Bakgrund: Långvarig arbetsrelaterad stress ses som en bidragande orsak till en negativ påverkan på människans hälsa. Distriktsköterskan har en central roll inom hälso-och sjukvården och arbetsuppgifterna är många samt varierande. Höga krav och arbetsbelastning äventyrar distriktssköterskans möjlighet att bedriva en god och säker vård. Olika typer av digitala stöd används inom vården, inte specifikt till att hantera stress men för att stärka distriktssköterskan i sin yrkesroll. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av att använda digitala stöd i samband med arbetsrelaterad stress. Metod: Elva semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna har genomgått kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier - strategier för stresshantering, -förutsättningar till användning och - inställning till användning av digitala stöd. Resultatet visade att arbetsrelaterad stress påverkar distriktsköterskan arbets- och privatliv. Användning av stöd för stresshantering varierar mellan distriktssköterskorna likaså förutsättningar och intresse av att använda digitala stöd vid stresshantering. Slutsats: Resultatet visar att arbetsrelaterad stress är ett komplext problem där digitala stöd kan hjälpa till vid stresshantering. Därmed ses det som värdefullt att fortsätta forska omkring arbetsrelaterad stress och utveckling av digitala stöd för att kunna bidra till en långsiktigt hållbar arbetsmiljö för distriktssköterskor. / Background: Prolonged work-related stress is considered a contributing cause of negative effects on human health. The district nurse has a central role within health- and medical care and the job assignments are many and diverse. High expectations and a heavy workload jeopardize the district nurse’s ability to deliver a good and safe medical care. Different types of digital tools are used in health care, not for stress handling per se but for professional support. Aim: The aim was to study the district nurses’ experiences of using digital support in connection with work-related stress. Method: Eleven semi-structured interviews were conducted. The interviews underwent qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The study resulted in three main categories; strategies for stress management, preconditions for using and - attitudes toward the use of digital support tools. The result showed that work-related stress effects the district nurse’s work- and private life. The use of supportive tools varies between individual nurses as well as preconditions and interest in using digital support in handling stress. Conclusion: The result shows that work-related stress is a complex problem where digital tools can be of help. It is thus deemed valuable to continue to do research on the development of digital supportive tools in order to contribute to a long-term sustainable work-environment for district nurses.

Inom Sjukvårdens akutmottagningar ökar antalet vårdsökande patienter. Det växande vårdbehovet medför ökade resurskrav i form av personal, kompetens, vårdplatser och utrustning. Efterfrågan på sjuksköterskor är stor och behovet förväntas öka de kommande åren. Tillgången på sjuksköterskor har betydelse för patientsäkerheten i vården och det råder en obalans mellan efterfrågat vårdbehov och resurser. Samtidigt noteras stigande sjuktal bland sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården vilket är oroväckande då personalbortfall påverkar vårdproduktionen. Syftet var att belysa faktorer som kan påverka arbetsrelaterad ohälsa hos sjuksköterskor på akutmottagning. Arbetet genomfördes med hjälp av litteraturöversikt och data bearbetades med hjälp av integrativ analys. I litteraturöversikten inkluderades 18 artiklar efter artikelsökning i databaserna PubMed, CINAHL Complete samt EBSCOhost. Sökorden emergency department, emergency nurse, nurse, work related, work och occupational health användes. Inkluderade artiklar analyserades enligt integrativ analys. Domäner som framträdde var stress, hot och våld samt organisation. Vid analys av resultaten identifierades sju underliggande faktorer som påverkade arbetsrelaterad ohälsa. Resultatet i denna litteraturöversikt belyser de sju identifierade faktorerna som påverkade arbetsrelaterad ohälsa hos sjuksköterskor på akutmottagning. Dessa faktorer var vårdtyngd, arbetsledning, anställningsförhållanden, sjuksköterskors utbildningsnivå och yrkeserfarenhet, hot och våld, personen bakom hot och våld samt situationen bakom hot och våld. Dessa faktorer tycks vara integrerade med varandra i bemärkelsen att de kan påverka varandra. Slutsatsen var bland annat att när personalresurserna upplevdes för låga eller när vårdtyngden upplevdes för hög uppstod stress. Arbetstider, bristande belöningssystem, otydlig arbetsledning och återkoppling kunde bidra till arbetsrelaterad ohälsa. Sjuksköterskorna efterfrågade tydligt definierade roller, att få arbeta autonomt och att ha tillgång till kompetensutveckling. Då detta saknades kunde missnöje och ohälsa uppstå. Seniora sjuksköterskor och sjuksköterskor med högre utbildningsnivå fick mer ansvar och hade högre förväntningar på sig vilket kunde bidra till ohälsa om inte deras ansvar och arbetsuppgifter definierades. Hot och våld mot sjuksköterskor förekom på akutmottagningar. Personer samt situationer kunde i sig vara faktorer som ledde till hot och våld där våldet var en direkt arbetsrelaterad skada/ohälsa. Flera av de faktorer som kan bidra till arbetsrelaterad ohälsa står i strid till vad som åligger sjuksköterskor i deras etiska kod vilket skulle kunna orsaka moraliska konflikter.

