The purpose of this paper is to increase our understanding of what constitutes a good leadership in social work. The questions I've chosen are: what competencies are important for a leader in social work? What values and/or ethical principles are important to have/follow as a leader in social work? To get an insight into how you look at leadership in social work in a Swedish context, I have made interviews with fifteen leaders, each and every one of them working within the field of social work. In the interviews I ask open-ended, yet somewhat directed questions, to figure out what characteristics and principles these leaders regard as the foundation of a good leadership. To broaden the studies knowledgebase I've also read, analyzed and summarized previous studies on the subject. I will use these studies to broaden my discussion by looking at similarities. The leaders have been given a chance to communicate what characterizes a good leader within social work. The main goal of the interviews has been to uncover what characteristics, competencies and ethical values/principles these leaders regard as important. The results clearly show that it's important with education and competencies within leadership. They also show the importance of other competencies such as and understanding of economics, psychology, behavioral sciences, conflict management, etc. Furthermore the interviews show that the softer values and ethical principles such as equal rights, empathy and having a salutogenic perspective are given more focus than education and competence. This study shows that leaders in social work praise the transformal leadership model and strive to act according to it themselves. The majority of Swedish leaders in my study don't think there's a difference between leadership in social work versus leadership in other professions. This separates Swedish and American leaders, where a majority of the latter think there's a difference. / Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse kring vad som är ett bra ledarskap inom socialt arbete. De frågeställningar jag valt är: vilka kompetenser är viktiga för en ledare inom socialt arbete? Vilka värderingar och/eller etiska principer är viktiga att ha/följa som ledare inom socialt arbete? För att få en inblick i hur man ser på ledarskap inom socialt arbete i en svensk kontext så valde jag att intervjua femton enhetschefer, samtliga verksamma inom socialt arbete i Sverige. Intervjuerna ställer öppna, men något riktade frågor för att ta reda på vilka egenskaper och principer dessa enhetschefer anser ligga till grund för ett bra ledarskap. För att skapa en starkare grund har jag även läst tidigare studier på ämnet, analyserat och sammanfattat de viktigaste punkterna i dessa för att sedan redovisa dem och återkomma till beröringspunkter i diskussionsdelen. Genom intervjuer har enhetscheferna fått delge sin syn på vad som kännetecknar en bra ledare inom socialt arbete. Intervjuerna har främst ämnat svara på frågor kring vilka egenskaper, kompetenser och etiska värderingar/principer som anses vara viktiga för en ledare inom socialt arbete. Intervjuerna visar tydligt att det enligt enhetscheferna är viktigt med utbildning och kompetens inom framförallt ledarskap men även inom ämnen som ekonomi, psykologi, beteendevetenskap, konflikthantering, m.m. Vidare visar intervjuerna att mjuka värden ges större utrymme än kompetens och intervjupersonerna lägger mer fokus vid etiska principer som alla människors lika värden, lyhördhet, empatisk förmåga och se saker på ett salutogent vis. Slutsatser som kan dras är att ledare inom socialt arbete i såväl Sverige som USA främst eftersträvar och lovordar det transformella ledarskapet och alla de kompetenser och etiska värderingar som detta innebär. Majoriteten av de svenska enhetschefer i min studie anser ej att det är någon skillnad på ledarskap inom socialt arbete kontra andra professioner, vilket skiljer sig från den amerikanska studie som lyfts i tidigare forskning.

Följande C-uppsats inom företagsekonomi behandlar ämnet ledarskap med inriktningen ledarskap inom volontärorganisationer. Studien är kvalitativ och är baserad på teorier och praktiska exempel. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en ledare inom en volontärorganisation bör tillämpa sitt ledarskap jämfört med en ledare över betald arbetskraft.Inledningsvis presenteras synpunkter och teorier kring ledarskap i allmänhet. Sedan följer en djupare inriktning kring ledarskap inom volontärorganisationer samt motivation. Dessa teorier är av stor vikt för analysen och resultatet i uppsatsen. Utifrån teorierna har en mall för intervjuer samt enkäter utformats, vilket datainsamlingen skett genom. Totalt genomfördes sju intervjuer där respondenterna var eventstudenter med erfarenhet inom volontäryrken. Enkäterna skickades ut till respondenter som tidigare arbetat som volontärer varav vi erhöll 50 svar. Intervjuerna samt enkäterna transkriberades och tolkades och i uppsatsen undersöks likheter och olikheter då vi drar kopplingar till teoriavsnittet. I den sammanfattande diskussionen av analys och resultat diskuteras olika ståndpunkter och samband. Uppsatsens slutsats är att de mest eftersökta egenskaperna hos en ledare är att kunna delegera, leda och kommunicera. Den mest markanta skillnaden mellan att leda frivillig och betald arbetskraft är att ledaren måste skapa en större förståelse för volontärerna och dess bakomliggande motiv till arbete, eftersom det resulterar i de rätta motivationspreferenserna. Det går även att fastställa att belöningar är ett bra medel för att motivera volontärer. Trots att motivationsfaktorerna skiljer sig åt från person till person kan vi konstatera att den viktigaste motivationsfaktorn till att arbeta som volontär är meriter. Under arbetets gång är det uppskattning och ett bra arbetsklimat som motiverar och de belöningar som kan rekommenderas är positiv respons då det skapar en bra arbetsmiljö.

