Denna uppsats presenterar tre designförslag på samplanteringar med barrväxter i fokus. Designförslagen är gjorda till tre fiktiva platser med olika ståndort i växtzon 5, en liten entréplantering i västerläge med kalkhaltig jord, en mellanstor plantering i söderslänt med sandblandad jord och en parkplantering med fuktig jord med ett lågt pH-värde. Platserna är valda med tanken att läsarna ska kunna inspireras att använda barrväxter i olika typer av planteringar och trädgårdar. Till grund för växtvalen har gjorts en litteraturstudie inom området barrväxter, med fokus på barrväxters ståndort och hur de fungerar i samplanteringar med perenner och lignoser. Bakom designförslagen ligger även en idé om att hitta lite nya sätt att använda barrväxter, detta för att inte göra upprepningar av de skötselfria planteringarna med barrväxter som blev så oerhört populära på 70-talet och som delvis givit barrväxter ett dåligt rykte. Designförslagen presenteras i utförliga illustrationer och genom en processbeskrivning för att belysa designprocessens vägar och val, från början till slut.

Einleitung: Ziel der vorliegenden Arbeit war es, mögliche Zusammenhänge zwischen einer Exposition von Milchkühen mit Mykotoxinen (DON, ZON und deren Metaboliten) und dem Entwickeln und Bestehen einer LMV sowie weiteren Primär- und Sekundärerkrankungen zu prüfen. Es bestand die Frage nach einer möglichen Beziehung zu klinischen Störungen, nach einer möglichen Korrelation von Veränderungen der Blutparameter und nach der Eignung von Gallensaft zum Mykotoxinnachweis. Material und Methoden: Für die Untersuchungen wurden 61 Kühe der Rasse Schwarzbunte aus dem Patientengut der Medizinischen Tierklinik mit der Diagnose LMV genutzt. Die gesunden Kontrollkühe (n = 13) stammten aus zwei Betrieben im Leipziger Umland. Bei der Aufnahme in die Klinik bzw. der Probenentnahme wurden alle Kühe klinisch untersucht. Für die Mykotoxinbestimmungen wurden von 20 Patienten- und 13 Kontrollkühen Futter, Serum, Milch und Galle sowie von 41 Patientenkühen Serum und Galle entnommen. Es wurden klinisch-chemische Parameter im Serum untersucht. Die Mykotoxine wurden mittels High-Performance-Liquid-Chromatography (HPLC) analysiert. Ergebnisse: Bei 36 von 61 Patienten konnten keine Mykotoxine in der Galle nachgewiesen werden. Bei den anderen 25 Tieren war ein positiver Mykotoxinnachweis erfolgt. Von den 36 Kühen mit negativem Mykotoxinnachweis konnten 20 Kühe (56 %) mit linksseitiger LMV und 8 Kühe (22 %) mit rechtsseitiger LMV als geheilt entlassen werden. Sechs Kühe (17 %) mit LMV nach links und negativem Mykotoxinnachweis und zwei Kühe (6 %) mit LMV nach rechts und negativem Mykotoxinnachweis hatten einen Exitus letalis. Von 25 Kühen mit positivem Mykotoxinnachweis wurden zwölf Kühe (48 %) mit der Diagnose LMV nach links und sechs Kühe (24 %) mit LMV nach rechts geheilt. Fünf Kühe (20 %) mit LMV nach links und zwei Kühe (8 %) mit LMV nach rechts hatten einen Exitus letalis. Die makroskopische Untersuchung der Futterproben ergab keine grobsinnlichen Veränderungen. Mykotoxine konnten hingegen regelmäßig in den Futterproben aus den Herkunftsbetrieben der Patienten und der gesunden Kühe nachgewiesen werden. Der Median betrug für DON 0,161 mg/kg (0,086-0,191) und für ZON 6,35 µg/kg (4,88-7,85). Im Serum enthielten eine von 61 Proben DON (0,002 µg/mL) und weitere vier Proben DOM-1 (0,002-0,003-0,004-0,009 µg/mL). Im Gallensaft konnte bei 61 Proben nur einmal DOM-1 (37,6 µg/mL) und kein DON nachgewiesen werden. Die untersuchten Galleproben waren zu 39 % mit ZON bzw. dessen Metabolite belastet. Dabei lag ZON (ng/g) im Mittel bei 9,85 (8,10-16,33), α-ZOL bei 59,9 (5-78) ng/g und ß-ZOL bei 