Vilken bör vara den centrala sociala normen? Reciprocitet - ömsesidiga relationer till bådas fördel - jämförs med två andra alternativ: altruism och integritet. Altruism - från självuppoffring i nya testamentet och i mycken ideologi till agentneutralitet i modern filosofi - är den etik som oftast förespråkas. Integritetsetik drivs av mer fåtaliga förespråkare som en övergripande filosofi, men har ett omfattande stöd vad gäller individuella liberala rättigheter. Författaren penetrerar argumenten för och mot dessa tre alternativ. • Backas en etik upp med incitament blir den inte altruistisk - men kan en etik få tillräcklig effekt utan incitament?• Vore det bättre att förespråka en mindre ambitiös, men mer realistisk moral?• Finns det något tankemässigt fel i etisk egoism?• Altruistisk etik kanske inte skall ses som riktlinjer för eget handlande, utan försök att få andra att vara oegennyttiga och själv bli förmånstagare?• Kan en irrationell etik paradoxalt nog prestera rationella resultat?Den empiriska delen av denna avhandling undersöker sambandet mellan etiska åsikter och faktiskt beteende. Med ekonomiska spel som hjälpmedel penetreras korrelationen mellan försökspersonernas etiska uppfattningar och deras agerande i tre olika spel; ultimatumspel, diktatorspel och ultimatumspel med förhandling. Etiska ställningstaganden i skilda frågor visar sig vara korrelerade enligt den modell som kopplar ihop olika specifika åsikter till mönster. Försökspersoner klassas först i de tre etiska grupperna och sedan undersöks om det finns signifikanta skillnader i beteendet mellan grupperna. Det visar sig vara fallet, så ett första konstaterande är att etik inte endast är retorik. Den reciproka gruppen ställer signifikant högre krav för att delta i ett samarbete. När ett spelbeslut är en fråga om generositet finns signifikanta positiva samband med altruistiska värderingar. / <p>Diss. (sammanfattning) Stockholm : Handelshögskolan, 2002</p>

Skolans fostrande roll har förändrats genom historien. Relationen mellan lärare och elev har intensifierats och präglas idag mer av närhet än distans. Denna utveckling skapar en problematik kring lärarens förhållande till att vara personlig och privat eftersom läraren som person blir allt viktigare. Läraren bör vara medveten om hur den förhåller sig till sina egna ställningstaganden då läraren både på gott och ont har en stor makt att påverka eleverna. Syftet med vår c-uppsats är att belysa hur ett antal yrkesverksamma lärare i grundskolans tidiga år resonerar i frågan om hur lärare i relation till eleverna bör förhålla sig till det personliga och det privata utifrån ambitionen att agera professionellt och därmed etiskt riktigt. Med hjälp av intervjufrågor gällande religion, politik och sexualitet vill vi synliggöra lärarnas eventuella gräns mellan personligt och privat. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ intervjustudie med tio yrkesverksamma grundskollärare. De intervjuade lärarna menar att det ingår mycket i att vara en professionell lärare såsom att få barnen att lära, trivas och må bra i skolan. De ser alla att deras etiska ansvar gentemot eleverna är stort. Många av de intervjuade är medvetna om att de har en gräns mellan sitt personliga och sitt privata men att det är svårt att konkretisera den. De är förhållandevis öppna för frågeställningar som uppkommer men när det kommer för nära in på dem själva och det blir för intimt finns det en gräns. Majoriteten av lärarna delade uppfattningen att det är viktigt att man som lärare kan bjuda på sig själv även om det finns en gräns för hur mycket. De menar att varje lärare själv får bestämma var denna gräns går. Nästan alla lärarna menade att de kunde delge eleverna sin trosuppfattning men om eleverna skulle fråga lärarna om var de står politiskt blev det känsligare. Många lärare ansåg att deras politiska ställningstagande har eleverna inte med att göra. De av lärarna som skulle delge sitt politiska ställningstagande påpekade dock att man inte får propagera för det. När det gällde lärarnas egen sexualitet var de överens om att det tillhörde privatlivet, men de tyckte att de kunde berätta om sina familjeförhållanden och om sexualitet i allmänhet.

