Studien syftar till att undersöka former och innehåll i samverkan över förvaltningsnivå, utbildningsförvaltning och socialförvaltning i Västra Götaland, samt hur den uppfattas. Studien avgränsas till samverkan inom två kommuner och baseras på intervjuer med representanter från de båda förvaltningarna. Det är för mig ett aktuellt ämne eftersom vi som blivande lärare vet att alla elever har olika behov av stöd och hjälp. Utsatta barn är i behov av vuxna och är i en beroendeställning. Skolan är en verksamhet och socialtjänsten en annan som kan komma att ingå i utsatta barns liv. Intressant och aktuellt känns därför att undersöka vem har vilket ansvar och hur går det att samverka kring en elev mellan skola och socialtjänst? För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts med intervjuer där totalt fem lärare på Individuella programmet och en rektor ingår, samt två socialsekreterare, det vill säga respondenter från de båda förvaltningarna. Studiens resultat visar att samverkan behövs och krävs, samtliga som deltar i studien ser att en samverkan är positiv och ju mer desto bättre. Samverkan bygger på personliga kontakter och är beroende av personliga relationer, vilket gör att samverkan fungerar olika. Sekretessen lyfts som ett hinder för samverkan utifrån en lärares syn, medan socialtjänsten inte ser sekretessen som ett hinder då det finns sekretessbrytande regler. Slutsatser som kan göras efter genomförd studie är att vi bör sätta det utsatta barnet i centrum och handla för dess bästa. Vi har olika yrkesroller som vi bör värna om och här krävs en samverkan över förvaltningsnivå för att kunna stötta det utsatta barnet på bästa och effektivaste sätt. / The study aims to examine the forms and contents of interaction of government, Social Administration and education administration, with the declared intention is to work for the pupil's best and create an overall perspective on the student. It is for me a timely subject because we as future teachers know that all students have different needs for support and help. Vulnerable children are in need of adults and are in a dependent position. The school is an operation and Social Administration of another who might be part of the vulnerable children's lives. Interesting and topical feel, therefore, to examine who has the responsibility and how you can interact around a student from school and Social Administration? To investigate this, a qualitative study conducted interviews with a total of five teachers in the Individual Program and a principal part, and two social workers. The study results show that collaboration is needed and necessary, all participating in the study sees a synergy is positive and the more the better. It is based on personal contacts and is dependent on personal relationships, making cooperation work differently. Secrecy is lifted as a barrier to collaboration on a teacher's views, while the Social Administration does not see confidentiality as a barrier where there are confidentiality-breaking rules. Conclusions can be made after the study is that we should put the abused child in the center and act for the best. We have different professional roles that we should protect and this requires a collaboration of government to support the abused child in the best and most efficient manner.

Denna didaktiskt inriktade C-uppsats i etik tar upp elevers skolmisslyckande satt i förhållande till skolans styrdokument, lärares yrkesetik samt vårt samhälles syn på människors värde. Syftet med uppsatsen är att utifrån Iris Marion Youngs teori kring förtryck samt Harald Ofstads teori kring styrka och svaghet, ur ett etiskt/moraliskt perspektiv, söka efter svar på följande frågeställningar: Kan elever i svensk skola anses vara förtryckta enligt Youngs teori om förtryck? Kan man inom svensk skola finna tendenser till ett sådant förakt för svaghet som Ofstad diskuterar? Vilka bakomliggande strukturella förklaringar kan man utifrån dessa teorier finna till varför vissa lärare i svensk skola medvetet eller omedvetet orsakar vissa elevers känsla av att vara kränkta, misslyckade och osynliggjorda såsom uppsatsens källmaterial påvisar? Metoden består av en etisk analys av kvalitativt empiriskt källmaterial. Källmaterialet, som bygger på delar av en doktorsavhandling i filosofi författad av Carina Henriksson, analyseras med hjälp av analysverktyg skapade utifrån Youngs teori kring förtryck samt Ofstads teori kring styrka och svaghet. Slutsatsen man kan dra utifrån analyserna visar att vissa elever i svensk skola kan anses vara förtryckta samt att man inom svensk skola kan finna tendenser till förakt för svaghet. Analyserna visar även att de bakomliggande strukturella förklaringar man kan finna till detta förtryck samt förakt för svaghet handlar om traditioner som genom historiens gång blivit allmänt vedertagna och därmed normativa, trots att de motsäger de etiska principer vårt samhälle sägs bygga på, principer man kan finna i bland annat skolans värdegrund samt lärares yrkesetiska principer.

