I gymnasieskolan florerar uppfattningar som till exempel att yrkeselever har låg studiemotivation. I vår studie har vi studerat yrkeselevers bakgrund och förutsättningar för att se om det finns belägg för dessa uppfattningar. Metoden vi har använt oss av för att samla in material är intervjuer med lärare och personliga brev från elever som besvarat frågor ställda av oss. Studien är gjord i tre olika skolor, en förorts-, en landsorts- och en storstadsskola. Studien mynnar ut i analyser av elevers och lärares utsagor, utifrån Bourdieus teorier om hur elevens kapital styr dess framtidsval. Vi har kunnat se att många yrkeselever har ett lågt kapital och hur detta begränsar deras valmöjligheter inför framtida liv, men undantag finns. Vi har även träffat på elever som har gjort ett medvetet studieval, utifrån intresse och drömmar. It is a common opinion at the Swedish secondary school, that the students at the vocational training lack motivation in their education. In our survey we have studied the background and basic condition of several students at the vocational training to see if the opinion is right. The method we used to gather material is interviews with some teachers, and the students have been asked to answer a questionnaire with a personal letter. The study has been done in three different schools: one placed in a major city, one placed in the suburb and one placed in the provinces. The study is based on the analysis of the answers from teachers and students, and from Bourdieus theories about how the students capital steer how the students will make future choices. We have proven that many of the chosen students have a low capital and it has limited their lives, but exceptions exist. Of course, some of the interviewed students and teachers have stated that there are students that have made a conscious decision to study at this vocational training, based on their interests and personal dreams.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Mitt syfte är att undersöka gymnasielevers inställning till ämnet idrott och hälsa och specifikt ta reda på om det finns skillnader mellan de yrkesförberedande- och studieförberedande programmen och vad eventuella skillnader kan bero på. Frågeställningarna som besvarar syftet är följande; Vad skiljer sig mellan yrkes- och studieförberedande programmen med avseende på hur viktigt eleverna tycker ämnet är och hur nöjda de är i ämnet idrott och hälsa?, Hur skiljer deltagandet i ämnet idrott och hälsa mellan yrkes- och studieförberedande klasser?, Vilka skillnader mellan elever i yrkes- och studieförberedande klasser kan ses i andra avseenden kring ämnet?, och Om skillnader finns vilka faktorer kan förklara dessa? Metod En komparativ studie har genomförts vars metod gick ut på att svara på enkäter. Dessa har delats ut till 145 elever i 11 klasser. Eleverna var till hälften yrkesförberedande elever och till andra hälften studieförberedande elever från skolans samtliga program i åk 3 på en av Storstockholms gymnasieskolor. Enkäten innehöll totalt 20 frågor där majoriteten var slutna. Frågorna handlade bland annat om hur elever upplever ämnet idrott och hälsa samt andra faktorer som kan tänkas vara orsak till negativ eller positiv inställning till ämnet. Resultaten har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Resultat Majoriteten (70 %) av yrkesförberedande elever tyckte att ämnet var något viktigt till mycket viktigt mot 82 procent av studieförberedande eleverna. Av de yrkesförberedande eleverna var 73 procent något nöjda till mycket nöjda i ämnet mot 89 procent av de studieförberedande eleverna. Det finns en markant skillnad i hur ofta elever deltar eller inte deltar; 32 procent av yrkesförberedande elever deltar alltid i ämnet mot 69 procent av studieförberedande elever. Faktorer som kan förklara att elever i yrkesklasser deltar mer sällan är det senaste betyget från grundskolan (P<0.00) och motivationen till att delta (P<0.03). Slutsats Yrkesförberedande elevers negativa inställning jämfört med studieförberedande elevers påvisas tydligast i handling (frånvaro) och mindre i hur viktigt eleverna tycker ämnet är, eller ifall de är nöjda med undervisningen i idrott och hälsa. Ett lägre betyg i grundskolan och låg motivation kan vara orsaker till att elever i yrkesklasser jämfört med studieförberedande klasser deltar mer sällan i ämnet.

