Syftet med studien var att undersöka hur arbetstagare inom bevakningsbranschen i en storstadsregion i Sverige definierade hot och våld i arbetslivet, hur utsattheten och omfattningen såg ut samt hur det yrkesrelaterade våldet förebyggs och hur det kan utvecklas. Semistrukturella intervjuer har använts som analyserades genom tematisering. Studiens teoretiska utgångspunkter har varit hermeneutisk tillsammans med krav- och kontrollmodellen samt normaliseringsprocess. Resultatet visade att utsatthet för hot och våld var ett förekommande inslag i arbetet, där hot var mest frekvent. Orsaker till hot och våld som beskrevs hade både strukturell och situationell karaktär. Föreslagna åtgärder innefattar dels ökat stöd från ledning men även mer specifika åtgärder som OC-spray och utbildning. Sammanfattningsvis visade studien att anmälningsbenägenheten var låg då hoten och våldet normaliseras genom normaliseringsprocesser där de anställda tenderade att socialiseras i en kultur med förväntningar om att tåla förekomsten av hot och våld. / The purpose of this study was to investigate how workers in the security industry in a metropolitan region in Sweden defined workplace violence and threats, how the vulnerability and extent looked like, how workplace violence is prevented and how it can be developed. Semistructural interviews have been used which have been analyzed through thematization. The study's theoretical ground has been hermeneutic together with the demand and control model and the normalizationprocess. The results showed that exposure to threats and violence was a common feature of the work, where threats were most frequent. Causes of threats and violence were both structural and situational. Proposed preventions include increased support from management but also more specific measures such as OC-spray and education. In summary, the study showed that the propensity to report was low as threats and violence are normalized through normalizationprocesses and employees tended to be socialized in a culture with expectations of tolerating threats and violence.

Bakgrund: Hot och våld förekommer inom nästan all sjukvårdsverksamhet och bland de värst drabbade är akutsjukvården och akutmottagningarna. Sjuksköterskor löper även större risk att utsättas för hot och våld än övriga yrkeskategorier på akutmottagningen. Skiftarbeten, patienternas åkommor och tillstånd samt besökarnas beroendeställning är några av riskfaktorerna till att hot och våld förekommer. Sjuksköterskornas erfarenhet av fenomenet behöver lyftas ytterligare. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld på akutmottagningar. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på kvalitativa data från 12 artiklar funna i databaserna Pubmed och CINAHL. Huvudresultat: Hot och våld är ett underrapporterat men vanligt förekommande fenomen på akutmottagningar. Det resulterar i fysiska och psykiska konsekvenser hos sjuksköterskorna. Även omvårdnaden av alla patienter blir påverkad som en följd av fenomenet. Slutsats: Mer utbildning och säkerhetsresurser sågs som två viktiga komponenter för att förbättra hanteringen av hot och våld. / Background: Threat and violence is something that occur in almost all healthcare operations and the emergency care, and the emergency departments are some of the worst affected. Nurse´s are at greater risk to be exposed to threat and violence rather than employees from another profession. Working shifts, patient’s aliments, and conditions and the visitor’s dependency are some of the risk factors for threat and violence to occur. Nurse´s experiences of the phenomenon need to be further emphasized. Aim: To describe nurse´s experiences of threat and violence at emergency departments. Method: A descriptive literature review based on qualitative data from 12 articles found on the databases PubMed and CINAHL. Main result: Threat and violence is an underreported but common phenomenon at emergency departments. This results in physical and mental consequences for the Nurse´s. The care of all patients is also affected because of the phenomenon. Conclusion: More training and security resources were seen as two important components for improving the management of threat and violence.

