The study of work-life balance, teleworking, and diversity, equity, inclusion, and accessibility are increasingly studied among scholars using different theoretical frameworks. However, no study examines work-life balance, teleworking, and diversity, equity, inclusion, and accessibility as needs in these contemporary times that, when met, lead to higher employee job satisfaction. Existing scholarship suggests that employee job satisfaction is a function of needs. However, with globalization, human needs have changed to include social justice concerns and the desire to have a more fulfilling family life. When organizations respond to these needs, it leads to employee job satisfaction, which ultimately improves organizational performance. This dissertation proposes a Contemporary Needs Theory of employee job satisfaction and contends that work-life balance, teleworking, and diversity, equity, inclusion, and accessibility (DEIA) are contemporary needs that influence employee job satisfaction. Just as physiological, safety, love, self-esteem, and self-actualization needs are important, so are efforts to meet needs that contribute to work-life balance, teleworking, and DEIA policies. Using the 2022 federal employee viewpoint survey data and multivariate regression analysis, the findings indicate that work-life balance, teleworking, and commitment to DEIA policies contribute to employee job satisfaction. The study's policy and management implications inform researchers and practitioners of the socio-demographic dimensions affecting federal employee job satisfaction, the need for the federal government to examine policies from a historical perspective, and more effective ways of managing organizations. The study recommends that policymakers constantly review their policies and evaluate the workplace for disparities, cultural changes, and policy effect on employee behavior.

Behovet av att studera generation Z fortsätter att öka i takt med att generationen utgör en allt större del av arbetsplatser världen över. Tidigare forskning har visat att generation Z har särskilda behov, preferenser och värderingar där work-life balance är av stor vikt. Denna studie utforskar work-life balance inom revisionsbranschen med ett specifikt fokus på generation Z. Mot bakgrund av en ökande efterfrågan på work-life balance som finns bland unga arbetstagare idag undersöker studien vad som sker när den efterfrågan möter revisionsbranschen, där det historiskt sett har visat sig vara svårt att uppnå en hållbar work- life balance. Genom kvalitativa metoder, inklusive semistrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma inom revision från generation Z, analyseras generation Z inom revisionsbranschen utifrån individens perspektiv. Genom att använda tematisk analys skapas sedan tre huvudteman som ligger till grund för empirin och efterföljande analys. Studien belyser hur den traditionellt krävande arbetsmiljön i revisionsbranschen utmanar eftersträvad work-life balance. Över tid uppstår utmaningar som har olika starka kopplingar till de olika tidsperioder som genomgås under året, från lågsäsong, till högsäsong och sedan återgång till lågsäsong. Upplevelsen resulterar i insikter om vikten av work-life balance, samt en förändrad syn på framtiden inom revisionsbranschen. Genom att kartlägga nuvarande utmaningar, samt de strategier som generation Z implementerar för att hantera dessa utmaningar, bidrar studien till en djupare förståelse av hur revisionsföretag kan utvecklas för att bättre möta behoven hos den nya generationens arbetskraft. Resultaten visar på en stark önskan om förändrade arbetsvillkor, och på hur viktigt det är för arbetsgivare inom denna bransch att anpassa sig för att attrahera och behålla talang från arbetsmarknadens yngsta generation. Studien bidrar med insikter som kan hjälpa revisionsbranschen att navigera i sin roll i en föränderlig arbetsmarknad, där balansen mellan arbete och privatliv blir alltmer central. Rekommendationer för framtida forskning och praktiska tillämpningar diskuteras, med fokus på hur branschen kan vidta åtgärder för att stärka sin attraktionskraft bland unga yrkesverksamma. Bredare agerar studien som ett tillägg till den ökande forskningen om generation Z och hur deras preferenser för work-life balance är en viktig aspekt för dagens och framtidens arbetsgivare att ta hänsyn till.

