BAKGRUND: Kränkningar förekommer över allt i samhället så även i förskolan fast detinte borde förekomma. I Sverige finns det lagar och styrdokument som pedagoger i förskolanhar att rätta sig efter. Riktlinjerna i dessa beskriver det förhållningssätt förskolan skaförespråka. Barn blir påverkade av de pedagoger de möter och det är därför av vikt att lyftafenomenet kränkning till diskussion och vidga kunskaperna.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om kränkandehandlingar i förhållandet mellan pedagoger och barn.METOD: Fenomenografi är en kvalitativ forskningsansats som är lämplig att använda vidstudier där man vill beskriva människors uppfattningar. Målet är att se de intervjuadesuppfattningar av ett visst fenomen och kategorisera dessa. Vi vill betona att ansatsen i vårundersökning inte är rent fenomenografisk. Vi valde att använda oss av den riktade, öppnaintervjun som redskap.RESULTAT: Resultatet har utfallit i tre kategorier som redogör för vad förskollärareuppfattar som kränkande i förhållandet mellan pedagoger och barn. En kategori visar på attkränkning uppfattas som att man gör någon illa genom handling eller genom att såraindividens känslor. I den andra kategorin uppfattas kränkning att man utövar makt. Den tredjekategorin beskriver förskollärares uppfattningar om kränkningar som att inte visa respektgenom att negligera barn, att ej bekräfta barns känslor eller att sätta pedagogers heder förebarnet. / Uppsatsnivå: C

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats var att problematisera relationen mellan lärares professionalisering och lärares yrkesetik. Min forskningsfråga var följande; Hur framställs lärares yrkesetik? Utifrån den frågan valde jag att göra en diskursanalys av Lärares yrkesetik. I min bakgrund presenteras olika forskares sätt att se på läraryrkets förändring och de konsekvenser det fört med sig. Där presenteras också olika forskares syn när det gäller etik och lärares yrkesetik. I bakgrunden har fokus dels varit på läraryrkets professionalism och professionalisering, dels på lärares yrkesetiska kompetens. Bakgrunden och diskursanalysen av Lärares yrkesetik ledde mig fram till en bild av en problematik i rerlationen mellan lärares professionalisering och läraryrkets yrkesetik.</p><p>Min diskursanalys visade på flera omständigheter som jag inte såg innan jag gjorde min analys. I min diskursanalys såg jag bland annat lärarrollen mer aktivt tona fram och elevrollen som mer passivt framtonande. Lärare framstod som främsta aktör medan eleven framstod som mer passiv aktör. I framställningen av Lärares yrkesetik var det rollernas framtoning som jag såg som mest framträdande. Det framkom även att lärare avkrävs ett stort ansvar som i praktiken kan leda fram till olika grad av konkret handling. Ansvaret väger tungt i ett professionaliseringsperspektiv. I min diskussion framstår Lärares yrkesetik som ett led i den professionaliseringsprocess som varit i fokus under ett antal år, framför allt på 1990-talet. Min diskussion tar upp flera olika punkter som sammanfattar det som framkommit i min diskursanalys och vilka effekter det kan ha för lärares professionalisering och lärares yrkesetik. Diskussionen avslutas med resonemanget kring frågan huruvida lärare ska vara professionella.</p>

<p>I en handledningsgrupp kan man få stöd och hjälp att se på sitt eget handlande utifrån. Man kan tillsammans med andra kolleger även få hjälp att utveckla sin professionella kompetens. Att utveckla sin professionella kompetens omfattar, i det här sammanhanget, en utveckling av sitt eget yrkeskunnande, likväl som en personlig utveckling. Syftet med denna studie var att belysa pedagogers uppfattning om professionell pedagogisk handledning i grupp som ett verktyg för kompetensutveckling. För att uppnå syftet, genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Jag intervjuade fem yrkesverksamma pedagoger, alla med erfarenhet av grupphandledning. Resultatet pekar på att det finns ett behov av grupphandledning som ett forum för reflektion. Att tillsammans samtala och diskutera kring vad man gör och inte gör anses, vid gynsamma förhållanden, kunna vara en metod för pedagogisk likväl personlig utveckling. Pedagogisk och personlig utveckling kan tillsammans öppna upp för ett gemensamt synsätt och en god arbetsmiljö. Det finns hos respondenterna ett uttalat behov av att grupphandledning ska ingå och vara en naturlig del av arbetet. I uppsatsen diskuteras möjligheter och dilemman med grupphandledning utifrån vald litteratur, relaterad till pedagogernas upplevelser.                                                                                        </p>