Med utgångspunkt i det lokala skolutvecklingsprojektet Den Tionde Dagen studeras grundläggande värde- och normprinciper. Studien har fokus på den kollektiva moralen (normerna), praxisteorin (normerna och värderingarna) samt värdebasen (värdegrunden) inom kontexten lokal skolutveckling. Värdebasen jämförs med vad som framkommer i de nationella styrdokumenten inom diskursen värden. I ett större perspektiv handlar studien om att förstå essensen i lokal skolutveckling. Studien stödjer sig på den värdeobjektivistiska teorin. Värdena blir föremål för efterliknande och ledning av vårt sociala varande i världen. Värden står att finna i den intersubjektivistiska konstruktionen, i den sociala samvaron, där värdediskurser uppstår. Forskningen bedrivs inom områdena pedagogik och filosofi. Det empiriska materialet har främst samlats in genom tekniken fokusgrupp. I studien framträder pedagogiska och etiska värden så som de uttrycks av lärarna. De pedagogiska värdena Utveckling, Delaktighet och Autonomi är enheter som är värdefulla för den konkreta undervisningens gestaltning och utveckling. De pedagogiska värdena bygger upp undervisningsfundamentet, det undervisande uppdraget. De etiska värdena Respekt, Utveckling, Plikten att utföra uppdraget, Frihet och Individens integritet är samtliga grundläggande enheter som är av vikt vid skapandet av den goda skolan. Kopplat till undervisningspraxis så innebär de etiska värdena en legitimering för det som sker. De etiska värdena står för fostransuppdragets utgångspunkter i organisationen kring Den Tionde Dagen. De pedagogiska och etiska värdena inom kontexten lokal skolutveckling visar hur de olika värdediskurserna som förekommer i styrdokumenten har förståtts. I denna helhet finns lärares värden i den pedagogiska gärningen och värden för den pedagogiska gärningen. Tillämpas dessa två perspektiv blir det en undervisningspraxis som rymmer samspelet mellan lärare (konstruktionen av den praktiska yrkesteorin) samt mellan lärare och elever (normerna) konstruerad utifrån de värden som utgör helhetens bas (värdebasen). Studien genererar teoretiska bidrag i form av olika analysmodeller som är användbara i fortsatt forskning kring skolans utveckling. Genom att problematisera de centrala begreppen för kontexten och diskursen och använda dessa för att på praxisnära håll förstå och analysera underliggande, ännu icke synliga, värden kan organisationens grundantaganden bli medvetna. Studien förser även med ett nytt perspektiv att betrakta och förstå skolutveckling. / In a local school development project the principles of values and norms are studied. The focus of the study is set on the moral of the collective (norms), the praxis theory (norms and valuations) and the value foundation within the context of a local school development project. The value base is compared to the value discourse in the national curriculum. In a greater perspective the study is about understanding the essence of school development. The ontological and epistemological perspectives make the value objective theory. Values become objects for assimilation and guidance of humans as social beings in the world. The values are found in the intersubjectiv construction, in the social community, where values come to exist. The research is in the areas of pedagogy and philosophy. The main technique used for collecting empirical materials is focus groups. Pedagogical and ethical value discourses come in to sight and are expressed by the teachers. The pedagogical values Development, Participation and Autonomy are all of great importance in the practice of teaching. On the one hand the teaching fundament is constituted by the pedagogical values, the duty of teaching. The ethical values Respect, Development, The duty to do the assignment, Freedom and The integrity of the individual, are, on the other hand all units of importance in the construction of a good school. In teaching praxis the ethical values legitimate the things that are going on. In the organization of The Tenth Day the ethical values stand for the duty of educating children. In the context of local school development pedagogical and ethical values show the existing understanding of the national curriculum. In this wholeness teachers’ values in the pedagogical deed and values for the pedagogical deed exist. If those two perspectives are used they will create a teaching praxis that contains the interaction between teachers as well as between teachers and their pupils. This interaction constructs the value base as a whole. The theoretical contribution of this study contains a new perspective of approaching school development. They are closely related to the praxis and they also show the underlying values in an organization by defining the central concepts/ideas and using them as tools.

