Alla medborgare i en demokratisk stat skall ha en möjlighet att yttra, forma och påverka både den privata likväl som den offentliga sfären där yttrandefriheten utgör en vital roll. Det finns emellertid en utvidgad oro idag att yttrandefriheten i verkligheten underminerar och hindrar utsatta minoriteter i samhället från att ta del av demokratins egenskaper. Det kan argumenteras för att yttrandefriheten med den rådande förhållningen idag blir ett verktyg för en priviligierad majoritet att fortsätta sin dominans över minoriteter i samhället. Den problematiken leder fram till studiens tes att ett större skydd för minoriteter i samhället kan komma att främja och stärka demokratin. Syftet blir således att upplysa om den priviligierade utgångspunkten somliga i samhället har och hur det inte får utvinna i en form av majoritetstyranni. Vidare analyserar studien detta utifrån generella termer och ett flertal exempel från bland annat Sverige framställs för att ge en förankring till verkligheten. För att kunna genomföra en studie av denna art och ambition krävs det således en normativ metod som analyserar de olika perspektiven för och emot studiens tes samt analysera om tesen går att legitimera eller förkasta utifrån givna premisser. På grund av individens subjektiva åsikt och förståelse i frågan blir det en svår balansgång för vart restriktionen skall gå och när den går från att utvidga den politiska jämlikheten till att skada demokratin. Varje restriktion av yttrandefriheten begränsar någon i samhället men frågan blir vem som tystas. Hatiska yttringar som är menade att skada individers värdighet hör inte hemma i en demokrati.  En fortsatt begränsning eller att stater börjar tillämpa de klausuler som redan finns i lagstiftningen kan ligga inom demokratins ramar och urholka den cirkulära process genom vilken den skadar sig själv.

No description available.

No description available.

Western countries are regarded as open democracies where free speech is viewed assomething that people have fought and died for throughout history; several westernmilitary forces label themselves as defenders of (liberal) democratic values, wherethe citizens’ right to speak is held as utmost importance. Swedish military officershave a unique, compared with other countries, right to participate in public debatesand voice their opinions in news media and on the internet. However, throughouthistory, there have been events that indicate that soldiers do not enjoy the samerights as other citizens. This thesis explores how the Swedish Armed Forces handlefreedom of expression within its ranks and define the perceived existence of a“sphere of unsuitability”. All reviewed cases refer to a situation where the individualpublicly contradicts the organisations’ own expressed views and interests. Thisthesis has identified the existence of a “sphere of unsuitability” that, together withambiguous messages from the Swedish Armed Forces, has led to military personnelwithdrawing from public debates, even under anonymity. The conflict between theindividual’s freedom of expression and military interests occurs on several levelswhen criticism lies outside what the Armed Forces perceive as acceptable.In summary, the tentative conclusion is that although loyalty and reliabilitymay be called into question by the military, it is when the Armed Forces’ labels anexpression or opinion as unsuitable that the individual may lose any furtheropportunities of a career. The study makes two main research contributions. First,addressing how the Swedish Armed Forces deal with freedom of expression withinits organisation provides an empirical investigation of a critical democratic issue.Second, by identifying a perceived “sphere of unsuitability”, including how such asphere is constructed, the thesis adds theoretical substance to a developing researchfield.