Akutsjukvården identifierar och behandlar patienter som är kritiskt sjuka. Med triagering som används på det flesta akutmottagningar i Sverige, rangordnas patienterna utifrån olika kriterier och patienterna prioriteras utifrån dem som omedelbart behöver träffa en läkare och de som kan vänta. Sjuksköterskans ansvar är att prioritera vilken patient som får vård först, ge avancerad omvårdnad och utifrån symtom kunna identifiera eventuella livshotande tillstånd. Arbetet på akutmottagningar är ofta stressigt med hög belastning. Det höga flödet av patienter gör att sjuksköterskan får en hög arbetsbörda och tidspress att utföra uppgifter. Vid hög arbetsbelastning utlöses en reaktion på stress och när det inte finns tillräcklig tid för återhämtning mellan perioderna av stress ökar risken för ohälsa. Vid hög arbetsbelastning ökar risken för misstag och då ökar också risken att det blir patientosäkert. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress och hur det kan påverka patientsäkerheten ur ett omvårdnadsperspektiv. Intervjuer med sjuksköterskor från två akutmottagningar i Sverige genomfördes. Intervjuerna transkriberades sedan och analyserades i en textnära analys där meningsenheter som svarade mot syftet plockades ut och kodades för att sedan sorteras in i underkategorier och slutligen kategorier. Flertalet av de intervjuade sjuksköterskorna beskrev kroppsliga symptom på stress. Tryck över bröstet, svårigheter att varva ned och slappna av efter arbetspassen och orkeslöshet beskrevs som symtom. Det som sjuksköterskorna upplevde som arbetsrelaterad stress var när det var ett stort patientantal och när patienterna fick vänta länge. Men också när utrustning eller material saknades eller var trasig. Sjuksköterskorna upplevde att när det var hög arbetsbelastning ökade risken att göra misstag. Vid hög arbetsbelastning ansågs omvårdnaden bli lidande, något som negativt påverkade patientsäkerheten. För att främja patientsäkerheten tog sjuksköterskorna hjälp av varandra eller sin undersköterska, kommunicerade eller frågade om råd från de mer erfarna sjuksköterskorna. Flertalet sjuksköterskor försökte planera och strukturera upp de uppgifter de hade att göra för att få kontroll och en överblick. Arbetsrelaterad stress var vanligt förekommande inom akutsjukvården på grund av den höga arbetsbelastningen. Risken för patienternas säkerhet ökade vid stort antal patienter och längre väntetider. Det blev bristande kvalité på omvårdnaden och det som prioriterades bort är patienternas basala behov till fördel för något som ansågs mer akut.