<p>Bakgrund: Företagsledare i dagens näringsliv blir alltmer synliga i såväl mediala sammanhang som i samhällsdebatten. Samtidigt som företagsledare agerar som PR-figurer för företaget, tycks PR-män mer och mer blir rådgivande aktörer åt företagsledarna. Därmed tycks ett nytt fenomen göra sig gällande i svenskt näringsliv, nämligen att PR-verksamhet integreras som en del i företagsledarens arbete. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för PR som en integrerad del i det ledarskap som flera företagsledare bedriver. Detta sker genom att vi utifrån teorier kring företagsekonomi, religions- och statsvetenskap, samt utifrån empiriska iakttagelser utvecklar ett språk inom området. </p><p>Avgränsningar: Uppsatsen begränsar sig till att beskriva det formella ledarskapet på VD-nivå. Vårt utomorganisatoriska perspektiv innebär att vi har insamlat data utanför företagets sfär. </p><p>Genomförande: Den empiriska undersökningen grundar sig i dokument, främst i form av artiklar, samt i fyra intervjuer med PR-konsulter och journalister. Med hjälp av dessa data samt behandlade teorier har vi utvecklat ett språk för det studerade fenomenet. </p><p>Resultat: Vi har benämnt vårt studerade fenomen för PL, som innebär att en synlig publik ledare, med hjälp av en expertstab och genom ömsesidig och interaktiv påverkan med publiken skall skapa en positiv opinion.</p>

Det övergripande syftet med detta examensarbete är att studera vad lärare och då specifikt lärare som också är idrottsledare har för uppfattningar när det gäller ledarskap. Det kommer ständigt nya teorier inom ledarskapsbegreppet så därför behöver man kontinuerlig utbildning i detta område. Arbetet består av litteraturstudie och en empirisk studie i form av intervjuer med sex lärare där jag söker svaren till mina frågeställningar. Min litteraturgenomgång delar jag upp i tre delar, lärares ledarskap, ledarskap inom idrotten och fyra perspektiv på ledarskap. I diskussionen har jag utgått ifrån mina frågeställningar och det övergripande syftet med arbetet. Att studera vad lärare och då specifikt lärare som är idrottsledare har för uppfattningar när det gäller ledarskap. Resultatet visar på att det är din egna ledarstil som måste ligga till grunden men att man ska försöka att ta del av andras erfarenheter inom ledarskap och ta de bitar som utvecklar dig till en bättre ledare. Det framkom även att lärares ledarskap håller på att ändras mot ett situationsanpassat ledarskap och det är det ledarskap som idrottsledarna använder sig mest av.

Som ett verktyg för organisationer att möta en alltmer komplex omvärld och komplexa problem har Ronald A. Heifetz (1994) utvecklat Adaptive Leadership Theory. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om Adaptive Leadership Theory kunde användas för att få en förståelse för varför kommunikationsproblem återkommer. Frågeställningen var; Kan det undersökta företagets återkommande kommunikationsproblem förklaras, utifrån Heifetz’ (1994) teori, med att medarbetarna har identifierat och hanterat dem felaktigt? Data samlades in genom kvalitativa intervjuer på en svensk arbetsplats och analyserades enligt en induktiv tematisk analys. Resultatet visade att företaget står inför flera komplexa och återkommande kommunikationsproblem som är svåra att identifiera. Slutsatsen var att Adaptive Leadership Theory är ett användbart verktyg för att förstå varför kommunikationsproblem återkommer. Även om medarbetarna identifierade och hanterade vissa kommunikationsproblem på rätt sätt återkom andra eftersom svårdefinierade problem tenderade att simplifieras och lösningarna tenderade att presenteras utan att implementeras.