Sedan 1 Januari 2020 har FN:s Barnkonvention gått från en rekommendation till en Svensk lag som alla förskolor ska sträva efter att arbeta med. I Läroplanen för förskolan (Lpfö18 2018, s.5) framhävs att Barnkonventionen ska implementeras i förskolans verksamhet och eftersträvas. Quennerstedt, Thelander och Hägglund (2020, s.109) beskriver att forskare har identifierat lärare som den viktigaste bidragande faktorn för att barnen i skolor och förskolor ska göras medvetna om sina rättigheter. Därav är denna studie betydelsefull, både för vår kommande profetior och även yrkesgruppen i övrigt, då forskningen är knapphändig. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur förskollärare arbetar med och lär ut om Barnkonventionen i verksamheten. Utifrån syftet tar undersökningen stöd av följande frågeställningar: ”Hur gör förskolläraren barnen medvetna om Barnkonventionen?”, ”Hur lyfter förskolläraren barns delaktighet och lika värde?” och ”Har förskollärarna sett någon förändring i verksamheten sedan Barnkonventionen blev lag?”. Studien vilar på en kvalitativ metod och datan har samlats in med hjälp av self report. Self report (Vilket) är en metod där öppna frågor i ett form av frågeformulär skickas till respondenterna, för att få deras egna tankar och åsikter utan påverkan från forskarna. Vi valde att rikta vår self report till förskollärarna, då det är en del av deras uppdrag att informera och lära ut om barnkonvention. Vid genomförandet av studien valdes artiklarna 2, 12, 23, och 42 ut från barnkonventionen. Dessa artiklar valdes ut då vi ansåg att de var intressanta utifrån vår profession, samt att vi skulle kunna formulera bra self report frågor utifrån artiklarna och möjligtvis få intressanta svar. Sammanlagt har 9 förskollärare deltagit i studien. Analyseringen av de insamlade materialet har skett genom Davidssons analysmodell. Studiens resultat är uppdelad i en relativ och en generell struktur. I den relativa strukturen beskrivs varje enskild respondent åsikter och tankar utifrån våra frågeställningar, i separata stycken. I den generella strukturen beskrivs alla respondenternas svar utifrån likheter och skillnader gällande våra self report frågor. I resultatdiskussionen framkommer det att förskollärarna lär ut Barnkonventionen på olika sätt, utifrån deras egna erfarenheter. Vi kan se att det finns en medvetenhet hos förskollärarna, dock att en djupare kunskap och vidareutbildning inom ämnet är svårare att se.

Yttrandefriheten har sedan påskupploppen 2022 varit ett flitigt debatterat ämne. Motsättningar mellan yttrandefrihet och andra demokratiska värden skapar konflikter som det inte finns någon tydlig och klar lösning på. Vissa menar att man inte bör inskränka yttrandefriheten medan andra menar att det måste balanseras mellan olika värden för att kunna upprätthålla det demokratiska samhället. Syftet med den här uppsatsen är att se hur yttrandefrihet kommer till uttryck i samhällsdebatten i svenska tidningsmedier sedan koranbränningarna och påskupploppen 2022. I undersökningen har vi analyserat 40 artiklar från de fyra stora tidningsmedierna i Sverige, med hjälp av den Carol Bacchi lanserade What’s the Problem Represented to be (WPR) ansatsen. Frågorna vi utgått ifrån är; Hur är problemet inramat? Hur är orsakerna till problemet inramat? Hur är lösningen inramad? Med hjälp av WPR frågor har vi analyserat för att kunna urskilja och tolka problemrepresentationer i artiklarna. Vi har funnit flera olika problemrepresentationer som vi också delat in i teman för att få en tydligare bild av representationerna. I slutsatsen knyter vi an resultatet från analysen till de teorier som tidigare presenteras. Övergripande har vi kommit fram till att en stor del av hur debatten är utformad handlar om de motsättningar som finns mellan olika demokratiska värden som till exempel den mellan säkerhetsintressen och yttrandefrihet.

No description available.