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för kvinnliga chefers upplevelser av möjligheter och hinder i sin karriär i en mansdominerad organisation. Vi vill även undersöka inom vilka livssfärer dessa hinder och möjligheter uppstår. Vi ställer frågor om hur kvinnliga chefer upplever sin karriär i en mansdominerad organisation samt vilka möjligheter och hinder de upplevt och stött på under sin karriär och hur kvinnliga chefer kan skapa en balans mellan de olika livssfärerna, arbetsliv och privatliv. Studien är av kvalitativ art och tar sig an syftet med inspiration från ett narrativt synsätt för att på bästa möjliga sätt förstå deltagarnas personliga berättelser. Datainsamlingsmetoden har skett genom ett tiotal semistrukturerade intervjuer där resultatet visade att möjligheter och hinder främst konstitueras i arbetsorganisationen, att betydelsen av stöd, både från chefer och från privatlivet visade sig vara betydelsefullt och att privatlivet inte påverkar karriären negativt i lika hög grad som karriären påverkar privatlivet. / The purpose of this study is to create a deeper understanding for women managers and how they have experience opportunities and obstacles during their career in a male-dominated organization. We would also examine in which part of life this opportunities and obstacles really exist. We are investigating questions about how women managers experience their career in a male-dominated industry, what opportunities and obstacles they met during their career and also how women managers create a work life balance. This study is based on qualitative data and aims to describe the purpose from a narrative approach. The data have been collected from ten unstructured interviews, the result showed that opportunities and obstacles mainly occurs inside the work organization, and that the support from managers, but also from the private life is very important. The result also showed that the private life does not affect the career negatively as much as career affect the private life.

Titel: Lönemodellens påverkan på fastighetsmäklares balans mellan familje- och arbetsliv. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi, 15 hp. Författare: Desiree Apell och Liza Malmqvist Handledare: Maria Fregidou-Malama, Ernst Hollander och Pär Vilhelmson Datum: 2014 – maj Syfte: Denna studie avsåg att förklara hur fastighetsmäklare upplevde att deras lönemodell påverkade deras balans mellan familje- och arbetsliv och i vilken utsträckning de ansåg att lönemodellen var stressande eller motiverande. Vidare avsåg den här studien att till viss del validera en framväxande teori, genom att besvara huruvida tre faktorer, kön, karriärambitioner och föräldraskap påverkade fastighetsmäklares upplevda balans mellan familje- och arbetsliv. Metod: Tillvägagångssättet för arbetet var kvantitativa studier i form av mailenkäter. Resultat & slutsats: Om respondenten kände sig motiverad av sin lönemodell upplevde de inte att lönemodellen påverkade deras balans mellan familje- och arbetsliv, dock ansåg de att de hade balans i livet. Flexibla arbetstider kan vara en faktor som bidrog till att respondenterna upplevde balans i livet. Individer som upplevde stress ansåg dock att lönemodellen påverkade deras upplevda balans i livet och ansåg även att de inte hade balans mellan familje- och arbetsliv. Förslag till fortsatt forskning: Studiens syfte samt forskningsfrågor behöver vidare forskning för att fastlås eller avslås. Även faktorn flexibla arbetstider bör studeras vidare för att fastställa om den bidrar till balans mellan familje- och arbetsliv hos fastighetsmäklare. Uppsatsens bidrag: Studien kan inspirera franchisetagare eller chefer inom branschen att utforma stabilare och bättre villkor för sina anställda utifrån vår studies resultat. / Title: The impact of salary model's on real estate agents balance between family and work. Level: Bachelor Thesis in Business Administration C, 15.0 hp.         Author: Desiree Apell och Liza Malmqvist Supervisor: Maria Fregidou - Malama, Ernst Hollander and Pär Vilhelmson Date: 2014 – may Aim: The aim of this study was to explain how real estate agents experienced their pay model affecting their balance between family and work and in what extent they felt their pay model being stressful or motivating. Furthermore, the aim of this study was partially to validate an emerging theory by answering whether gender, career aspirations and parenthood-affected real estate agents balance between family and work. Method: We did a quantitative research by using mail surveys. Result & Conclusions: If the respondents felt motivated by their pay model, then they did not experience the salary model was affecting their balance between family and work, however, they experienced balance in life. Flexible working hours could contribute work-life balance to the respondents. Individuals, who experienced stress, also experienced that their pay model was affecting their balance between life and work. They also experienced that they did not have balance between family and work. Suggestions for future research: To be able to determine if this study is credible and generalizable, this study's purpose and research questions need further research. Flexible work should be studied further to determine whether it contributes real estate’s balance between family and work. Contribution of the thesis: Based on this study, this study can inspire the franchisees or executives in the real estate industry to design more stable and better conditions for their employees.