<p>Studien syftar till att undersöka former och innehåll i samverkan över förvaltningsnivå, utbildningsförvaltning och socialförvaltning i Västra Götaland, samt hur den uppfattas. Studien avgränsas till samverkan inom två kommuner och baseras på intervjuer med representanter från de båda förvaltningarna. Det är för mig ett aktuellt ämne eftersom vi som blivande lärare vet att alla elever har olika behov av stöd och hjälp. Utsatta barn är i behov av vuxna och är i en beroendeställning. Skolan är en verksamhet och socialtjänsten en annan som kan komma att ingå i utsatta barns liv. Intressant och aktuellt känns därför att undersöka vem har vilket ansvar och hur går det att samverka kring en elev mellan skola och socialtjänst? För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts med intervjuer där totalt fem lärare på Individuella programmet och en rektor ingår, samt två socialsekreterare, det vill säga respondenter från de båda förvaltningarna.</p><p>Studiens resultat visar att samverkan behövs och krävs, samtliga som deltar i studien ser att en samverkan är positiv och ju mer desto bättre. Samverkan bygger på personliga kontakter och är beroende av personliga relationer, vilket gör att samverkan fungerar olika. Sekretessen lyfts som ett hinder för samverkan utifrån en lärares syn, medan socialtjänsten inte ser sekretessen som ett hinder då det finns sekretessbrytande regler.</p><p>Slutsatser som kan göras efter genomförd studie är att vi bör sätta det utsatta barnet i centrum och handla för dess bästa. Vi har olika yrkesroller som vi bör värna om och här krävs en samverkan över förvaltningsnivå för att kunna stötta det utsatta barnet på bästa och effektivaste sätt.</p> / <p>The study aims to examine the forms and contents of interaction of government, Social Administration and education administration, with the declared intention is to work for the pupil's best and create an overall perspective on the student. It is for me a timely subject because we as future teachers know that all students have different needs for support and help. Vulnerable children are in need of adults and are in a dependent position. The school is an operation and Social Administration of another who might be part of the vulnerable children's lives. Interesting and topical feel, therefore, to examine who has the responsibility and how you can interact around a student from school and Social Administration? To investigate this, a qualitative study conducted interviews with a total of five teachers in the Individual Program and a principal part, and two social workers.</p><p>The study results show that collaboration is needed and necessary, all participating in the study sees a synergy is positive and the more the better. It is based on personal contacts and is dependent on personal relationships, making cooperation work differently. Secrecy is lifted as a barrier to collaboration on a teacher's views, while the Social Administration does not see confidentiality as a barrier where there are confidentiality-breaking rules.</p><p>Conclusions can be made after the study is that we should put the abused child in the center and act for the best. We have different professional roles that we should protect and this requires a collaboration of government to support the abused child in the best and most efficient manner.</p>

The aim of this study was to look into the approach of swedish journalists towards Twitter and how they apply the media ethics when using Twitter. The method for this research was a survey answered by 371 Swedish journalists, from workplaces of various contents and geographical spread, of which 271 were users of Twitter. Our results are based on the survey and theories such as the social responsibility theory, the code of ethics for the Swedish press, radio and television, gatekeeping, normalizing twitter and the private sphere of Habermas. Our results showed that swedish journalists aim to apply the media etics in most aspects such as objectivity and gatekeeping. Also the guidelines of using twitter as a journalist, according to the respondents, mainly comes from the workplace and not the code of ethics. It also showed that the majority of the journalists were pleased with the current guidelines, or the absence of guidelines.

Den här studien syftar till att urskilja en yrkesetisk gräns baserat på samhällskunskapslärares uppfattning av ämnets övergripande syfte i förhållande till ämnesplanen. Om en gränsdragning existerar syftar studien också till att, i relation till innehållet så som det presenteras i ämnesplanen, synliggöra var den gränsen går. Analysen baseras på empiri som är insamlat med hjälp av en kvantitativ enkätmetod och görs med hjälp av ett struktureringsteoretiskt perspektiv.    Teorin bygger på att institutionerna i samhället ständigt reproduceras genom den samverkan som varje dag sker mellan aktören och institutionen och det är först i mötet med det abnormala som aktören tvingas ta ställning till om hen ska fortsätta reproducera institutionen eller ej.  Struktureringsteorin används i den här studien för att synliggöra det abnormala genom att låta samhällskunskapslärare resonera kring om de, rent hypotetiskt, skulle fortsätta reproducera skolan genom att utöva sitt yrke om politiker plockade bort innehåll från ämnesplanen som man ansåg låg till grund för ämnets övergripande syfte. Detta görs med hjälp av de tre teoretiska begreppen betydelseskapande, auktoritetsutövning och legitimitet. Resultatet i studien visar att det går att urskilja en yrkesetisk gränsdragning hos 61 av de 90 lärare som svarade på enkäten.  Mötet med det abnormala kan översättas till att politikerna tar bort statsvetenskap från ämnesplanen eftersom lärarna då skulle förlora sin legitimitet. Resultatet visar också att det är studiet i demokratiteori som samhällskunskapslärarna uppfattar som ämnets övergripande syfte i förhållande till ämnesplanen och om statsvetenskap tas bort från ämnesplanen betyder det även att möjligheten att utbilda inom demokrati tas bort vilket leder till att lärarna skulle förlora känslan av betydelse för ämnet. Resultatet visar också att auktoritetsutövande är synonymt med att planera innehållet baserat på världsläget och efter elevgrupp.