Bakgrund: Företagsledare i dagens näringsliv blir alltmer synliga i såväl mediala sammanhang som i samhällsdebatten. Samtidigt som företagsledare agerar som PR-figurer för företaget, tycks PR-män mer och mer blir rådgivande aktörer åt företagsledarna. Därmed tycks ett nytt fenomen göra sig gällande i svenskt näringsliv, nämligen att PR-verksamhet integreras som en del i företagsledarens arbete. Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för PR som en integrerad del i det ledarskap som flera företagsledare bedriver. Detta sker genom att vi utifrån teorier kring företagsekonomi, religions- och statsvetenskap, samt utifrån empiriska iakttagelser utvecklar ett språk inom området. Avgränsningar: Uppsatsen begränsar sig till att beskriva det formella ledarskapet på VD-nivå. Vårt utomorganisatoriska perspektiv innebär att vi har insamlat data utanför företagets sfär. Genomförande: Den empiriska undersökningen grundar sig i dokument, främst i form av artiklar, samt i fyra intervjuer med PR-konsulter och journalister. Med hjälp av dessa data samt behandlade teorier har vi utvecklat ett språk för det studerade fenomenet. Resultat: Vi har benämnt vårt studerade fenomen för PL, som innebär att en synlig publik ledare, med hjälp av en expertstab och genom ömsesidig och interaktiv påverkan med publiken skall skapa en positiv opinion.

No description available.

<p>Det övergripande syftet med detta examensarbete är att studera vad lärare och då specifikt lärare som också är idrottsledare har för uppfattningar när det gäller ledarskap. Det kommer ständigt nya teorier inom ledarskapsbegreppet så därför behöver man kontinuerlig utbildning i detta område. </p><p>Arbetet består av litteraturstudie och en empirisk studie i form av intervjuer med sex lärare där jag söker svaren till mina frågeställningar. Min litteraturgenomgång delar jag upp i tre delar, lärares ledarskap, ledarskap inom idrotten och fyra perspektiv på ledarskap. </p><p>I diskussionen har jag utgått ifrån mina frågeställningar och det övergripande syftet med arbetet. Att studera vad lärare och då specifikt lärare som är idrottsledare har för uppfattningar när det gäller ledarskap. </p><p>Resultatet visar på att det är din egna ledarstil som måste ligga till grunden men att man ska försöka att ta del av andras erfarenheter inom ledarskap och ta de bitar som utvecklar dig till en bättre ledare. Det framkom även att lärares ledarskap håller på att ändras mot ett situationsanpassat ledarskap och det är det ledarskap som idrottsledarna använder sig mest av.</p>

Den svenska förskolan har under de senaste decennierna genomgått förändringar som har inneburit konsekvenser för ledare inom verksamheten. I skollagen (SFS 2010:800) framgår det hur förskolechefen ska samordna och organisera det pedagogiska arbetet. Idag är normen att rektorer i förskolan har ansvar för flertalet förskolor och ur ett distribuerat perspektiv på ledarskap går det att finna olika roller för ledarskap. I den här studien fokuserar jag på en mellanledande roll som innebär att pedagoger har uppdrag att leda sina kollegor samtidigt som de arbetar som lärare i förskolan. Syftet med föreliggande studie är att bidra till förståelse kring hur den mellanledande rollen konstrueras i förskolan. Utgångspunkten har varit ett perspektiv på ledarskap som skapas i social process, där ledarskap ses som en produkt av mellanmänskliga faktorer. För analys av data har Weicks (1995) teori om meningsskapande använts. Studiens utformning har en kvalitativ ansats och för insamling av empiri har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med mellanledare inom kommunal förskola i en stor stad i Sverige. Studiens resultat visar att mellanledaren befinner sig i en skärningspunkt mellan att vara ledare och lärare i verksamheten. Det framgår att det finns situationer där mellanledare beskriver att de utför fler arbetsuppgifter än vad som egentligen är menat att ingå i den formella rollen samt att gränsen för rollens uppdrag kan vara svår att förhålla sig till. Studiens resultat lyfter slutligen mellanledarens position som en viktig del i verksamheten då mellanledaren har en unik position mellan kollegor och rektor. Studien kompletterar även tidigare forskning inom fältet genom att dels synliggöra att positionen som mellanledare i den svenska förskolan finns. Och även genom att bekräfta att det är en nyckelroll för ledning då rollen utgår från praktiken i förskolan.

Syftet är att undersöka lärares och rektorers inställning till ledarskap i relation till den såkallade Monroe-metoden.