Med denna uppsats vill jag belysa de problem som uppstår när lärare uppvisar bristande yrkesetik och vad detta innebär för lärar-elevkontakten. Mitt syfte kan delas in i tre delar. Först ska jag visa hur begreppet yrkesetik och aspekterna av yrkesetik definieras och beskrivs i styrdokument och i normativa texter. Jag ger exempel från skolan där dessa mål och normer inte uppnås. Efter detta ska jag förklara varför lärare brister i yrkesetik. En analys av bristande yrkesetik leder även till en förståelse för dessa lärares livssituation. Avgränsningen i uppsatsen består i att jag endast undersöker lärares bristande yrkesetik. Mina frågeställningar lyder: Hur definieras yrkesetik och bristande yrkesetik? Vilka yrkesetiska brister uppvisar lärare? Varför brister lärare i yrkesetik? Dessa frågor behandlas utifrån ett lärarperspektiv. / Uppsatsförfattaren har tidigare burit efternamnet "Blomqvist".

Var går egentligen gränsen mellan lärarens yrkesroll och dennes egna privata sfär? Utifrån min erfarenhet i början av mitt arbete som lärare att det var svårt att sätta en gräns för när arbetsveckan var slut och dessutom svårt att avsluta den med en känsla av att vara nöjd väcktes intresset för att utforska den gränsen. I uppsatsen har jag därför tittat närmare på hur stödet för en sådan avgränsning ser ut i de politiska styrdokumenten, arbetstidsavtalen och lärarens yrkesetik. Jag har också försökt ge en bild av hur konsekvenserna för läraren och dennes privata sfär ser ut under de förhållanden som råder idag. Resultatet visar att dessa gränsdragningar är vaga och att lärare idag har svårigheter att upprätthålla sin privata sfär och tillgodogöra sig de värden och funktioner som den rymmer. Frågan visar sig också vara nära relaterad till frågan om yrkets avgränsningar i stort - vad som ska rymmas inom läraruppdraget, i synnerhet i förhållande till utformningen av arbetstidens ramar. / From my experience in the beginning of my working as a teacher it was difficult to draw a line for when the working week was over, and even more difficult to end it with a feeling of complacency, which made me interested in exploring this frontier: Where is the border between the teacher's professional role and his own private sphere?  In this essay I have therefore looked at how the border between the teacher's professional role and his own private sphere is defined in the political policy documents, working agreements and the teacher's explicit professional ethics. I have also tried to give an idea of the consequences for the teacher and his or her private sphere under the conditions that prevail today. The study shows that these borders are vaguely defined, and that teachers today struggle to maintain their private sphere, and thus to take advantage of the values and functions that it contains. The question also turns out to be closely related to the issue of delimitation of the profession at large – about what should be accommodated within the teaching assignment, in particular in relation to the design of the working frame.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Handelshögsk., 2002. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Med utgångspunkt i det lokala skolutvecklingsprojektet Den Tionde Dagen studeras grundläggande värde- och normprinciper. Studien har fokus på den kollektiva moralen (normerna), praxisteorin (normerna och värderingarna) samt värdebasen (värdegrunden) inom kontexten lokal skolutveckling. Värdebasen jämförs med vad som framkommer i de nationella styrdokumenten inom diskursen värden. I ett större perspektiv handlar studien om att förstå essensen i lokal skolutveckling. Studien stödjer sig på den värdeobjektivistiska teorin. Värdena blir föremål för efterliknande och ledning av vårt sociala varande i världen. Värden står att finna i den intersubjektivistiska konstruktionen, i den sociala samvaron, där värdediskurser uppstår. Forskningen bedrivs inom områdena pedagogik och filosofi. Det empiriska materialet har främst samlats in genom tekniken fokusgrupp.</p><p>I studien framträder pedagogiska och etiska värden så som de uttrycks av lärarna. De pedagogiska värdena Utveckling, Delaktighet och Autonomi är enheter som är värdefulla för den konkreta undervisningens gestaltning och utveckling. De pedagogiska värdena bygger upp undervisningsfundamentet, det undervisande uppdraget. De etiska värdena Respekt, Utveckling, Plikten att utföra uppdraget, Frihet och Individens integritet är samtliga grundläggande enheter som är av vikt vid skapandet av den goda skolan. Kopplat till undervisningspraxis så innebär de etiska värdena en legitimering för det som sker. De etiska värdena står för fostransuppdragets utgångspunkter i organisationen kring Den Tionde Dagen. De pedagogiska och etiska värdena inom kontexten lokal skolutveckling visar hur de olika värdediskurserna som förekommer i styrdokumenten har förståtts. I denna helhet finns lärares värden i den pedagogiska gärningen och värden för den pedagogiska gärningen. Tillämpas dessa två perspektiv blir det en undervisningspraxis som rymmer samspelet mellan lärare (konstruktionen av den praktiska yrkesteorin) samt mellan lärare och elever (normerna) konstruerad utifrån de värden som utgör helhetens bas (värdebasen). Studien genererar teoretiska bidrag i form av olika analysmodeller som är användbara i fortsatt forskning kring skolans utveckling. Genom att problematisera de centrala begreppen för kontexten och diskursen och använda dessa för att på praxisnära håll förstå och analysera underliggande, ännu icke synliga, värden kan organisationens grundantaganden bli medvetna. Studien förser även med ett nytt perspektiv att betrakta och förstå skolutveckling.</p> / <p>In a local school development project the principles of values and norms are studied. The focus of the study is set on the moral of the collective (norms), the praxis theory (norms and valuations) and the value foundation within the context of a local school development project. The value base is compared to the value discourse in the national curriculum. In a greater perspective the study is about understanding the essence of school development. The ontological and epistemological perspectives make the value objective theory. Values become objects for assimilation and guidance of humans as social beings in the world. The values are found in the intersubjectiv construction, in the social community, where values come to exist. The research is in the areas of pedagogy and philosophy. The main technique used for collecting empirical materials is focus groups.</p><p>Pedagogical and ethical value discourses come in to sight and are expressed by the teachers. The pedagogical values Development, Participation and Autonomy are all of great importance in the practice of teaching. On the one hand the teaching fundament is constituted by the pedagogical values, the duty of teaching. The ethical values Respect, Development, The duty to do the assignment, Freedom and The integrity of the individual, are, on the other hand all units of importance in the construction of a good school. In teaching praxis the ethical values legitimate the things that are going on. In the organization of The Tenth Day the ethical values stand for the duty of educating children. In the context of local school development pedagogical and ethical values show the existing understanding of the national curriculum. In this wholeness teachers’ values in the pedagogical deed and values for the pedagogical deed exist. If those two perspectives are used they will create a teaching praxis that contains the interaction between teachers as well as between teachers and their pupils. This interaction constructs the value base as a whole.</p><p>The theoretical contribution of this study contains a new perspective of approaching school development. They are closely related to the praxis and they also show the underlying values in an organization by defining the central concepts/ideas and using them as tools.</p>