The theses Psychological aspects of teleworking is dedicated to actual theme of a teleworking from the perspective of psychological aspects and teleworkers. In the theses a concept of teleworking is introduced in the current social context with its historical development. The main focus is on introduction a teleworking in relation with personal characteristics of a teleworker, well-being, work-life balance and social dimension of teleworking. In the empirical part there is introduced a mixed methods research - a combination of mapping study and case study. The theme of the empirical part is teamwork and psychological safety of specific group of teleworkers - lectors from the non-profit organization. In the quantitative part got involved both teleworkers and their managers, in the qualitative part evaluated the teamwork and psychological safety in the team only managers of the teams. Keywords Teleworking, telecommuting, personal characteristics, well-being, work-life balance

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnliga föräldrars allmänna upplevelse av sin arbetssituation och balans mellan arbete och privatliv samt om upplevelsen förändrats efter genomgången utbildning i personlig effektivitet ”Arbeta Smartare”. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka förbättringsmöjligheter och begränsningar respondenterna kunde identifiera för att möjliggöra ett föräldravänligt arbetsliv. Semistrukturerade intervjuer med sju respondenter med hemmavarande barn under 12 år, anställda på en stor statlig myndighet, analyserades enligt induktiv tematisk analys som genererade fyra huvudteman: Flexibilitet genom förtroende, Aspekter av betydelse för balans mellan arbete och privatliv, Förändringar efter utbildning ”Arbeta Smartare” och Möjliga förändringar och hinder med tillhörande underkategorier. Resultatet visade att utbildningen bidragit till bättre arbetsstruktur, men att dess påverkan på balansen mellan arbete och privatliv upplevdes som liten. Gällande förbättringsmöjligheter och begränsningar framfördes önskemål om ökade planeringshänsyn, tydligare riktlinjer, bättre fördelning av ansvaret i hemmet och möjlighet till friskvård. / The purpose of this study was to examine female parents´ general experience of their work situation and work-life balance and whether the experience changed after undergoing training in personal efficiency "Work Smarter". A further aim was to investigate what opportunities of improvement and limitations the respondents could identify, in order to enable a parent-friendly working life. Semi-structured interviews with seven respondents, with children under 12 years of age living at home, employees of a large state agency, were analyzed according to inductive thematic analysis, which generated four main themes: Flexibility through trust, Aspects of importance for work-life balance, Changes after training ”Work Smarter” and Possible changes and obstacles, with associated subcategories. The results showed that the training had contributed to a better work structure, but that its impact on the balance between work and private life was perceived as small. With regard to improvement opportunities and limitations, requests were made for increased planning considerations, clearer guidelines, better division of responsibilities in the home and exercise possibility.  Title: Finding work-life balance. An interview study with working female parents.

The working life has since the industrialization gone through big changes in the entire world. With these structural changes being made in the working life, the labor market and the operative businesses now have new demands on their coworkers as a response to the increasing competition. At the same time progress has been made in both technology and communication, individuals now have the opportunity to work from other places than a physical office and at any given time. In total, these changes have led to what’s often referred to as "boundaryless work. In boundaryless work the individual has to draw the line between working life and personal life. Previous research has shown that the personal life and working life are getting harder to keep apart, and organizations are focusing more on task orientation rather than working time orientation. This essay has the purpose of investigating how people draw lines between their working life and their personal life when work can be done everywhere and at any given time. It also looks at to what extent individuals working boundaryless experience classic bureaucracy principles such as strict accountability, hierarchy and expert power. This is done through qualitative interviews with white collar workers. The results provided by this essay shows that the individuals tend to experience classical bureaucracy principles in some respects. The results show a positive attitude towards the boundaryless work, and the responsibility to draw the boundaries between work and private life. It’s also shown that almost every respondent uses a strategy where they go offline on their phone to draw these boundaries. / Arbetslivet har sedan industrialiseringen genomgått stora förändringar världen över. Strukturella förändringar i arbetslivet innebär att arbetsmarknaden och verksamma företag har nya förväntningar på deras medarbetare till följd av en ökad konkurrens. Samtidigt har det gjorts stora framsteg inom både teknologi och kommunikation, individer har nu möjlighet att arbeta från andra platser än ett fysiskt kontor och på andra tider än kontorstider. Sammantaget har dessa förändringar lett till vad som kallas "gränslöst arbete". I det gränslösa arbetet förväntas individen att själv dra gränser mellan vad som är arbete- och vad som är privatliv, annars tenderar arbetet att tränga in i privatlivet. Tidigare forskning visar att privatliv och arbetsliv blir allt svårare att hålla isär, samtidigt som organisationer blir mer fokuserade på uppgiftsorientering snarare än arbetstidsorientering. Tidigare forskning visar också att organisationer blir mer individualiserade och flexibla. Denna uppsats har som syfte att undersöka hur individer drar gränser mellan arbets- och privatliv när arbetet kan utföras överallt och under vilken tid som helst på dygnet. Den kollar också på hur mycket individer upplever klassiska byråkratiska principer såsom tydlig ansvarsfördelning, hierarki och expertmakt. Uppsatsen undersöker också hur individer i dessa arbeten upplever sin work- life balance. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med tjänstemän. Resultaten i denna uppsats visar att individer inom gränslösa arbeten upplever klassiska byråkratiska principer i vissa avseenden samtidigt som de inte upplever dessa avseenden i andra aspekter. Resultaten visar också en positiv attityd gentemot det gränslösa arbetet och ansvaret att själva dra gränser mellan arbete och privatliv. Det har också visat sig att nästan varje respondent använder en strategi där de går offline på deras telefon för att dra dessa gränser.