Work-related stress can be recognized as a widespread phenomenon that influences individuals, organizations, and society. Stress and work-related stress are complex issues that involve and are influenced by different factors at different levels. This exploratory study aimed to get a deeper understanding of operational managers' perceived assumptions regarding work-related stress for nurse assistants who work in elderly home care in different municipalities. Additionally, this thesis attempted to identify the municipalities’ organizational and individual interventions and investigate how they evaluate the effectiveness of these interventions. Applying the qualitative method with deductive reasoning and using semi-structured interviews (N=5) resulted in two core categories “multiple dimensions of stress and stress interventions” and “lack of effective tools”. The operational managers expressed that there is continuous a challenge to getting more budget from government to implement more effective interventions, however, they claimed that individuals' lifestyles and situations can not be ignored. Moreover, analyzing respondents’ interviews indicated that there is a lack of effective tools to evaluate organizational effectiveness. Finally, according to all respondents, municipalities do not have regular leadership training for unit managers or healthy workshops for nurse assistants to promote healthy working conditions. This study highlighted the importance of interdisciplinary approaches in investigating work-related studies including political power relations and economic contexts.

Bakgrund: Stress rapporteras som en av de vanligaste hälsoriskerna för vårdpersonal och en bidragande faktor till det redan höga antalet sjukdagar bland sjuksköterskor. Samtidigt ingår det i sjuksköterskans roll och ansvar att leda och samordna omvårdnadsarbetet i syfte att tillgodose varje patients individuella behov utifrån bestämda riktlinjer med ett förhållningsätt som grundas på en humanistisk människosyn, men också att vårda sin egen hälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Metod: Litteraturöversikten omfattar tio vetenskapliga artiklar, som behandlar nio kvalitativa studier samt en studie som använt mixad metod. Artiklarna kvalitetsgranskades och vid dataanalysen tillämpades Fribergs analysmetod. Resultat: Resultatet beskrivs utifrån tre teman: Att arbeta i en kravfylld miljö, Att arbeta trots bristande kommunikation och samarbete samt Att sakna organisatoriskt stöd. Sammanfattning: Kravfyllt arbete och hög arbetsbelastning visade sig vara tydligt sammankopplat med upplevelse av arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor. Vidare framkom det att även bristfällig organisation samt bristande kommunikation och samarbete var förenat med arbetsrelaterad stress. Det stressfyllda arbetet gick dessutom ut över sjuksköterskornas fysiska och mentala hälsa vilket i sin tur ledde till försämrad motivation. Slutligen konstaterades att arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor inverkade negativt på omvårdnadsarbetet och därmed äventyrades kvaliteten på vården. / Background: Stress is reported as one of the most common health risks for healthcare workers and a contributing factor to the already-high number of sick days used by nurses. The role and responsibilities of a nurse include leading and coordinating nursing work in order to meet each patient’s individual needs while abiding by specific guidelines based on a humanistic approach, as well as caring for their own health. Aim: The aim of this literature review was to describe nurses’ experiences of work-related stress. Method: This literature review was based on ten scientific articles, including nine qualitative studies and one mixed-method study. The articles were reviewed for quality and analyzed using Friberg’s method. Results: The results are described using three themes: Working in a demanding environment, Working despite lack of communication and collaboration, and Lacking organizational support. Summary: Demanding work and high workload were clearly linked to the experience of work-related stress amongst nurses. Inadequate organization and lack of communication and collaboration were also associated with work-related stress. The stressful work affected nurses’ physical and mental health, which led to impaired motivation. Finally, work-related stress amongst nurses was found to have a negative effect on their nursing work, thus jeopardizing the quality of care.