37,6 ng/g. Bei Patienten mit positivem Nachweis von ZON und seinen Metaboliten α- und ß-ZOL konnten keine Veränderungen am Genitaltrakt festgestellt werden. Bei den gesunden Kühen waren keine Mykotoxine in Serum, Milch oder Gallensaft nachweisbar. In den eigenen Untersuchungen ließen sich klinisch sowie biochemisch weder DON- noch ZON-spezifische Effekte nachweisen. Entweder waren die geprüften Parameter im physiologischen Bereich, wie z.B. Protein, Kreatinin, TEAC und im Blutbild, oder die Veränderungen waren auch bei den Kühen ohne nachweisbare Mykotoxine vorhanden, wie z.B. bei Bilirubin, Glucose, FFS, Cholesterol, BHB, CK, GGT, Mg, Ca, Na, K, Cl, FFS und im Säure-Basen-Status. Die mittleren GLDH-Aktivitäten aller Patienten mit DON-Nachweis waren geringgradig höher als bei Patienten ohne Mykotoxinnachweis. Schlussfolgerung: Mykotoxine konnten in dieser Untersuchung weder für spezifi-sche Symptome oder hämatologische sowie klinisch-chemische Abweichungen im Blut noch für den Krankheitsausgang, d.h. Heilung oder Exitus letalis, verantwortlich gemacht werden. Eine Ausnahme stellt die Frequenz und Intensität der Pansenkontraktionen dar, die bei Patienten mit positivem Mykotoxinnachweis im Futter reduziert waren. ZON- bzw. ZOL-assoziierte Veränderungen an den Ovarien und dem Uterus wurden makroskopisch in keinem Fall festgestellt. Als zusätzliche Erkenntnis stellte sich im Verlaufe dieser Arbeit unabhängig von der eigentlichen Fragestellung heraus, dass die Gallensaftentnahme in der Praxis eine leicht durchführbar, diagnostisch wertvolle Maßnahme darstellt. Abschließend kann festgestellt werden, dass die DON- und ZON-Kontaminationen in geringen Konzentrationen beim Milchrind keine besondere Gefahrenquelle darstellen, wenn die Haltungs- und Fütterungsbedingungen optimal gestaltet werden.

Thesis (Ph. D.)--Utrecht, 1975. / Summary in Dutch. Includes bibliographical references.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur pil, eller mer specifikt, sorter inom släktet Salix sp. odlas för användning inom hantverk och trädgård. Bland dessa sorter kan nämnas korgvide (Salix viminalis). Denna typ av odling är småskalig och syftet är att få material till flätning av exempelvis korgar eller grövre arbeten som hägn och staket i trädgård. Materialet som används är vanligen ettåriga skott av odlade pilsorter som skördas när plantan är i vintervila. Därefter torkas skotten i ca 6 månader för att sedan blötläggas innan flätningen påbörjas. Blötläggningen gör pilskotten mjuka och böjliga. Pil kan även användas färsk till att skapa levande hägn genom att pilskott sticks ner i jorden och får rota sig.   I detta arbete finns information om hur man kan gå tillväga för att anlägga och sköta en pilodling samt vilka markförhållanden och skötselmetoder som krävs. Fakta har samlats in genom att studera litteratur inom området, studiebesök samt mailkontakt med pilodlare. Här finns även en sammanställning av pilsorter som är härdiga att odla i zon 5.   Även odling av Salix sp. för användning till biobränsle, s.k. energiskog har studerats. Anledningen till detta är att dessa odlingar, som även kallas salixodlingar, till stor del består av ovan nämnda sort korgvide (S. Viminalis). Då det har forskats mycket inom detta område har informationen varit av nytta både vad det gäller odlingsbetingelser och härdighet för Salix sp.   Slutsatsen är att tillräckligt mycket information har hittats för att svara på syfte och frågeställningar. Fakta från energiskogsodlingen har inom vissa områden gett vägledning om hur skötsel av en småskalig odling kan förbättras. Även kommunikationen med verksamma pilodlare har lyft fram förslag till förbättringar.