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av Work-Life Balance (WLB) hos poliser i yttre tjänst med fokus på en emotionell komponent. Den emotionella komponenten innebar att undersöka om poliserna tar med sig tankar och känslor till privatlivet från händelser som inträffat i tjänst. Metoden som användes var en induktiv tematisk analys och materialet insamlades genom 16 semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetar i yttre tjänst. Resultatet genererade 3 huvudteman: Polisernas upplevda balans mellan arbete och privatliv, Polis som identitet samt Vikten av socialt stöd. Resultatet indikerade att det fanns flertalet viktiga faktorer som kunde ha inverkan på polisernas upplevelse av WLB med fokus på en emotionell komponent. En del poliser upplevde att vissa händelser som inträffat i tjänst var svåra att släppa efter arbetstid och därav påverkades även privatlivet. Dock upplevde poliserna att de lättare kunde släppa händelser om de ventilerat dessa med kollegor. På så sätt minskades risken för att ta med sig tankar och känslor från arbetet in i privatlivet.

Bakgrund: Ett allt mer gränslöst arbetsliv breder ut sig över flera branscher på svensk arbetsmarknad. Organisationers flexibilitetsformer och flexibla arbetsätt, skapar nya utmaningar för en pressad organisatorisk nyckelgrupp, cheferna. Under hög arbetsbelastning och stress, kan cheferna vara i behov av Work Life Balance för att uppräthålla god hälsa och fortsatt produktivitet samt få ett HR-stöd för att hantera arbetslivet. I en kontext av Covid-19, har det gränslösa arbetslivet accelerarat och skapar den nuvarande kontexten där kunskapen om chefers Work Life Balance behöver bli mer omfattande i Sverige.  Syfte: Tiilsammans med induktivt och tolkande perspektiv, beskriva hur chefer upplever Work Life Balance i en kontext av Covid-19. Metod: Studien har bedrivits med en induktiv ansats där empirin och inte toerin, ligger till grund för studien. Iklädda endast våra förkunskaper under vår tid på HR-programmet, har studien genomförts i en ingående fallstudie med nio chefer som genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer åskådliggjort varierande upplevelser av chefer Work Life Balance.  Slutsatser: Utifrån studiens syfte, påvisar vi att merparten av cheferna i studien, upplever en god Work Life Balance utifrån varje chefs egen verklighet som genomsyras av unika individualiteter. Därutöver, har vi brutit ner faktorer som påverkar chefers av Work Life Balance genom en individuell och organisatorisk kontext samt påvisat att HR inte är en primär källa av stöd för chefers Work Life Balance och slutligen, identifierat hur chefer hanterar Work Life Balance. Överlag har Covid-19 inte haft en större inverkan på cheferna i vår studie. Vidare, kan vi konstatera att cheferna har genom sina erfaranheter och egen medvetenhet, personfierat sin egen Work Life Balance genom exempelvis brist på stöd av HR-avdelningarna och således hittat andra vägar för att skapa Work Life Balance. / Background: An increasingly more bounderless type of work-life are expanding over multiple industries on the Swedish labour-market. New organization-forms of flexibility and new ways of structuring work, creates new challenges for a pressured key organizational group, the managers. With high workload and stress, managers may be in the need of Work Life Balance to maintain good health and continued productivity as wells as HR support to manage their work-life. In the context of Covid-19, the bounderless work-life accelerates and creates the current context where the knowledge about manager´s Work Life Balance needs to be more extensive in Sweden.  Purpose: Combined with an inductive and interpretative perspective, describe how managers experiences Work Life Balance in a context of Covid-19.  Method: This study has been conductecwith an inductive approach where the empirical and not the theoretical, is the basis for this study. Dressed in only our prior knowledge during our time on the HR-program, the study was conductted in a case-study with nine manager´s who thorugh qualitative sem-structured interviews illustrates varying experiences of manager´s Work Life Balance.  Conclusions: Based on the purpose of this study, we demonstrate that a major part of the managers have an overall good Work Life Balance based on each manager´s own reality which is permeated by the uniqueness of each manager. Moreover, we have broken down factors that affects manager´s experiences of Work Life Balance from an individual and organizational context as well as examined that HR is not a primary resource of support to manager´s Work Life Balance and finally, identified how manager´s manage their Work Life Balance. Overall, there is no impending effect that Covid-19 has had on manager´s Work Life Balance. Furthermore, we can state that managers have thorugh their experience and own awareness, personfied their own Work Life Balance caused by example lack of support from HR, find other ways into create Work Life Balance.