The purpose of this thesis is to examine how librarians in a Swedish public library work with collection management related intellectual freedom and Shoemaker &amp; Vos (2009) gatekeeping levels. Intellectual freedom is the right to express, explore, consider and access ideas and information without restriction. Intellectual freedom is a United Nations human rights. Working with collection management, while trying to offer a variety of information and opinions without violating any societal groups may create ethical work dilemmas for librarians. Although regulated in Swedish legislation and local guidelines as media management plans, there is a risk collection management results in limiting information for the library user. The librarian becomes the gatekeeper; the person standing between information and the users.   This empirical material was gathered through semistructured qualitative interviews with librarians in a public library. The Library Manager and one of the librarians at the Freedom of Expression Library (Dawit Isaak-library) were also interviewed for additional perspectives. The empirical material was analyzed using Kurt Lewins (1947) gatekeeping theory and Schoemaker &amp; Vos (2009) different gatekeeping levels as a theoretical analytical framework.   The results show that although the meaning of intellectual freedom was known, there was a lack of a common understanding of the concept. The media management plan is not an active guideline and the majority of librarians talked about collection management as a ”gut feeling”. The study shows ”gut feeling” easily results in limitations on an individual level. The study also shows that the gatekeeper role now rests with the user and not the librarian.

Med färre platsbaserade kontor att ta sina frågor till kommer allt fler besökare till folkbiblioteken för att få stöd och assistans. Enligt tidigare forskning agerar folkbiblioteken som medborgarkontor, där de hanterar ärenden utanför deras uppdrag och deras kompetens. Forskning har även visat en koppling mellan denna typ av arbete och emotional labour, eller emotionellt arbete, och detta begrepp är den huvudsakliga teorin uppsatsen utgår från, som beskrivet i Hochschilds The Managed Heart (2012). Syftet med denna uppsats är att undersöka bibliotekariers upplevelse och erfarenhet av medborgarärenden på folkbibliotek och de känslor som kan framkomma av arbetet. För att genomföra det utfördes semistrukturerade intervjuer med folkbibliotekarier från diverse olika arbetsplatser i en mellanstor stad i Sverige, sedan en tematisk analys. Analysen visar att bibliotekarier delar många känslor och upplevelser, där de mest prevalenta var en frustration mot andra instanser i samhället, att balansera riktlinjer och värderingar, bristande kommunikationen mellan biblioteket och andra aktörer, och användningen av känslohanteringsstrategier. En respondents erfarenheter, från ett bibliotek med särskiljande hantering av medborgarärenden, diskuteras med särskilt fokus i analysen som kontrast mot övriga respondenter. Resultaten är relevanta för både utveckling av forskning och för den praktiska verksamheten.