Bakgrund: Hot och våld är något som blir mer vanligt i samhället och så även i ambulanssjukvården. Arbetsrelaterat våld innefattar att utsättas för ohövligheter, mobbning, verbala och fysiska aggressioner, hotfulla ord eller aktioner, sexuella trakasserier och fysisk misshandel under sin arbetstid. Ambulanspersonalen har i tidigare forskning visat sig vara en utsatt personalkategori då de väldigt ofta arbetar ensamma i främmande miljöer med patienter med stor variation av sjukdomstillstånd. Syfte: Studiens syfte var att beskriva ambulanspersonalens utsatthet för arbetsrelaterat våld och hur omvårdnaden kan påverkas. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie genom systematisk ansats och med en integrerad analys av 14 artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Resultat: Mellan 66 och 75 procent av ambulanspersonalen hade utsatts för någon typ av hot eller våld i sin yrkesutövning. Verbala hotfulla yttranden var vanligast. Att utsättas för hot eller våld i sitt arbete ger psykiska och fysiska konsekvenser inte bara i mötet med patienter och i yrkesutövningen, på kort eller längre sikt, utan även på privatlivet och i integrationen med andra människor. Rädsla, uppgivenhet, frustration och ilska är vanligt förekommande hos ambulanspersonalen som blivit utsatt. Detta kan påverka vårdandet av patienten då ambulanspersonalen blir mer vaksam för att skydda sig själv och sin kollega men även en minskad empati och tålamod. Slutsats: Arbetsrelaterat våld inom akutsjukvården är vanligt förekommande och ambulanssjukvården är inget undantag. Det arbetsrelaterade våldet påverkar inte bara personalens hälsa och välbefinnande utan även omvårdnaden av patienten genom att vårdrelationen riskerar att försämras. Då studier tyder på att det arbetsrelaterade våldet har en tendens att öka så behövs förebyggande arbete, utbildning och uppföljande samtal för att på så sätt bibehålla en god omvårdnad och ambulanspersonalens välbefinnande. / Background: Threats and violence are something that is becoming more common in society and so also in ambulance care. Ambulance personnel are a vulnerable category of personnel as they very often work alone in foreign environments. Increased resources are needed to protect staff and also the patient. Aim: The aim of the study was to describe the ambulance staff's exposure to work-related violence and how nursing can be affected. Method: The study was conducted as a literature study through a systematic approach and with an integrated analysis of 14 articles with qualitative, quantitative and mixed method. Results: Between 66 and 75 percent of the ambulance staff had been exposed to some type of threat or violence in their professional practice. Verbal threatening statements were most common. Being exposed to threats or violence in their work has psychological and physical consequences not only in the meeting with patients and in the professional practice, in the short or long term, but also in private life and in the integration with other people. Fear, despair, frustration and anger are common among ambulance personnel who have been exposed. This can affect the care of the patient as the ambulance staff becomes more vigilant to protect themselves and their colleague but also a reduced empathy and patience. Conclusion: Work-related violence in emergency care is common and ambulance care is no exception. Work-related violence affects not only the health and well-being of staff but also the care of the patient as the care relationship risks deteriorating. As studies indicate that work-related violence has a tendency to increase, preventive work, education and follow-up conversations are needed in order to maintain good nursing and the well-being of ambulance staff.

Workplace bullying has detrimental effects on victims and organizations. Research from the bully's perspective is lacking resulting in unknown causes for the aggressive behavior. Research indicates some child bullies have histories of maltreatment and that bullying may persist throughout adulthood. The purpose of this non-experimental quantitative study was to examine associations between workplace bullying and childhood abuse/neglect, actual or perceived current victimization, attachment style, and the desire to gain social dominance. An examination of the possible influence of social dominance on the relationship between abuse and workplace bullying was also included. Social dominance theory and attachment theory provided the framework for the study. The sample consisted of 126 adult men and women. The survey instrument included the Bullying Behavior Scale, Social Dominance Q-Scale, Social Dominance Orientation Scale, Childhood Trauma Questionnaire, Coercion and Conflict Scale, and Adult Attachment Scale. Data analysis included ANOVA, Pearson correlation, and linear regression. ANOVA results indicated significant associations between low- to mid-range incomes and certain industries and workplace bullying. There was a negative correlation between the relationship workplace bullying and childhood abuse/neglect. Results for domestic violence, social dominance need, and attachment style were not significant. There were no moderating effects of social dominance on the occurrence of workplace bullying and childhood abuse/neglect. Improvements to workplace environments and coping programs for bullies might result from this study's outcome.