<p>I uppsatsen undersöks hur lärare på en skola arbetar med implementering av Lpo94. Hur styrdokument tolkas och omsätts till handling. Begrepp som lärande organisation, yrkesetik, professionalism problematiseras för att förstå hur lärare via kollegial reflektion kan anses utveckla ett arbetssätt som i någon mening svarar för hur politikernas intentioner för implementering av Lpo94 kan se ut.</p> / <p>In this Survey the author discusses teachers interpretation of the documents formulated by the government. Because of difficulties with knowing what the politicians mean, the author claims that teachers through collegial reflections are the ones who best knows what should be done in school. The survey discusses different ideals about implementation of policies. Through interviews with headmaster and teachers the author tries to answer weather or not the school that is in focus can be understood so that it has a legible work ethics. Something that the teachers could rely on when it comes to knowing what it means to fulfill documents formulated by politicians.</p>

I en handledningsgrupp kan man få stöd och hjälp att se på sitt eget handlande utifrån. Man kan tillsammans med andra kolleger även få hjälp att utveckla sin professionella kompetens. Att utveckla sin professionella kompetens omfattar, i det här sammanhanget, en utveckling av sitt eget yrkeskunnande, likväl som en personlig utveckling. Syftet med denna studie var att belysa pedagogers uppfattning om professionell pedagogisk handledning i grupp som ett verktyg för kompetensutveckling. För att uppnå syftet, genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Jag intervjuade fem yrkesverksamma pedagoger, alla med erfarenhet av grupphandledning. Resultatet pekar på att det finns ett behov av grupphandledning som ett forum för reflektion. Att tillsammans samtala och diskutera kring vad man gör och inte gör anses, vid gynsamma förhållanden, kunna vara en metod för pedagogisk likväl personlig utveckling. Pedagogisk och personlig utveckling kan tillsammans öppna upp för ett gemensamt synsätt och en god arbetsmiljö. Det finns hos respondenterna ett uttalat behov av att grupphandledning ska ingå och vara en naturlig del av arbetet. I uppsatsen diskuteras möjligheter och dilemman med grupphandledning utifrån vald litteratur, relaterad till pedagogernas upplevelser.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur läraretik definieras, motiveras och förvärvas enligt yrkesetisk litteratur för lärare och lärarstudenter. Förhoppningen är att undersökningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i lärares arbete och om den kompetens lärare behöver för att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag. Uppsatsen är en kvalitativ textanalys av tre böcker om yrkesetik som används på lärarprogrammen i Sverige. Böckerna är: Läraren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik. Lärares yrkesetik av Roger Fjellström, docent i praktisk filosofi. Den värdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr. i pedagogik och Airi Bigsten, förskollärare och doktorand i pedagogik. Böckerna analyseras utifrån följande frågor: Varför finns det yrkesetik för lärare? Vad innefattar lärares yrkesetik? För vem är yrkesetiken bra? Hur förvärvas/utvecklas yrkesetiken? Undersökningen visar att: Skolan består av en etisk/moralisk dimension inför vilken läraren behöver god handlingsberedskap. Introduktionen av yrkesetik bör ske under lärarutbildningen, vilket ökar möjligheten för läraren att tidigt utveckla sin etiska kompetens. Yrkesetiken är viktig för att yrket skall ses som en profession.

