Historiskt sett har containerverksamhet varit en av de viktigaste funktionerna inom den logistiska kedjan runt om i världen. APM Terminalen fyller ett stort ansvar för containertransporter i Sverige men även i hela Norden. Nätverket som företaget erbjuder sträcker sig över hela världen. Eftersom effektiviteten i terminalen har förmåga att påverka effektiviteten i hela logistikkedjan globalt, bör detta ämne tas på allvar, på grund av den omfattning av påverkan detta har på internationell och nationell nivå. APM Terminals Gothenburg AB har länge fått kritik från åkerierna på grund av kö och lång hanteringstid för inkommande lastbilar som lastar eller lossar sina containrar till grindarna, mer specifikt gate 2 och 4. Detta problem har återkommit varje dag vid samma tidpunkt och få förändringar har utförts för att förebygga problemet. Som ett resultat av ett ineffektivt processflöde för de inkommande lastbilarna har åkerierna varit missnöjda med hur processen fortfarande är densamma. Denna studie syftar till att identifiera och lösa problemet med kö samt minska hanteringstiden för inkommande lastbilar. För att kunna identifiera processens flaskhals presenteras en processflödeskarta för inkommande lastbilar utifrån den information som samlats in med olika metoder som intervjuer och observationer. Vidare i studien identifieras även andra orsaker till problemen. Därefter kommer lösningar att tas fram genom att använda kunskaper och information från litteraturartiklar och studier. Resultatet från studien visar att terminalen behöver implementera ett bokningssystem för inkommande lastbilar. En annan åtgärd är att öka mängden av resurser, både arbetskraft och materiella resurser. Dessutom bör en ändring av avbokningspolicyn för containrarna ses över. Samarbete med andra containerverksamhet skulle också bidra till många fördelar som kan minska hanteringstid och köbildning. Alla dessa åtgärder kommer att kräva mycket kapital som terminalens chefsavdelning bör överväga. / APM Terminal fulfils a major responsibility for container transport in Sweden but also throughout the Nordic region. The network that the company offer extends all around the world. Since the topic of efficiency within our field of study does affect the efficiency of the whole logistics chain globally, therefore, we should take the matter seriously due to the magnitude of impact it does on an international and national level. APM Terminal in Gothenburg, Sweden, is facing criticism from their hauliers due to the queue and long handling time for incoming trucks that load or unload their containers to the gates, specifically gate 2 and 4. This problem has been recurring every day at the same time. As the result of an inefficient process streamline for the incoming trucks, hauliers have been very unhappy with how the process remain the same. This study aims to determine and solve the problem of queue and reduce the handling time for incoming trucks for gate 2 and 4. In order to determine the bottle neck of the process, a process flow map for incoming trucks is presented from the information gathered using different methods such as interviews and observation. Thereafter, by using literature articles and comparing to other studies, solutions will be found. The result that was found suggested that the terminal should implement a booking system for incoming trucks. Another suggestion is to increase the number of resources, including both labour force and material resources. Moreover, a change of cancellation policy for the containers should be implemented. A collaboration with other terminals would also contribute to many benefits that can reduce handling time and queue formation. All these suggestions will require a lot of capital which the head department of the terminal should consider.