No description available.

Bakgrund: Världen över är hot och våld vanligt förekommande gentemot sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar. Hot och våld kan innebära allt från verbala trakasserier till fysiska övergrepp. Dess omfattning innebär en hälsorisk och säkerhetsrisk för sjuksköterskor och patienter och kan antas ge konsekvenser på omvårdnaden. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningar. Metod: Litteraturstudien baserades på tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod. Artiklarna inhämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: De vetenskapliga studierna belyste sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av hot och våld på akutmottagningar från flertalet olika länder världen över. Resultatet bildade två huvudkategorier. Den första huvudkategorin var Hot och våld som en del av arbetet och bestod av två underkategorier Det nya normala och En ond cirkel. Dessa beskriver sjuksköterskornas upplevelser kring närvaron och normaliseringen av hot och våld på akutmottagningar. Den andra huvudkategorin var Påverkad av hot och våld som bestod av tre underkategorier En upplevelse av svek, En tappad gnista och En känsla av otrygghet. Dessa beskriver sjuksköterskors upplevelser och känslor av arbetsplatsvåld. Konklusion: Hot och våld mot sjuksköterskor på akutmottagningar upplevs ske ofta och påverkar sjuksköterskors hälsa fysiskt och psykiskt samt påverkar omvårdnadsarbetet negativt. Framgent behöver hot och våld uppmärksammas mer och sjuksköterskor utbildas och förebyggande strategier införas. / Background: Workplace violence is common worldwide towards emergency department nurses. Workplace violence can mean anything from verbal harassment to physical abuse. The prevalence magnitude implies a health and safety risk for nurses and patients and can be assumed to affect nursing. Aim: The aim of this literature review was to shed light on nurses' experiences of workplace violence in the emergency departments. Method: The literature review was based on twelve scientific articles using a qualitative method. The articles were obtained from the nursing focused databases Cinahl and PubMed. The articles were quality reviewed and analyzed. Results: The scientific studies highlighted nurses' experiences of threats and violence in emergency departments from several different countries around the world. The results formed two main categories. The first main category was Threats and violence as part of the work and consisted of two subcategories The New Normal and A Vicious Circle. These describe the nurses' experiences of the presence and normalization of threats and violence in emergency departments. The second main category was Affected by threats and violence which consisted of three subcategories A feeling of betrayal, A lost spark and A feeling of insecurity. These describe nurses' experiences and feelings of workplace violence. Conclusion: Threats and violence against nurses in the emergency departments is often experienced and affect nurses' well-being physically and mentally and negatively affects the nursing work. Onwards, threats and violence need more attention and nurses need to be trained and preventive strategies implemented.