The theme of this thesis is the professional ethics of public librarians. Qualitative interviews have been conducted with fourteen public librarians, with the aim to investigate their thoughts·and opinions concerning professional ethics and their experiences of ethical dilemmas in professional situations. The result shows that the majority of the librarians often discuss problems concerning what's right or wrong but that the discussions are conducted on the basis of practical situations and not in terms of professional ethics. The majority have vague ideas of how the term professional ethics should be applied on the work of public librarians, though all the interviewees consider the professional ethical discussion to be important. We examine the librarians opinions and experiences of ethical dilemmas conceming four subject areas: the principle of the librarian as a neutral and nonrestricting information intermediary, the principle of equal treatment of all the library visitors, difficulties. concerning media selection and the problems based upon the librarians flexibility towards the intemal rules of the library. The librarians experienced the behaviour towards the visitors as the greatest problem. Media selection is also concidered to be a problem area. Neither the role as a neutral intermediary nor the flexibility towards intemal rules creates major ethical dilemmas for the interviewed librarians. The results of our study is put in relation to theories concerning the role of professiona! ethics in the development of a profession.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att problematisera relationen mellan lärares professionalisering och lärares yrkesetik. Min forskningsfråga var följande; Hur framställs lärares yrkesetik? Utifrån den frågan valde jag att göra en diskursanalys av Lärares yrkesetik. I min bakgrund presenteras olika forskares sätt att se på läraryrkets förändring och de konsekvenser det fört med sig. Där presenteras också olika forskares syn när det gäller etik och lärares yrkesetik. I bakgrunden har fokus dels varit på läraryrkets professionalism och professionalisering, dels på lärares yrkesetiska kompetens. Bakgrunden och diskursanalysen av Lärares yrkesetik ledde mig fram till en bild av en problematik i rerlationen mellan lärares professionalisering och läraryrkets yrkesetik. Min diskursanalys visade på flera omständigheter som jag inte såg innan jag gjorde min analys. I min diskursanalys såg jag bland annat lärarrollen mer aktivt tona fram och elevrollen som mer passivt framtonande. Lärare framstod som främsta aktör medan eleven framstod som mer passiv aktör. I framställningen av Lärares yrkesetik var det rollernas framtoning som jag såg som mest framträdande. Det framkom även att lärare avkrävs ett stort ansvar som i praktiken kan leda fram till olika grad av konkret handling. Ansvaret väger tungt i ett professionaliseringsperspektiv. I min diskussion framstår Lärares yrkesetik som ett led i den professionaliseringsprocess som varit i fokus under ett antal år, framför allt på 1990-talet. Min diskussion tar upp flera olika punkter som sammanfattar det som framkommit i min diskursanalys och vilka effekter det kan ha för lärares professionalisering och lärares yrkesetik. Diskussionen avslutas med resonemanget kring frågan huruvida lärare ska vara professionella.

Syftet med denna studie är att belysa attityder som finns hos lärare i svenska för invandrare (SFI) och svenska som andraspråk (SVA) till integreringen av värdegrundsuppdraget i vuxenutbildningen och i det sammanhanget även uppmärksamma deras berättelser om yrkesetiska konflikter som de upplevt i värdegrundsarbetet. Studien söker att svara på följande frågeställningar: Hur definierar SFI- och SVA-lärarna vuxenutbildningens värdegrund? Hur förhåller sig lärarna till integreringen av värdegrundsfrågor i undervisningen? På vilket sätt integrerar SFI- och SVA-lärarna värdegrundensmålen i sin dagliga verksamhet? Vilka svårigheter möter lärarna och vilka yrkesetiska konflikter uppstår i deras arbete med värdegrundsfrågor? och Vad styrs lärarna av när de löser yrkesetiska konflikter som uppstår i värdegrundsarbetet? Metoden som används i undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer med totalt sex SFI- och SVA-lärare. Intervjuerna kompletteras med en enkätundersökning som genomförts med samma lärare. Studiens resultat diskuteras utifrån en teori om sociala attityder och dess antagande att individers kunskaper om, och positiva känslor till, en social företeelse kommer att manifesteras i deras handlingar. Resultatanalysen visar att SFI- och SVA-lärarna förknippar skolans värdegrund med demokrati, jämställdhet mellan kvinnor och män, alla människors lika värde och trygg inlärningsmiljö och har ett positivt förhållningssätt till värdegrundsarbetet, som de medvetet integrerar i språkundervisningen.

Den empiriska grunden till detta examensarbete är kvalitativa djupintervjuer av semistrukturerad karaktär med två unga manliga homosexuella gymnasielärare. Det som undersöks är deras syn på heteronormen och hur den påverkar deras yrkesutövning och möjlighet att realisera skolans värdegrundsuppdrag när det kommer till talet om sexualitet. Intervjuerna analyseras med hjälp av hermeneutiska och fenomenologiska ad hoc-metoder och diskuteras gentemot queerteoretiska antaganden om det heterosexuellas kulturella dominans och tystnadens centrala funktion för att upprätthålla det heteronormativa förtrycket. Resultatet är ett flertal paradoxer där de intervjuade lärarna säger sig vilja motarbeta heteronormen men där de, medvetet eller inte, själva tycks ha internaliserat heteronormen och upprätthåller den genom att välja tystnaden. I arbetet diskuteras vilka implikationer detta kan ha för läraryrket, värdegrundsarbetet och utbildningskvaliteten