Problemformulering och syfte: Relationen mellan kommunikatörer och journalister har under lång tid betraktats som ett “Love-Hate relationship”. Det har gjorts mångfalden studier på detta ämne och varför det ser ut som det gör. Det som blir av intresse är att se hur denna relation ser ut inom kommuner och lokaltidningar. Där kommunikatören i fråga kanske har en personlig relation till journalisten på lokaltidningen. Eller om relationen ser ut som det gör inom den privata sektorn där det finns en vinstdriven aspekt av det kommunikativa arbetet. Denna studie syftar till att hitta och analysera det väldigt speciella och komplicerade förhållandet mellan PR-utövare och journalister inom kommunen och lokaltidningen inom kommunen. Hur behåller de sin professionalism när de interagerar med varandra? Hur ser den relationen ut? Metod och material: Som metod i denna studie valdes semistrukturerade intervjuer som form då författarna vill ha en insikt i upplevelser och erfarenheter får de två olika yrkesgrupperna. Frågorna utgick från ett frågeformulär och följdfrågor ställdes vid behov för att förtydliga eller utveckla ett svar. Dessa intervjuer delades upp i fem journalister på Sundsvalls tidning och fem kommunikatörer på Sundsvalls kommun. De teorier och modeller som är aktuella för denna studie är yrkesetik och yrkesroll och Agenda-Setting theory (dagordningsteorin). Huvudresultat: Det studien hittade gällande relationen mellan kommunikatörer och journalister var att båda sidor kom väl överens och kunde samarbeta. Man skulle kunna säga att båda sidorna är i synergi med varandra. Båda sidor var tydliga med skillnaderna mellan sina yrkesroller. Journalisterna beskrev sin egna yrkesroll med stora ord, kommunikatörerna ansåg också att sin yrkesroll var viktig men inte i samma grad som journalisterna beskrev sin. Yrkesetiken hade även journalisterna bättre koll på i jämförelse med kommunikatörerna. I sin beskrivning var journalisterna tydligare än kommunikatörerna när det gällde att förklara hur man tänker och arbetar kring sin yrkesetik.

<p>Med denna uppsats vill jag belysa de problem som uppstår när lärare uppvisar bristande yrkesetik och vad detta innebär för lärar-elevkontakten. Mitt syfte kan delas in i tre delar. Först ska jag visa hur begreppet yrkesetik och aspekterna av yrkesetik definieras och beskrivs i styrdokument och i normativa texter. Jag ger exempel från skolan där dessa mål och normer inte uppnås. Efter detta ska jag förklara varför lärare brister i yrkesetik. En analys av bristande yrkesetik leder även till en förståelse för dessa lärares livssituation. Avgränsningen i uppsatsen består i att jag endast undersöker lärares bristande yrkesetik.</p><p>Mina frågeställningar lyder: Hur definieras yrkesetik och bristande yrkesetik? Vilka yrkesetiska brister uppvisar lärare? Varför brister lärare i yrkesetik? Dessa frågor behandlas utifrån ett lärarperspektiv.</p> / Uppsatsförfattaren har tidigare burit efternamnet "Blomqvist".

<p>Skolans fostrande roll har förändrats genom historien. Relationen mellan lärare och elev har</p><p>intensifierats och präglas idag mer av närhet än distans. Denna utveckling skapar en</p><p>problematik kring lärarens förhållande till att vara personlig och privat eftersom läraren som</p><p>person blir allt viktigare. Läraren bör vara medveten om hur den förhåller sig till sina egna</p><p>ställningstaganden då läraren både på gott och ont har en stor makt att påverka eleverna.</p><p>Syftet med vår c-uppsats är att belysa hur ett antal yrkesverksamma lärare i grundskolans</p><p>tidiga år resonerar i frågan om hur lärare i relation till eleverna bör förhålla sig till det</p><p>personliga och det privata utifrån ambitionen att agera professionellt och därmed etiskt riktigt.</p><p>Med hjälp av intervjufrågor gällande religion, politik och sexualitet vill vi synliggöra lärarnas</p><p>eventuella gräns mellan personligt och privat. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ</p><p>intervjustudie med tio yrkesverksamma grundskollärare.</p><p>De intervjuade lärarna menar att det ingår mycket i att vara en professionell lärare såsom att</p><p>få barnen att lära, trivas och må bra i skolan. De ser alla att deras etiska ansvar gentemot</p><p>eleverna är stort. Många av de intervjuade är medvetna om att de har en gräns mellan sitt</p><p>personliga och sitt privata men att det är svårt att konkretisera den. De är förhållandevis öppna</p><p>för frågeställningar som uppkommer men när det kommer för nära in på dem själva och det</p><p>blir för intimt finns det en gräns. Majoriteten av lärarna delade uppfattningen att det är viktigt</p><p>att man som lärare kan bjuda på sig själv även om det finns en gräns för hur mycket. De</p><p>menar att varje lärare själv får bestämma var denna gräns går. Nästan alla lärarna menade att</p><p>de kunde delge eleverna sin trosuppfattning men om eleverna skulle fråga lärarna om var de</p><p>står politiskt blev det känsligare. Många lärare ansåg att deras politiska ställningstagande har</p><p>eleverna inte med att göra. De av lärarna som skulle delge sitt politiska ställningstagande</p><p>påpekade dock att man inte får propagera för det. När det gällde lärarnas egen sexualitet var</p><p>de överens om att det tillhörde privatlivet, men de tyckte att de kunde berätta om sina</p><p>familjeförhållanden och om sexualitet i allmänhet.</p>