Bakgrund Sjuksköterskors utsatthet för hot och våld ökar. Idag finns det ingen vedertagen definition av vad hot och våld är utan det beror på individuella tolkningar. Hoten och våldet som många sjuksköterskor utsätts för, kan yttra sig både verbalt och fysiskt. För att kunna vårda en sjuk individ, krävs det att sjuksköterskor stävar efter en god kommunikation och se till hela individen, inte bara själva sjukdomen. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att möta hotfulla och våldsamma patienter och närstående i den somatiska vården. Metod Baserat på 16 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design, genomfördes en icke-systematisk litteraturöversikt. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed samt CINAHL utifrån specifika sökord. De inkluderade artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning utifrån ett bedömningsunderlag. Samtliga inkluderade artiklar genomgick även en etisk granskning för att säkerställa att de hade en hög etisk standard. Resultat Resultatet i litteraturöversikten beskriver sjuksköterskors utsatthet och de konsekvenser hot och våld har på omvårdnaden. Det aktuella läget beskrivs utifrån de fyra huvudkategorierna; utsattheten för hot och våld, situationer relaterat till hot och våld, konsekvenser av hot och våld samt kunskap och förhållningssätt vid hot och våld. Slutsats Trots att de inkluderade studierna utförts i flera olika länder, visar resultatet på klara likheter i utsattheten för hot och våld. Tydliga samband mellan brister i kommunikation samt långa väntetider och händelser med hot och våld sågs. Hot och våld visade sig inte bara ha en negativ påverkan på omvårdnaden av patienten som utövat våld utan även hos övriga patienter. Det visade även att sjuksköterskors empati och kommunikation till patienter försämrades till följd av hot och våld. / Background Nurses’ exposure to threats and violence is increasing. Today, there is no accepted definition of what threat and violence are, but it depends on individual interceptions. The threats and violence that nurses are exposed to, can take form in both verbal and physical ways. To be able to care for a sick individual, nurses must aim to create a good communication and see the whole individual, not just the disease itself. Aim The aim of this literature review was to describe nurses’ experiences of meeting threatening and violent patients and relatives in somatic care. Method Based on the 16 scientific articles of both qualitative and quantitative design, a non systematic literature review was conducted. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL based on specific keywords. The included articles underwent a quality review based on an assessment basis. All included articles were also ethically reviewed to ensure that they had a high ethical standard. Results The result of the literature review describes nurses’ exposure and the consequences that threats, and violence has on the nursing care. The current situation is described based on the four main categories; the exposure to threats and violence, situations related to threats and violence, consequences of threats and violence and knowledge and approach to threats and violence. Conclusions Even though the includes studies was conducted in multiple countries, the result shows distinct similarities in the exposure to threats and violence. There was a clear connection between miscommunication and long waiting times, and incidents of threats and violence. Threats and violence were not only showed to have a negative impact on the nursing care of the violent or threatful patient, but also of other patients. It was also showed that nurse’s empathy and communication towards patients deteriorated due to threats and violence.

No description available.

Workplace violence infects many organizations. This descriptive study assesses the extent to which Texas park and recreation departments institute policies and procedures for preventing worker-initiated violence. Thirty directors from local park and recreation departments were interviewed by telephone and asked to identify whether their departments used specific prevention strategies to thwart instances of worker-initiated violence. The findings reveal few prevention strategies being used and suggest a need for park and recreation managers to increase their awareness and take a more proactive approach to violence prevention.

Syftet med denna studie var att skapa förståelse för komplexiteten av att beskriva arbetsplatsrelaterat hot respektive våld mot poliser som arbetar i särskilt utsatta områden, med utgångspunkt i den begreppsmässiga problematiken. Genom semi-strukturerade intervjuer med fem poliser som arbetar i särskilt utsatta områden fann vi att det råder en begreppsförvirring avseende arbetsplatsrelaterat hot respektive våld. Det framkom att hot var mer svårdefinierat än våld samtidigt som det var möjligt att identifiera en ambivalens som påvisade att inget av begreppen erhöll en självklar definition. Definitionen baserades dels på vilka uttryck och handlingar som inkluderades respektive exkluderades, dels på vem som sätter gränserna för hot respektive våld. Definitionen baserades även på vem som utför handlingarna. Studiens viktigaste slutsats var att det inte med säkerhet bör gå att dra slutsatser kring omfattning och karaktär utan att ta hänsyn till den begreppsmässiga problematiken som råder avseende arbetsplatsrelaterat hot respektive våld i särskilt utsatta områden. / The purpose of this study was to create an understanding regarding the complexity of describing workplace violence against police officers who work in particularly vulnerable areas, based on the definitional problem. Through semi-structured interviews with five police officers who work in particularly vulnerable areas, we found that there is a definitional confusion regarding workplace violence. It emerged that threats were more difficult to define than violence, while it was possible to identify an ambivalence that showed that none of the concepts received a definite definition. The definition was based partly on which expressions and actions were included and excluded, respectively, on who sets the boundaries regarding threat and violence, but was also based on who is performing the actions. The main conclusion of the study was that it may not be possible to draw conclusions about range and character with certainty, without taking into account the definitional problem that prevails regarding workplace violence in particularly vulnerable areas.