<p>Hur tillägnar sig gymnasieelever sin kunskap och är de medvetna om hur de tillägnar sig praktisk och teoretisk kunskap? Dessa frågor har Comenius och Dewey långt före mig sökt svaret på. Denna studie avser att bidra med kunskap om denna process. De elever som ingått i denna studie berättar om hur de upplever skillnader och likheter mellan teoretisk och praktisk kunskap. Elevernas tolkningar om hur de uppfattar lärandet är en central del av arbetet där elevens syn är viktig. Studiens syfte är undersöka hur elever på gymnasieskolans yrkesförberedande program upplever att de tillägnar sig kunskap och framför allt hur de uppfattar skillnaden mellan praktiskt och teoretiskt lärande. För att få reda på hur elever upplever målen med skolan och hur de ser på sitt lärande har jag genomfört intervjuer med fyra elever. Intervjusvaren har sedan analyserats för att få en bild av deras erfarenheter. Resultatet pekar på att eleverna inte är särskilt medvetna om vilka strategier de har för att lära sig kunskap. Strategierna för ett lärande är mer en omedveten handling som är svår att redogöra för hur den fungerar. Eleverna beskriver stora skillnader mellan teoretisk kunskap och praktisk kunskap men under intervjun visar de också en medvetenhet. När likheterna mellan teoretisk och praktisk kunskap efterfrågas har eleverna svårt att redogöra för vart gränsen mellan dessa egentligen går. Jag har förstått att ju större anknytning till elevens verklighetsvärld utbildningen har desto bättre förutsättningar har lärandet.</p> / <p>How Upper Secondary School students acquire the knowledge and are aware of how to acquire practical and theoretical knowledge. These issues have Comenius and Dewey long before I sought the answer to and the process that leads to the answer, this study is a small piece of road. The students who concluded in this study tell us about how they perceive the differences and similarities between the theoretical and practical knowledge. Students' interpretations of how they perceive learning is a central part of the process in which the pupil's views are important. A part of the study is to find out students' perception of school aims and the aims they have with the school. To find out how they perceive the aims of the school, and how they view their learning, these students were interviewed and interview responses were analyzed to obtain a picture of their views. The results indicate that students are not particularly aware of what strategies they have to learn the knowledge. The strategies for learning are more an unconscious act that is difficult to explain how it works. Students see large differences between theoretical knowledge and practical knowledge. During the discussion, a greater awareness and where the similarities between these fields of knowledge are discussed so students have been hard to explain every line between practical and theoretical knowledge really is. I understand that the more related the learning is to the student's real world the more they are learning.</p>

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur det förhåller sig  med motivationen inom några ämnen hos elever som går på elprogrammet på en skola i Stockholmsregionen. Undersökningen baseras på en enkätstudie av 67 elever i årskurs ett till tre och en intervjustudie av fyra elever. Den kvalitativa studien genomfördes med strukturerade intervjuer medan den kvantitativa studien genomfördes med hjälp av Internetenkäter. Undersökningens resultat visar att eleverna tycker det är avgörande för motivationen att lärarna är duktiga och engagerade, samt att det är en praktisk utbildning. Vidare framkommer att krav och förväntningar från föräldrar, lärare och praktikplats har stor betydelse för elevernas prestationer. Många av eleverna tycker att arbete och tjäna pengar stärker deras motivation att arbeta med studierna. Studien visar även att många el-elever väljer att läsa högskoleförberedande kurser.

The aim of this study is to investigate how the Swedish language proficiency of pupils in vocational programmes in 1977 was measured and assessed with the aid of a national achievement test, and to investigate whether vocational pupils today, in 2014, have similar language proficiency to that of pupils in the 1970s. The study also discusses how the design of the national achievement test from 1977 reflects the view of knowledge that prevailed in society and in the policy documents. The material for the study consists of a total of 75 national achievement tests, 40 of which were taken by pupils on a vocational programme in 1977 and 35 by pupils on a vocational programme in 2014. The national achievement test consists of two parts, the first of which focuses on isolated elements of language proficiency, while the second involves free text production. The material was analysed quantitatively in accordance with the correction material from 1977. The tests were also studied qualitatively through a close reading and analysis of content and text structure, correct language usage, and style. The pupils’ results were then quantified according to the assessment scales from 1977. The results of the study show that both groups of pupils had difficulties with many parts of the test. The pupils from 1977, however, performed better on both parts of the test than the pupils from 2014. The pupils’ often inadequate results in the test raise questions about the design of the national achievement test from 1977 and vocational pupils’ proficiency in Swedish.