Skolkören har länge funnits som en naturlig del av skolans verksamhet, men den har haft olika betydelse genom läroplanerna det senaste århundradet. Tidigare studier kring skolkörens funktion visar att den sociala aspekten är den som är mest framträdande. Studien har hämtat inspiration från Juvas Liljas (2001). Syftet med föreliggande studie var att undersöka skolkörens funktion och förutsättningar i årskurs 1-6 så som den uppfattas av rektorer och körledare. Följande frågeställningar har använts för att ta reda på detta: 1. Hur uppfattar rektorer och körledare skolkörens funktion i årskurs 1-6? 2. Framträder det ett socialt och/eller pedagogiskt perspektiv i rektorers och körledares syn på skolkörens funktion? 3. Vad är förutsättningarna för en fungerande skolkör i årskurs 1-6, enligt rektorer och körledare? För att få svar på detta har en kvalitativ studie genomförts genom intervjuer på fyra skolor. Rektorerna och körledarna på dessa skolor har svarat på frågor som var strukturerade, och av låg standardiserad art. De förberedda frågorna var formulerade i olika frågeområden. Av resultatet framkommer att skolkörens funktion är att främja en social gemenskap som i sin tur leder till en ökad självkänsla. Skolkören ska även fungera som reklam för skolan. Den agerar som skolans identitet i samband med skolavslutningar, FN-dagen och vid lucia, för att nämna några exempel. Skolkören kan även agera som verktyg vid språkinlärning. En vilja till att bryta ner de sociala och identitetsutvecklande funktionerna och att kunna använda dessa i skolans övriga verksamhet är något som också framkommer i resultatet. / The school choir has long existed as a natural part of the school's activities, but it has had different meanings by curriculum in the last century. Previous studies on the function of the school choir show that the social aspect is the most prominent. The study was inspired by Juvas Liljas (2001). The purpose of this study was to examine school choir’s performance and prospects in grades 1-6 as perceived by head teachers and choir leaders. The following questions have been used to study this: 1. How do head teachers and choir leaders perceive the function of the school choir in grades 1-6? 2. Does a social and/or educational perspective of head teachers and choir leaders on the function of the school choir emerge? 3. What are the prerequisites for a functional school choir in grades 1-6, according to the head teachers and choir leaders? To get answers to this, a qualitative study was conducted through interviews in four schools’. Head teachers and choir leaders in those schools’ answered questions that were structured, and of a low standardized type. The prepared questions were phrased in different question areas. The result proves that the function of the school choir is to promote a social community which in turn leads to increased self-esteem. School choir will also serve as PR for the school. It acts as the school's identity in connection with graduation day, U.N. day and lucia, to name a few. School choir can also act as a tool for language learning. A willingness to transfer the social and identity development and to be able to use these in the school's other business is something that also emerge from the study.

none

Trots lagliga föreskrifter och tydliga forskningsresultat är problemet med sexuella trakasserier utbrett inom arbetslivet. Utifrån ett senmodernt perspektiv belyser studien hur sexuella trakasserier kan förstås och diskuteras. Studien syftar till att undersöka hur sexuella trakasserier visar sig i arbetslivet genom berättelserna i metoo-uppropen. Arbetet har en induktiv ansats och använder kvalitativ innehållsanalys som metod. Resultatet mynnar ut i fem teman som alla berör gränser på olika sätt: Förlängning av fritiden, Skämten och skratten, Handlingsutrymme, Ansvarsfrågan samt Sexuella trakasserier - Begreppets gränser. Studiens slutsatser visar bland annat på att diskussionen och definitionen av vad som är sexuella trakasserier måste förtydligas. Det är därmed arbetsgivarens ansvar att se till att detta implementeras på arbetsplatsen.

