattningar. Studien är genomförd utifrån anställdas perspektiv som mötesdeltagare men det resultat som framkommer kan framför allt vara till nytta för arbetsgivare då det ger en förståelse för anställdas beteenden kring tekniken och dess påverkan på dem. Resultatet visar att det ofta saknas uttalade regler och riktlinjer för hur mötesdeltagare ska bete sig gällande mobiltelefoner och datorer och att det är vanligt förekommande att anställda i stället följer olika outtalade normer. Upplevelserna av dessa normer och beteenden varierar mellan de anställda. Teknikanvändningen på arbetsmöten kan påverka mötesdeltagares uppmärksamhet och fokus negativt men graden av acceptans för användningen kan vara olika beroende på vilken relation man har till de andra mötesdeltagarna.

Undersökningens syfte var att belysa den aktuella nedgången av medlemmar hos fackliga organisationer och öka förståelsen för hur de fackliga organisationerna arbetar för att nå ut till unga samt öka medlemsgraden i sina organisationer. Teorier vi har använt oss av är Lysgaards teori om olika betingelser som gör att människor antingen drar sig till ett kollektiv eller inte, Kjellberg teorier om individuella faktorer som påverkar, Mancur Olsens teori om free-rider problematiken samt Noon, Blyton och Noons teorier om olika faktorer som påverkar det fackliga medlemskapet. Vi har använt oss av svenska såväl som internationella källor som vi kunnat applicera på motiven till fackligt medlemskap. En kvalitativ metod gjordes där vi använt oss av ett bekvämlighetsurval blandat med snöbollsurval. Detta medförde en större geografisk aspekt där vi har respondenter från Malmö i söder och ända upp till Norrland. Till slut genomfördes åtta intervjuer med fackliga förtroendevalda där vi inte lagt någon värdering i kön eller ålder. Intervjuerna spelades in samt transkriberades och därefter kodades där vi fann nyckelord som vi kunde koppla ihop med våra teorier. Resultatet av vår studie visade på att det är varierande motiv men där nyttomotiven alltså vad de själva får ut av det men vi kunde även se att tryggheten är en stark faktor i dagens samhälle. Det motiv som var starkast för att inte gå med i ett fackförbund var en stark politisk aspekt som vi inte hade räknat med. Resultatet visade även på att fackförbunden jobbar i stort sett på samma sätt för att rekrytera arbetstagare till sina organisationer men nästan ingen har ett stort fokus på den yngre arbetstagaren utan arbetstagare som helhet. Sammanhängande för alla respondenter var att de inte själva såg någon minskad organisationsgrad på just deras ansvarsområde eller lokala klubb men alla var medvetna om att organisationsgraden över hela Sverige har en nedåtstigande kurva. Alla respondenter svara personligt med egna upplevelser och erfarenheter av den fackliga världen och dess olika uppgifter.