Internet har inneburit en teknisk revolution, vilket har medfört att användningen av traditionell tv, radio och dagstidningar har minskat medan tiden som läggs ner på massmedier på internet har ökat. Genom denna teknikutveckling har yrket influencer vuxit fram. En influencer utgörs av en person som aktivt försöker påverka sin omgivning, främst via sociala medier och i syfte att kontrollera konsumtionsattityder och köpbeteenden. Nuförtiden väljer fler näringsidkare att marknadsföra sin verksamhet genom sociala medier, vilket har kommit att utgöra en avgörande marknadsföringsmetod som benämns influencer marketing.  Influencer marketing är ett relativt outforskat område, vilket har lett till att det inte framstått som helt klart vad som gäller rent rättsligt. I och med att influencers i normalfallet är fysiska personer som förmedlar både kommersiella och icke-kommersiella meddelanden suddas gränsen mellan kommersiella och icke-kommersiella meddelanden vid marknadsföring i sociala medier ut. Problemet med att redaktionella inlägg varvas med kommersiella är att konsumenter kan vilseledas och tro att sådant som faktiskt utgör marknadsföring är influencers egna åsikter. Svenskarna har blivit allt mer reklamtrötta, vilket har medfört att marknadsföringen måste finna nya vägar att nå ut med sina budskap. Marknadsföring har således utformats på ett sätt att det inte alltid tydligt framgår att det är marknadsföring. Innehållet märks inte alltid som marknadsföring, utan ingår sömlöst i det övriga personliga innehållet som distribueras, vilket har resulterat i att dold marknadsföring förekommer i sociala medier. Gränsen mellan yttrandefrihet och marknadsföring i sociala medier är flytande, vilket innebär att det i praktiken blir svårt att avgöra vilket regelverk som är tillämpligt. Uppsatsen behandlar gränsdragningen mellan yttrandefrihet och marknadsföring i sociala medier. Vidare behandlas även hur denna gränsdragning har gjorts i mer traditionella medier och om det föreligger några skillnader i domstolarnas bedömning mellan traditionella medier och sociala medier. Slutligen behandlar uppsatsen vilka krav som ställs på reklamidentifiering enligt 9 § MFL i de fall en influencers meddelanden anses omfattas av MFL.  Uppsatsen landar i att MFL är tillämplig på sådant som är av utpräglad kommersiell natur, vilket innebär att framställningen måste ha vidtagits i kommersiell verksamhet, i kommersiellt syfte och ha rent kommersiella förhållanden till föremål. Dessa kriterier utgör avgränsningen gentemot grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefrihet. Yttrandefriheten skyddar uttalanden som är nyhets- eller åsiktsförmedlande eller opinionsbildande. Det har vidare visats att det ställs högre krav på reklamidentifiering i sociala medier än i traditionella medier. Vad gäller kravet på reklamidentifiering kan det sägas att det fortfarande är oklart vad som krävs för att en reklammarkering ska uppfattas som tillräckligt tydlig. Sammanfattningsvis går det att konstatera att gränsen mellan yttrandefrihet och marknadsföring i sociala medier är svår att dra. Influencer marketing utgör något av en marknadsrättslig gråzon där det ännu saknas tydliga svar på hur denna typ av marknadsföring ska hanteras.

Denna studie handlar om att förstå den svenska yttrandefrihetens gränser i samband med Rasmus Paludans koranbränningsturné runt om i Sverige våren 2022. Studien är en ideologisk argumentationsanalys som studerar koranbränning i media med utgångspunkter i liberalism som idétradition med hjälp av yttrandefrihet, mångfald och tolerans som politiska begrepp. Det valda problemområdet fördjupar sig i mediedebatten som polariserar det svenska samhället och kopplar samman samtid och historia.

Omvändelseterapi har blivit alltmer omdiskuterat under de senaste åren. Flera länder har infört ett nationellt förbud mot företeelsen, många andra befinner sig i skrivande stund i processen av att införa ett förbud. En expert inom Förenta Nationer har fördömt förekomsten av omvändelseterapi. Han klassar företeelsen som tortyr och förespråkar internationellt förbud. Omvändelseterapi riktar sig exklusivt mot de personer som identifierar sig som homo-, bi- och/eller transsexuella. Vanligtvis sker omvändelseterapi inom en religiös kontext och har en stark anknytning till hederskultur. Det är flera religiösa samfund i Sverige som utövar omvändelseterapi samt verksamhet i samklang med omvändelseterapi, såsom marknadsföring.   Det finns i skrivande stund inget uttryckligt förbud mot omvändelseterapi i Sverige, även om det finns reglering som agerar i motverkande syfte. Den reglering som är aktuell avseende utövandet av omvändelseterapi är olaga tvång, men effekten regleringen har i praktiken är tvistat. Resterande reglering som angriper verksamhet som tillhör omvändelseterapi saknas. Det finns inget förbud mot marknadsföring eller finansiering för utövandet av omvändelseterapi. Statsstöd utgår till de religiösa samfund som utövar omvändelseterapi och det finns inga rättsliga hinder till skydd för de barn som förs ur landet för att där utsättas för omvändelseterapi.   Det finns mycket som talar för ett uttryckligt förbud mot omvändelseterapi, men det finns de som är av åsikten att ett sådant förbud skulle inskränka på religions- och yttrandefriheten. Såväl religionsfriheten som yttrandefriheten är grundlagsskyddade och utgör grundpelare i ett demokratiskt samhälle. Det blir därmed en intresseavvägning mellan stridande rättigheter, som alla ska skyddas enligt såväl regeringsformen som europakonventionen.