Einleitung: Ziel der vorliegenden Arbeit war es, mögliche Zusammenhänge zwischen einer Exposition von Milchkühen mit Mykotoxinen (DON, ZON und deren Metaboliten) und dem Entwickeln und Bestehen einer LMV sowie weiteren Primär- und Sekundärerkrankungen zu prüfen. Es bestand die Frage nach einer möglichen Beziehung zu klinischen Störungen, nach einer möglichen Korrelation von Veränderungen der Blutparameter und nach der Eignung von Gallensaft zum Mykotoxinnachweis. Material und Methoden: Für die Untersuchungen wurden 61 Kühe der Rasse Schwarzbunte aus dem Patientengut der Medizinischen Tierklinik mit der Diagnose LMV genutzt. Die gesunden Kontrollkühe (n = 13) stammten aus zwei Betrieben im Leipziger Umland. Bei der Aufnahme in die Klinik bzw. der Probenentnahme wurden alle Kühe klinisch untersucht. Für die Mykotoxinbestimmungen wurden von 20 Patienten- und 13 Kontrollkühen Futter, Serum, Milch und Galle sowie von 41 Patientenkühen Serum und Galle entnommen. Es wurden klinisch-chemische Parameter im Serum untersucht. Die Mykotoxine wurden mittels High-Performance-Liquid-Chromatography (HPLC) analysiert. Ergebnisse: Bei 36 von 61 Patienten konnten keine Mykotoxine in der Galle nachgewiesen werden. Bei den anderen 25 Tieren war ein positiver Mykotoxinnachweis erfolgt. Von den 36 Kühen mit negativem Mykotoxinnachweis konnten 20 Kühe (56 %) mit linksseitiger LMV und 8 Kühe (22 %) mit rechtsseitiger LMV als geheilt entlassen werden. Sechs Kühe (17 %) mit LMV nach links und negativem Mykotoxinnachweis und zwei Kühe (6 %) mit LMV nach rechts und negativem Mykotoxinnachweis hatten einen Exitus letalis. Von 25 Kühen mit positivem Mykotoxinnachweis wurden zwölf Kühe (48 %) mit der Diagnose LMV nach links und sechs Kühe (24 %) mit LMV nach rechts geheilt. Fünf Kühe (20 %) mit LMV nach links und zwei Kühe (8 %) mit LMV nach rechts hatten einen Exitus letalis. Die makroskopische Untersuchung der Futterproben ergab keine grobsinnlichen Veränderungen. Mykotoxine konnten hingegen regelmäßig in den Futterproben aus den Herkunftsbetrieben der Patienten und der gesunden Kühe nachgewiesen werden. Der Median betrug für DON 0,161 mg/kg (0,086-0,191) und für ZON 6,35 µg/kg (4,88-7,85). Im Serum enthielten eine von 61 Proben DON (0,002 µg/mL) und weitere vier Proben DOM-1 (0,002-0,003-0,004-0,009 µg/mL). Im Gallensaft konnte bei 61 Proben nur einmal DOM-1 (37,6 µg/mL) und kein DON nachgewiesen werden. Die untersuchten Galleproben waren zu 39 % mit ZON bzw. dessen Metabolite belastet. Dabei lag ZON (ng/g) im Mittel bei 9,85 (8,10-16,33), α-ZOL bei 59,9 (5-78) ng/g und ß-ZOL bei 37,6 ng/g. Bei Patienten mit positivem Nachweis von ZON und seinen Metaboliten α- und ß-ZOL konnten keine Veränderungen am Genitaltrakt festgestellt werden. Bei den gesunden Kühen waren keine Mykotoxine in Serum, Milch oder Gallensaft nachweisbar. In den eigenen Untersuchungen ließen sich klinisch sowie biochemisch weder DON- noch ZON-spezifische Effekte nachweisen. Entweder waren die geprüften Parameter im physiologischen Bereich, wie z.B. Protein, Kreatinin, TEAC und im Blutbild, oder die Veränderungen waren auch bei den Kühen ohne nachweisbare Mykotoxine vorhanden, wie z.B. bei Bilirubin, Glucose, FFS, Cholesterol, BHB, CK, GGT, Mg, Ca, Na, K, Cl, FFS und im Säure-Basen-Status. Die mittleren GLDH-Aktivitäten aller Patienten mit DON-Nachweis waren geringgradig höher als bei Patienten ohne Mykotoxinnachweis. Schlussfolgerung: Mykotoxine konnten in dieser Untersuchung weder für spezifi-sche Symptome oder hämatologische sowie klinisch-chemische Abweichungen im Blut noch für den Krankheitsausgang, d.h. Heilung oder Exitus letalis, verantwortlich gemacht werden. Eine Ausnahme stellt die Frequenz und Intensität der Pansenkontraktionen dar, die bei Patienten mit positivem Mykotoxinnachweis im Futter reduziert waren. ZON- bzw. ZOL-assoziierte Veränderungen an den Ovarien und dem Uterus wurden makroskopisch in keinem Fall festgestellt. Als zusätzliche Erkenntnis stellte sich im Verlaufe dieser Arbeit unabhängig von der eigentlichen Fragestellung heraus, dass die Gallensaftentnahme in der Praxis eine leicht durchführbar, diagnostisch wertvolle Maßnahme darstellt. Abschließend kann festgestellt werden, dass die DON- und ZON-Kontaminationen in geringen Konzentrationen beim Milchrind keine besondere Gefahrenquelle darstellen, wenn die Haltungs- und Fütterungsbedingungen optimal gestaltet werden.

