Syftet med denna undersökning är att bidra med förståelse gällande vad elever på högstadiet med verifierade läs- och skrivsvårigheter, samt specialpedagoger och speciallärare, vilka är verksamma i samma årskurser, upplever vara framgångsfaktorer i undervisningspraktiken. Undersökningen utgår från en fenomenologisk teori och metod, vilket innebär att det är elevers, specialpedagogs och speciallärares upplevelser av fenomenet framgångsfaktorer som fokuseras. Fem elever, en specialpedagog och en speciallärare har intervjuats och resultatet har analyserats utifrån en fenomenologisk bearbetnings- och analysmetod. Undersökningens resultat påvisar några teman som de fem eleverna och specialpedagog och speciallärare anser vara betydelsefulla för att nå framgång. Dessa utgörs av betydelsefulla personer i och utanför skolan, motivation och självbestämmande, samt strategier och verktyg. Undervisningens betydelse belyses främst av specialpedagog och speciallärare. Betydelsefulla kunskapsbidrag är elevernas markering att de extra anpassningar och särskilt stöd som är framgångsrikt är ytterst individuellt och att detta måste utvecklas i dialog med den enskilda eleven. / Thepurpose of this survey is to provide understanding of what students in grade7-9 with verified reading and writing difficulties, also known as dyslexia, aswell as special educators and special needs teachers who work in the same gradeexperience success factors in teaching practice. The study is based on aphenomenological theory and method, which means that it is the pupils, specialeducators and special needs teachers experiences of the phenomenon of successfactors that are focused. Five students, a special educator and a special needsteacher have been interviewed and the results have been analyzed on the basisof a phenomenological method. The results of the study show some themes thatthe five students, the special educator and special needs teacher consider tobe important in order to achieve success. These consist of significant people inside and outside school, motivation and self-determination, as well as strategies and tools. The importance of teaching is primarily highlighted byspecial educator and specialist teacher. Significant knowledge contribution is the students' markthat the additional adjustments and special support that are successful areextremely individual and that this must be developed in dialogue with the individual student.

Syftet med den här kvalitativa studien var att studera några specialpedagogers uppfattningar angående mer eller mindre väl fungerande stöd till elever i språk-, skriv- och lässvårigheter i grundskolans senare år. Datamaterialet består av semistrukturerade intervjuer med sju specialpedagoger och har i en första analys tolkats utifrån hermeneutisk metod. Därefter har resultaten i den slutgiltiga analysen förklarats utifrån en teoretisk utgångspunkt som utgörs av två perspektiv på specialpedagogisk verksamhet, enligt Bengt Perssons (2013) modell: det relationella och det kategoriska perspektivet. Resultatet visade på flera faktorer för väl fungerande stöd, där vikten av en tillitsfull relation mellan lärare och elev sticker ut, liksom kunskap om specialpedagogiskt stöd hos lärare samt tidiga insatser såsom pedagogisk kartläggning och digitala verktyg. Samarbete och goda relationer mellan specialpedagog, pedagoger och vårdnadshavare var ytterliga faktorer som bidrog till fungerande stöd medan elevens egen inre vilja och drivkraft; sk grit var en annan intressant framgångsfaktor i uppfattningarna. Faktorer som hittades för mindre väl fungerande stöd var motsatsen; nämligen brist på specialpedagogisk kunskap hos rektorer, lärare men även hos specialpedagoger själva. Värt att uppmärksamma var också avsaknad av studiehandledning på modersmålet samt försummelse att sätta in stöd till elever i avvaktan på utredningsbeslut. Sammanfattningsvis så är de viktigaste resultaten från studien om faktorer för fungerande stöd följande: a) kunskap om specialpedagogiskt stöd hos rektorer och pedagoger, b) goda relationer och samarbete mellan lärare, elever, specialpedagoger och vårdnadshavare, c) tidiga insatser samt d) elevers drivkraft; sk grit och inre vilja att lyckas. Den faktor som utkristalliserades tydligast i studien för mindre väl fungerande stöd var just bristen på specialpedagogisk kunskap hos rektorer och skolans pedagoger, vilket förstärker det omvända resultatet, att specialpedagogisk kunskap hos rektorer och pedagoger är en framgångsfaktor för fungerande stöd. De flesta uppfattningar i resultatet utgick från ett relationellt perspektiv på specialpedagogisk verksamhet. / The aim of this qualitative study was to examine the perceptions of some special educators concerning more or less well functional support to students in language-, writing- and reading difficulties in secondary education. The data consists of semi structured interviews with seven special educators, which has been analyzed according to hermeneutic analysis method in the primary analysis. In order to explain the results, a theoretical framework was used in the final analysis, which proceeds from two perspectives on special education practices according to Bengt Perssons’ (2013) model: the relational and the categorical perspective. The result indicated several factors for well functional support, where the importance of a trusting relation between teacher and student stands out as well as knowledge about special educational support within teachers but also early interventions, such as pedagogical surveys and the use of digital tools. Good relations and collaboration in between special educators, teachers, students and caregivers were other important factors contributing to functional support while the student´s own will and inner urge to succeed; the so called grit was another interesting finding among the perceptions. Factors found working less well for functional support were the opposite; lack of knowledge concerning special educational support within principals, teachers but also within special educators themselves. Noticeable was lack of study guidance in the mother tongue and negligence to insert support to students in special education needs while awaiting results of inquiry. In summary; the most important results from this study concerning factors for functional support were a) knowledge about special educational support within school staff, b) good relations/collaboration between teachers, students, special educators and caregivers, c) early interventions and d) students’ grit and inner will to succeed. The most important result indicating less well functional support was the lack of knowledge about special educational support within staff, which stretches the opposite result, that knowledge about special educational support within principals and teachers is a success factor for functional support. Most perceptions in the result proceeded from a relational perspective on special education practices.

Att kunna uttrycka sig skriftligt är en förutsättning för delaktighet i samhället och att kunna utbilda sig inför yrkeslivet. Forskning visar att kompensatoriska hjälpmedel i form av assisterande teknik för individer med läs- och skrivsvårigheter är särskilt viktigt i inlärningssammanhang. Denna studie undersökte likheter och skillnader i elevers textkvalitet och textlängd vid skrivande med tangentbord jämfört med användning av assisterande teknik i form av tal-till-text-program. I studien deltog 41 svenska mellanstadieelever. Resultaten visade att användning av taligenkänningsprogram, varigenom elever får producera text genom att tala istället för att skriva med tangentbord, genererar både längre texter och texter av högre kvalitet. Tal-till-text-program sparade också tid jämfört med skrivande med tangentbord. Utifrån dessa resultat så kan taligenkänningsteknik medföra pedagogiska fördelar. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning och metodologiska begränsningar. Mer forskning behövs bland annat i syfte att förstå hur långsiktig användning av assisterande teknik kan påverka elevers skrivförmåga. / Being able to express yourself in writing is a prerequisite for academic success and participation in society. Research shows that compensatory aids in the form of assistive technologies for individuals with reading and writing difficulties are particularly important in learning contexts. This study examined similarities and differences in students’ text quality and text length when typing with keyboard compared to when using a particular type of assistive technology in the form of a speech-to-text program. The study comprised of 41 Swedish middle school pupils. The results showed that using speech recognition software, whereby students are allowed to produce text by speaking instead of typing, generates both longer texts and higher-quality texts. Speech-to-text programs were also significantly more time efficient. Based on these results, speech recognition technology can bring educational benefits. The results are discussed based on previous research and methodological limitations. More research is needed, among other things, in order to understand how long-term use of assistant technology can affect students’ writing ability.