Stress är idag ett vanligt inslag i många delar av samhället och byggbranschen är inget undantag. Men givet byggbranschens karaktär med förekommande riskfyllda arbetsmoment kan stressen få större och allvarligare konsekvenser då den riskerar att resultera i olyckor och dödsfall. Då prognoserna för framtiden pekar på att den arbetsrelaterade stressen kommer att öka finns anledning att undersöka hur byggbranschen arbetar idag för att förebygga stress. Syftet med denna studie var att undersöka hur byggbranschen arbetade idag för att förebygga stress och om detta arbete gick i linje med de av forskning föreslagna åtgärder. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer som sedan tolkades i en övergripande matris. Resultatet visade att den förebyggande åtgärd mot stress som lyfts av flest respondenter var arbetet med ett positivt arbetsklimat och den minst förekommande var uppföljning av psykologisk hälsa. Slutsatserna från undersökningen var att olika åtgärder mot stress bedrivs inom byggbranschen idag i olika omfattning. Ytterligare slutsatser är att en betydande del av åtgärderna mot stress var ett resultat av ett väl genomfört arbetsmiljöarbete och att byggbranschen bör fokusera på specifik utbildning inom stress samt att företag bör arbeta mer med uppföljning av den psykologiska hälsan. / Stress is a common element in many parts of society and the construction industry is no exception. However, given the typical characteristics of the construction industry with occurring risky situations, stress may inflict greater consequences such as severe accidents and even death. As future predictions points towards an increase in work-related stress, there is reason to study how companies active in the construction industry are working to prevent stress today. The purpose of this study is to examine which measures companies in the construction industry are taking to prevent stress today and to study whether these measures align with the measures suggested from previous studies. The method used was a semi structured interview method. The answers were compiled and compared with the suggested measures in a spreadsheet matrix which later were used for analysing the results. The results show that different measures against stress were taken by the companies and that the most common measures were the work of a positive work environment. The conclusions are that different measures are taken against stress today in various extent and that the industry should focus on education and on follow-up of the co-worker’s psychological well-being. / <p>2022-06-23</p>

There is no doubt that police and correctional officers face an extraordinary amount of work related stress. The current study hopes to shed additional light on what stressors each profession perceives as being particularly stressful, establish how each profession copes with these stressors, and conclude with what similarities or dissimilarities exist between the two. Officers working for various police and correctional facilities in East Tennessee were surveyed for this study. Independent samples t-test determined that police and correctional officers are similar in many ways. However, correctional officers did reported statistically higher rates of stress associated with organizational aspects of the job (p=.029). Correctional officers and police officers reported identical rates of operational stress, overall stress, and use of coping strategies.

Bakgrund Inom hälso- och sjukvården är sjuksköterskan den som ansvarar för omvårdnadsarbetet. När arbetsmiljön är påverkad av stress ges sämre förutsättningar att utföra omvårdnad korrekt och patientsäkert. Trots att patientsäkerhet bland annat definieras av skydd mot vårdskada drabbas över 100 000 patienter per år av vårdskador i Sverige. Detta genererar ekonomiska konsekvenser för samhället men skadar även patienters förtroende för vården. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress och dess påverkan på patientsäkerheten. Metod Designen som användes var en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultat I resultatet framkom tre teman: arbetsmiljö, säkerhet och sjuksköterskors upplevelse. Utifrån teman framkom sedan sex subteman: arbetsrelaterad stress, organisation, risker i arbetet, patientsäkerhet, hälsoeffekter och otillfredsställelse. Slutsats För att kunna bedriva en säker vård krävs en arbetsbelastning som är anpassad efter tillgängliga resurser. Sjuksköterskor är i behov av stöd i sitt arbete för att kunna ge personcentrerad och patientsäker vård. För att ge sjuksköterskor förutsättningar att utföra ett bra arbete bör en större förståelse kring hur stress påverkar individen uppmärksammas. / Background Within health care, the nurse is the person responsible for the nursing work. When the work environment is affected by stress, poorer conditions are provided to perform nursing care correctly and patient-safely. Despite the fact that patient safety is defined, amongother things, by protection against health care injuries, over 100,000 patients per year suffer from health care injuries in Sweden. This generates financial consequences for society but also damages patients' trust in care. Aim The aim was to describe nurses' experience of work-related stress and its impact on patient safety. Method The design used was a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. Results The results revealed three themes: work environment, safety and nurses' experience. Based on the themes, six subthemes emerged: work-related stress, organization, risks at work, patient safety, health effects and dissatisfaction. Conclusions In order to provide safe care, a workload that is adapted to the available resources is required. Nurses need support in their work to be able to provide person-centred and patient-safe care. In order to give nurses the conditions to do a good job, attention should be paid to a greater understanding of how stress affects the individual.