Ett inkluderande arbetssätt kan sammanfattas i att en skolverksamhet ska möta varje elev utifrån elevens förutsättningar och behov. Teori och forskning visar att inkludering är ett komplext begrepp som kräver kunskap för att som yrkesverksam inom skolverksamheten kunna omsätta teori till praktisk handling.Syftet med denna studie har varit att belysa och skapa en medvetenhet kring ämnet inkludering och dess utmaningar utifrån tre yrkeslärares, en rektors och en specialpedagogs perspektiv på handelsprogrammet. De utmaningar jag har fokuserat på handlar om inkluderingsarbete på handelsprogrammet. Vidare har jag i studien analyserat hur de yrkesverksamma inom skolan arbetar med ett inkluderande arbetssätt. Studiens forskningsfrågor har besvarats genom kvalitativa intervjustudier. Resultatet har analyserats med hjälp av teoretisk bakgrund och forskning med fokus på olika inkluderingsperspektiv enligt de intervjuades utsagor.Studiens resultat visar att inkludering är en utmaning i skolans vardag som handlar om att möta varje elev utifrån deras egna förutsättningar och behov. I studien framkommer även svårigheter inom skolverksamheten i arbetet med inkluderingsperspektivet eftersom skolan tillhandahåller begränsade resurser. Utifrån studiens resultat kan inkludering förstås som ett viktigt begrepp som bör genomsyra skolverksamheten på ett organiserat och strukturerat sätt. Studien visar också att det finns potentiella utvecklingsområden för att på ett bättre sätt i framtiden tillgodose elever i behov av särskilt stöd på gymnasieskolans yrkesprogram. / Keywords: vocational education, vocational students, vocational teachers, inclusion, challenges, business and administration programme An inclusion approach can be summarized as the requirement on schools to meet each student based on that student’s abilities and needs. Theory and research shows that inclusion is a complex concept; this requires professional teachers in schools to have the right knowledge in order to be able to translate theory into practice. The purpose of this study has been to highlight and create awareness of the subject of inclusion and its challenges based on the perspectives of three vocational teachers, one principal and one special education teacher in the Business and administration programme. The challenges I have focused on concern the inclusion work in the Business and administration programme. Furthermore, the study also includes an analysis of how the professionals at the school work with an inclusive approach. The study's research questions have been answered by qualitative interview studies. The results have been analyzed by using theoretical background and research with a focus on different inclusion perspectives based on the interviewees' statements. The results of the study show that inclusion, which is about meeting every student based on that student’s circumstances and needs, presents a challenge for schools in every day life. The study also shows difficulties within the school itself to work with the process of the inclusion perspective as only limited resources are available. Based on the study’s results, inclusion is understood to be an important concept which should be part of all school activities in an organised and structured way. The study also shows that there are potential areas of development in order to better accomodate students in need of special assistance at the secondary school vocational programmes in the future.

I det här examensarbetet har en läroboksanalys gjorts på två läroböcker, Svenska impulser 1 (2017) och Svenska impulser för yrkesprogrammen (2012). Syftet med examensarbetet är att se vilka skillnader som finns i de undersökta läroböckerna och om innehållet överensstämmer med läroplanen. Ett vidare syfte är sedan att undersöka vilka konsekvenser dessa skillnader kan ha för eleverna.   En av läroböckerna är riktad mot yrkesklasser och den andra mot studieförberedande program. För att besvara examensarbetets syfte utfördes en kvalitativ textanalys där vi granskade texternas innehåll och utformning. Analysen har ett produktorienterat ändamål där en komparativ innehållsanalys gjorts på två läroböcker, resultatet jämfördes sedan med tidigare forskning.  För att komplettera resultatet har vi sedan gjort fyra intervjuer med yrkesverksamma och legitimerade ämneslärare på gymnasiet.   Resultatet från läroboksundersökningen påvisar att det finns skillnader i innehållet och utformningen av böckerna. Det övergripande resultatet indikerar att Svenska impulser för yrkesprogrammen (2012) består av ett förkortat innehåll som inte tydligt visar hur eleven ska nå de högre betygen och uppgifterna i läroboken baseras på faktainhämtning. Däremot har Svenska impulser 1 (2017) ett tydligt fokus på det centrala innehållet i läroplanen där det explicit uttrycks vad som krävs av eleven för att nå de högre betygen. Vidare innehåller läroboken förberedande delar till nationella provet i svenska och innehåller betygsmatriser som visar vad som krävs av eleven.   Resultatet från lärarintervjuerna visar att lärarna har förutfattade meningar gentemot elever och dessa påverkar det didaktiska förhållningssättet. Resultatet visar även att det som utgör val av läroböcker och läromedel är ett lättbegripligt innehåll, tilltal och att läroboken håller rätt nivå.