Tillgången till studiehandledning på elevers modersmål är begränsad i skolans verksamhet,vilket ställer krav på lärares undervisning av flerspråkiga elever att tillgodose deras förutsättningar och behov för att utvecklas. I denna kvalitativa intervjustudie är syftet att undersöka svensklärares beskrivningar av sin skrivundervisning för flerspråkiga elever i årskurs 4–6. I studien undersöks vilka arbetssätt och aktiviteter svensklärare beskriver att de använder sig av i sin skrivundervisning samt vilken roll flerspråkiga elevers förstaspråk spelar i skrivundervisningen. Fem verksamma lärare i årskurs 4–6 har intervjuats för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Intervjuerna har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig på det sociokulturella perspektivet där språkutveckling i samband med stöttning på olika nivåer är centralt i undervisningen för att utveckla flerspråkiga elevers lärande. Genom det sociokulturella perspektivet på lärande tydliggörs vikten av stöttning och modellering vilket även är centralt i respondenternas beskrivningar av sin skrivundervisning. Resultatet visar även att användningen av flerspråkiga elevers förstaspråk är begränsat till när elever är nyanlända eller i början av sin andraspråksutveckling. Användningen av flerspråkiga elevers förstaspråk i skrivundervisning kräver, enligt studiens resultat, att eleverna har goda kunskaper i sitt förstaspråk för att lärare sedan ska kunna implementera språket i sin skrivundervisning för eleverna.

Made available in DSpace on 2016-04-28T20:57:00Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Maria Fabiana Camargo Ferrao.pdf: 2149114 bytes, checksum: e196790d20f19326608c408235b0d809 (MD5) Previous issue date: 2016-02-17 / Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico / Bearing in mind the alphabetization process in Brazil is still marked by historical failures, it is fundamental to do research about teaching procedures. Based on behavioral analysis, the present research evaluated reading and writing teaching procedure through conditional discriminations. Six children took part of it, with age from five to six years old, who attended children s education in primary education school (EMEB) in Jundiaí city. The study design was composed of the initial repertoire evaluation (pre-test), teaching procedure and reading emergence test, writing and reading evaluation of generalization and final repertoire evaluation (post-test). In the initial repertoire evaluation, it was analyzed the alphabet letter nomination, reading of some teaching and generalization words and sentence, own name writing, letters and words previously known by the participants. The choosing procedures were in matching-to-sample(MTS) and Constructed Response Matching To Sample (CRMTS) were utilized to teach the relationship between dictated word and illustration (AB), illustration and written word (BC), dictated word and letters (AEp), dictated syllable and letters (AEs). Twenty one words were taught by syllables with audible-illustrative correspondence. After the teaching period, the participants were subjected to new relations emergency tests, being word written-illustration (CB), written word dictated-word (AC) and illustration-letters (BE). It was also realized a generalization reading test of words and sentences (CDp and CDo) and writing of dictated words (AF) and evaluated the final repertoire (post-test). Among the results, it stands out: all participants presented positive changes in the reading and writing repertoire; all participants presented reading of words; part of them presented sentence reading and writing of words; the performance was better in word reading than sentence reading; the performance was better in reading than in writing. The results show that preschool children are capable of acquiring basic reading and writing repertoire, so they can be targeted by systematic teaching in children s education / Tendo em vista que o processo de alfabetização no Brasil ainda é marcado por históricos de fracasso, é fundamental realizar pesquisas sobre procedimentos de ensino. Embasada na análise do comportamento, a presente pesquisa avaliou um procedimento de ensino de leitura e escrita por meio de discriminações condicionais. Participaram seis crianças, com idade variando entre cinco e seis anos de idade, que frequentavam a educação infantil em uma escola de ensino básico (EMEB) da cidade de Jundiaí. O delineamento foi composto de avaliação do repertório inicial (pré-teste), procedimento de ensino e teste de emergência de leitura, avaliação da generalização de leitura e escrita e avaliação do repertório final (pós-teste). Na avaliação do repertório inicial, avaliou-se a nomeação de letras do alfabeto, a leitura de algumas das palavras de ensino e de generalização e de uma oração, e a escrita do nome próprio e de letras e palavras previamente conhecidas pelos participantes. Os procedimentos de escolha de acordo com o modelo (MTS) e de acordo com modelo com resposta construída (CRMTS) foram utilizados para ensinar relações entre palavra ditada e figura (AB), figura e palavra escrita (BC) e palavra ditada e letras (AEp) e sílaba ditada e letras (AEs). Foram ensinadas 21 palavras formadas por sílabas com correspondência sonorográfica. Após o período de ensino, os participantes passaram por testes de emergência de novas relações, sendo elas palavra escrita- figura (CB), palavra ditada-palavra escrita (AC) e figura letras (BE). Também, foi realizado teste de generalização de leitura de palavras e de orações (CDp e CDo) e de escrita de palavras ditadas (AF) e foi avaliado o repertório final (pós-teste). Dentre os resultados destacam-se: - todos os participantes apresentaram mudanças positivas nos repertórios de leitura e de escrita; - todos os participantes apresentaram leitura de palavras; - parte deles apresentou leitura de orações e escrita de palavras; - o desempenho foi melhor na leitura de palavras do que de orações; o desempenho foi melhor na leitura do que na escrita. Os resultados mostras que crianças em nível pré escolar são capazes de adquirir repertórios básicos de leitura e escrita, podendo ser alvo de ensino sistemático na educação infantil