Bakgrund: Stressiga arbetsmiljöer påverkar hälsan negativt bland sjuksköterskor. Långvarig stress kan leda till både fysiska och psykiska besvär såsom smärta i rygg och axlar, utmattning, frustration, ångest och utbrändhet. Stress och ohälsa hos sjuksköterskor äventyrar även patientsäkerheten. Till följd av den arbetsrelaterade stressen väljer många sjuksköterskor att lämna sina yrken. Syfte: Beskriva arbetsmiljöfaktorer som leder till stressrelaterad ohälsa bland sjuksköterskor. Metod: En litteraturstudie med elva kvalitativa artiklar. Resultat: Ur analysen framkom två huvudteman; Ökade arbetskrav med bristande återhämtning samt hinder i omgivande organisation med sex subteman.  Konklusion: Stressrelaterad ohälsa bland sjuksköterskor är ett stort problem. Genom en djupare förståelse för vilka stressfaktorerna är så kan åtgärder sättas in på arbetsplatserna. / Background: Stressful work environments negatively affect the health of nurses. Stress can lead to both physical and psychological problems such as pain in the back and shoulders, exhaustion, frustration, anxiety, and burnout. Stress and ill-health among nurses also endanger patient safety. As a result of the work-related stress, many nurses choose to leave their professions. Aim: Illustrate work environment factors that lead to stress-related illness among nurses. Method: A literature study in which eleven qualitative articles. Findings: Two main themes emerged from the analysis; Increased work demands with lack of recovery and obstacles in surrounding organization with six sub themes.  Conclusion: Stress-related illness among nurses is a major problem. Through a deeper understanding of what the stress factors are, measures can be implemented in the workplace.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är ett fenomen som finns i ett flertal olika yrken. Stress har genom historien påverkat oss människor på olika sätt, både fysiskt och psykiskt.  Studier visar att vård- och omsorgsyrken är riskyrken för stressrelaterad psykisk ohälsa, psykiatriska diagnoser och för sjukfrånvaro.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på åtta kvalitativa artiklar. Databassökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Analysen genomfördes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: I analysprocessen framkom tre huvudkategorier och tretton subkategorier. Huvudkategorierna var “verksamhetsrelaterade stressfaktorer”, “professionsrelaterade stressfaktorer” och “patient-och anhörigrelaterade stressfaktorer.” Arbetsrelaterad stress visade sig ge konsekvenser för sjuksköterskor, patienter samt vårdorganisationer i allmänhet.  Konklusion: Litteraturstudiens resultat visade på att många olika arbetsrelaterade faktorer samverkade och bidrog till stress. Faktorerna påverkade sjuksköterskorna negativt och resulterade i att de inte hann med sina uppgifter, att de upplevde fysisk och mental utmattning samt att de upplevde att patientsäkerheten påverkades negativt. / Background: Work-related stress is a phenomenon that can be found in several different occupations. Throughout history, stress as affected us in many different ways, both physically and psychologically. Studies show that care professions are known risk professions when it comes to stress-related mental illness, psychiatric disorders and sick leave.  Aim: The aim of the study is to describe nurses' experiences of work-related stress. Methods: The study is a literature review based on eight qualitative articles. Database searches was conducted in PubMed and CINAHL. The analysis process was conducted according to Fribergs’ five-step model. Results: The analysis revealed three main categories and thirteen subcategories. The main categories were “organizational-related stressors”, "profession-related stress factors", and "patient-and relative related stressors.” Work-related stress was shown to affect nurses, patients and care organizations in general. Conclusion: The study showed that different work-related factors interact and contribute to stress. The factors affected the nurses negatively and led to them not having time to complete their tasks, to them experiencing physical and mental exhaustion and to the perception that patient safety was negatively affected.