Public librarians need to be ready to meet many different people and the quality of work must be high. Reading promotion work has a special focus in the Swedish Library Act and is also something that the library's visitors value highly. International studies have shown that librarians have found a space through staff book clubs, where they have been able to exchange knowledge and experiences in professional development purposes. In Sweden several public libraries hold different types of staff forums for conversations about reading and literature, all of them to let the librarians gain and give each other knowledge. The purpose of this study is to gain knowledge about Swedish public librarians opportunities for professional development in reading promotion work, through forums for conversations about reading and literature. The study has been conducted by observing forums for conversations about reading and literature and interviewing librarians who participate in these. The results have shown increased job satisfaction and increased confidence in both meeting with the library's visitors and to organize reading promotion activities. The lack of time for reading was said to be the biggest obstacle and is described as a constant dilemma in relation to the library visitors expectations of the library staff. Since there was no previous research in the field within the Swedish context, this study can serve as inspiration for further studies.

Det svenska samhället rör sig mot en mer elektrifierad framtid med mål att elen ska vara fossilfri. En möjlig faktor i framtidens elproduktion är vindkraften. Vindkraften är idag ca 16% av den totala elproduktionen men regeringen vill påskynda utbyggandet och öka vindkraftens andel. Ett verktyg för att påskyndandet är att anlägga fler och större havsbaserade vindkraftsparker. Syftet med uppsatsen var att beskriva och utreda de rättsliga förutsättningarna för vindkraft på land och till havs. Dessa förutsättningar användes sedan för att analysera och jämföra tillvägagångsätten för båda typerna av vindkraft. Utan att behandla tekniska eller ekonomiska villkor för vindkraftsetablering har uppsatsen undersökt varför inte fler vindkraftsparker finns i de svenska haven och om det beror på svensk lagstiftning eller andra faktorer. Uppsatsen redogör för miljöbalkens grundläggande bestämmelser relevanta till vindkraftsprövningen och övergår sedan in i en beskrivning av tillståndsprocesserna. För att få en full förståelse hur det svenska havet regleras har även en genomgång gjorts av de lagar som gäller utanför svenskt sjöterritorium. Den svenska lagstiftningen för prövningen av havsbaserad vindkraft är i dagsläget splittrad mellan många olika lagar. Beroende på vindkraftverkens distans till kusten så ändras reglerna för prövningen och vem som prövar. För de vindkraftverk som placeras längst bort i den svenska ekonomiska zonen så sker prövningen av flertalet myndigheter och staten. Statens prövning går inte att överklaga i sak, och det är svårt att få insyn i ansökningsprocesserna. Det finns tecken på att de flertaliga prövningsmomenten och komplexiteten i vad som ska prövas leder till att handläggningstiderna blir väldigt långa. Otydligt lagstöd och långa handläggningstider skapar dåliga förutsättningar för havsbaserad vindkraft vilket utreds med förslag på ny lagstiftning. / Swedish society is moving towards a more electrified future with the goal that electricity should be fossil-free. A possible factor in future electricity production is wind power. Wind power is currently about 16% of Sweden's total electricity production, but the government wants to accelerate the development and increase the share of wind power. One tool of acceleration is to build more and larger offshore wind farms. The purpose of the thesis was to describe and investigate the legal conditions for wind power on land and at sea. These conditions were then used to analyze and compare the approaches for both types of wind power. Without addressing technical or economic circumstances for the establishment of wind power, the thesis has investigated why there are fewer wind farms in the Swedish seas and whether this is due to Swedish legislation or other factors. The essay describes the introductory provisions of the Swedish Environmental Code relevant to the permit for wind power and a description of the permit processes. To understand how the water areas of Sweden are regulated, an assessment was made of the laws that apply outside Swedish territorial waters. The Swedish legislation for permitting offshore wind power is divided into many different regulations. Depending on the wind farms' distance to the coast, the permit laws and government bodies change. For the wind turbines located furthest coast, the permit goes through different regulations and many government bodies and, ultimately, the state. The state's decision cannot be appealed on the merits, and it is not easy to gain insight into the application processes. There are signs that the numerous steps of assessment and the complexity of the offshore wind power permits make the extends de processing times. Ambiguous laws and long processing times create poor conditions for offshore wind power, which are currently being investigated with new legislative proposals.