本研究採用「個案研究法」，以一個國中補習班之作文班的七年級生為研究對象，進行作文教學活動的設計與實施結果的成效探討。 本研究的作文教學活動設計，係將學生區分成高、中、低三個學習成就區塊，根據不同的學習能力，設計不同的教學活動，並運用「合作學習」模式進行教學。教學實施後，分別從「學生作品」、「觀察紀錄」、「問卷調查」及「訪談紀錄」四個面向進行探討，分析教學活動的設計與實施成效。 第一章〈緒論〉，總述研究動機與目的、研究範圍與限制、研究方法與步驟，以及文獻探討。 第二章〈高成就學生之作文教學活動設計〉，從高成就學生的起點行為分析開始，以「創造思考教學」為設計主軸，訓練其「發散思維能力」與「想像力」，並結合「續寫作文題型」練習，最後再進行教學實施的成效探討。 第三章〈中成就學生之作文教學活動設計〉，從中成就學生的起點行為分析開始，以「情境作文教學」為設計主軸，訓練其「觀察力」與「感受力」，並結合「擴寫作文題型」練習，最後再進行教學實施的成效探討。 第四章〈低成就學生之作文教學活動設計〉，從低成就學生的起點行為分析開始，以「材料作文教學」為設計主軸，訓練其「記憶力」與「聯想力」，並結合「仿寫作文題型」練習，最後再進行教學實施的成效探討。 第五章〈結論與建議〉，第一節先說明教學活動設計與探討的總結論，第二節與第三節分別提出對教學活動設計與補教機構的建議，第四節則是表達對中學語文教師的期盼。 總體而言，根據學生不同的學習能力與需求，設定相符的教學目標與教學活動，不僅能激發更多的學習潛力，也能逐步培養寫作興趣與提升寫作能力。

I dagens skola finns ingen entydig uppfattning om hur den första skrivinlärningen ska ske, med penna och papper eller med hjälp av digitala verktyg. Syftet med denna studie är att jämföra elevtexter från årskurs 3 skrivna efter traditionell skrivundervisning och metoden Att skriva sig till läsning (ASL). Frågeställningarna i studien handlar om skillnader mellan olika kategorier skrivares texter utifrån helhet och struktur, meningar, ord samt tecken. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet med medierande resurser, och texttriangeln används som teoretisk analysmodell. Materialet som ligger till grund för denna studie är 24 elevtexter från nationella provet i svenska i årskurs 3. Texterna är hämtade från fyra klasser där två fått traditionell skrivundervisning och två undervisats efter ASL-metoden. Från varje klass finns två elevtexter skrivna av säkra skrivare, två av medelsäkra skrivare och två av mindre säkra skrivare. Texterna är analyserade utifrån texttriangeln med hjälp av lix-generatorn och Word. Resultatet i studien är tvetydigt och visar inte vilken skrivundervisningsmetod som är mest fördelaktig för textens helhet. Vidare visar resultatet att ASL-metoden är gynnsam för elevtexters längd och ordvariation samt användandet av styckeindelning och talstreck. Eleverna som undervisats efter denna metod skriver dessutom längre grafiska och syntaktiska meningar. Resultatet visar också att traditionell skrivundervisning gynnar elevers stavning. Dock finns det inga tydliga skillnader mellan metoderna när det gäller elevtexternas andel långord och teckenfel. Slutligen visar resultatet att skrivundervisningsmetoderna kan vara fördelaktiga för olika kategorier skrivare.