På grund av Coronapandemins utbredning har Folkhälsomyndigheten givit ut rekommendationer att organisationer ska tillämpa distansarbete i den mån den är möjligt för sina anställda (Folkhälsomyndigheten 2020). Vår kvalitativa studie har till syfte att ge läsaren en större förståelse gällande arbetstagares upplevelser kring Work-Life Balance och påtvingat distansarbete till följd av en pandemi. Mer ingående önskar vi ge läsaren en ökad förståelse om hur distansarbetet påverkar arbetstagares livspussel. Det vill säga hur det påverkar balansen mellan de två livssfärerna arbetsliv och övrigt liv. Vidare vill vi också ge läsaren en större kännedom om arbetstagares upplevelser gällande användning av strategier för särskiljning av arbetsliv och övrigt liv. Studiens teoretiska referensram presenterar en blandning av mer traditionella teorier och modeller tillsammans med mer moderna. Teorin uppmärksammar i stora drag distansarbete som arbetsform, Work-Life Balance som fenomen samt olika strategier för att hantera gränsdragningsproblematik mellan sfärerna. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i vårt val av metod och det empiriska materialet har insamlats med hjälp av tio onlineintervjuer. Respondenterna är tjänstemän inom Karlstad kommun och har arbetat hemifrån på distans under en tid på minst tre månader. Samtliga intervjuer har spelats in och ordagrant transkriberats inför analysprocessen. En tematisk analysmetod har använts för analys av det insamlande materialet. Studiens syfte besvaras genom uppsatsens två frågeställningar. Studiens slutsatser är att det påtvingade distansarbetet bidrar till bättre upplevelse av balans i arbetstagares livspussel. Distansarbetet medför flertalet fördelar såsom mer flexibilitet och frihet samt att det frigör mer tid. Det övriga livets sfär upplevs gå vinnande ur distansarbetet till följd av Coronapandemin. Samtliga respondenter menar att det finns fler fördelar än nackdelar med arbetsformen vilket gör att de önskar arbeta vidare på distans i viss utsträckning även efter Coronapandemin. Strategier används i olika utsträckningar hos arbetstagarna för att särskilja sfärerna. Vi har noterat att den rumsliga uppdelningen har mest betydelse. Det är viktigt för många att ha en avskild arbetsplats i sitt hem där arbete kan ske ostört. Även anpassning till tid och familjemedlemmar ses som värdefulla strategier när det kommer till att skapa gränser. Vidare kan vi fastställa att individer växlar mellan att ibland sätta tydliga gränsdragningar mellan sfärerna och ibland mindre markanta. Detta växlande kan betraktas som en betydande strategi för att främja upplevelsen av balans i tillvaron. Vi avslutar studien med en sammanfattande diskussion gällande uppsatsens resultat, metod samt förslag till vidare forskning.