<p>QC 20171212</p>

I och med den nya gymnasielagen som trädde i kraft 2018 beviljades en grupp ungdomar tillfälligt uppehållstillstånd för studier. Villkoren i lagen förbinder enskilda lärares yrkesutövning med elevens fortsatta möjlighet att stanna i Sverige. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera de sätt på vilka lärare i svenska som andraspråk påverkas i sin yrkesroll av att göras delaktiga i en annan myndighets beslutsfattande, liksom vilken eventuell inverkan lagen har på hur andraspråksundervisningen bedrivs. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma sva-lärare, och tar sin utgångspunkt i sociokulturella teorier kring flerspråkiga elevers kunskapsutveckling, liksom forskning kring lärares yrkesetik och professionsutveckling. Resultaten visar att elevernas beroende av ett godkänt betyg ställer sva-lärarna inför komplicerade etiska dilemman, vilka de hanterar på främst två sätt: genom att utveckla en mer omfattande relation till dessa elever, och genom att sänka nivån på undervisningen.

Finansvärlden är avantgardistisk i sitt höga arbetstempo och i att bana väg för en abstrakt informationsekonomi, och pengar styr verksamheten på ett sätt som föregripit förändring i samhället i denna riktning. Svenska finansmänniskor uppvisar en urban, stockholmsk övremedelklasskultur men är samtidigt del av en framåtriktad,västerländsk elitkultur. Nationella drag slätas ut efter en amerikansk modell. Svensk finansmarknad kan ha mer av amerikansk, kalvinistiskt-puritansk arbetsetik än med luthersk av svenskt snitt. Mina intervjupersoner bär på protestantisk arbetsetik i form av individualism, flit och asketism. Finansmänniskors nyktra affärssinne liknar puritanens tidigkapitalistiska mentalitet. Individer på finansiella marknader kan svårligen se konsekvenser av sina handlingar. Finansmarknaden är en amoralisk näring, där många aktörer avstår från att ta moralisk ställning. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2001