Agrivoltaic (APV) systems, based on the co-location of solar panels and crops, are an innovative solution to land-use conflicts that often arise between agriculture and energy production. Their optimal functioning starts with efficient management and sharing of light between solar panels and underlying plants. This is where tracking systems come into play, as they offer the flexibility needed to strike a balance between energy production and crop growth. This thesis presents several tracking optimization techniques that focus on the availability and distribution of light. To simulate and analyze the performance of these strategies, a simulation model was created, with reference to a Fraunhofer ISE research project in Bavendorf, Germany where semi-transparent solar panels are installed over an apple orchard. The chosen developmental environment was Simtool, a Fraunhofer Python package based on the ray-tracing tool Radiance. Considering the computational cost of the simulation, a Bayesian black-box optimization algorithm was leveraged to relieve the latter from such a computational burden. For the first scenario, the goal was to maximise the radiation reaching solar panels. The algorithm developed, Diffuse-Track Optimization, proved particularly effective during overcast days, allowing daily energy gains of up to 9%. Plants were prioritized in the second scenario, Trees-Track Optimization with the goal of minimising their shading rates, which were seen to fall below 10% despite the presence of the tracking system. Lastly, a compromise between the two objectives was achieved in the final scenario through an overall optimization approach, called APV-Track Optimization. By assigning equal importance to the irradiation reaching trees and that which reaches photovoltaic panels, shading rates of less than 40% can be guaranteed throughout the year, with a reduction of the electrical yield by only 8% compared to backtracking conditions.  The study showcased the potential of the proposed methodology, representing a good starting point to develop holistic optimisations methods that are still lacking in the literature. Future developments will reduce runtime costs, integrate weather forecasts and validate results by means of accurate field measurements. / Agrivoltaiska system (APV), som baseras på samlokalisering av solpaneler och grödor, är en innovativ lösning på de markanvändningskonflikter som ofta uppstår mellan jordbruk och energiproduktion. För att de ska fungera optimalt krävs en effektiv hantering och fördelning av ljuset mellan solpaneler och underliggande växter. Det är här spårningssystem kommer in i bilden, eftersom de erbjuder den flexibilitet som behövs för att hitta en balans mellan energiproduktion och odling av grödor. I denna avhandling presenteras flera optimeringstekniker för spårningssystem som fokuserar på tillgänglighet och fördelning av ljus. För att simulera och analysera hur dessa strategier fungerar skapades en simuleringsmodell med referens till ett forskningsprojekt vid Fraunhofer ISE i Bavendorf, Tyskland, där halvtransparenta solpaneler installerades över en äppelträdgård. Den valda utvecklingsmiljön var Simtool, ett Fraunhofer Python-paket baserat på strålspårningsverktyget Radiance. Med tanke på simuleringens beräkningskostnad användes en Bayesiansk black-box-optimeringsalgoritm för att avlasta den senare från en sådan beräkningsbörda. I det första scenariot var målet att maximera den strålning som nådde solpanelerna. Den utvecklade algoritmen, Diffuse-Track Optimization, visade sig vara särskilt effektiv under mulna dagar och möjliggjorde dagliga energivinster på upp till 9%. Växter prioriterades i det andra scenariot, Trees-Track Optimization, med målet att minimera deras skuggningsgrad, som sjönk under 10% trots närvaron av spårningssystemet. Slutligen uppnåddes en kompromiss mellan de två målen i det slutliga scenariot genomen övergripande optimeringsmetod, kallad APV-Track Optimization. Genom att lägga lika stor vikt vid den strålning som når träden och den som når solcellspanelerna kan en skuggningsgrad på mindre än 40% garanteras under hela året, med en minskning av elutbytet med endast 8% jämfört med förhållanden med backtracking.  Studien visade potentialen hos den föreslagna metoden och utgör en bra utgångspunkt för att utveckla holistiska optimeringsmetoder som fortfarande saknas i litteraturen. Framtida utveckling kommer att minska drifttidskostnaderna, integrera väderprognoser och validera resultaten med hjälp av noggranna fältmätningar.

Syftet med studien är att analysera PostNord TPLs lagerhantering för en av deras kunder, och undersöka vad som händer om alternativa beställningsscheman implementeras för butiker med lÃ¥g medelefterfrÃ¥gan. Detta innefattar bÃ¥de nya lastningsstrategier och glesare leveransdagar. En kvantitativ metod tillämpas för att besvara syftet samt tillhörande frÃ¥geställningar. En litteraturstudie genomfördes utifrÃ¥n de sökord som ansÃ¥gs relevanta för studien. Detta gjorde det möjligt att hitta begrepp och information för att skapa en nyanserad analys och slutsats. Därefter skapades en kvantitativ modell som användes för att beräkna ett optimalt beställningsschema för dagens leveranser. Denna modell användes som grund för att genomföra en scenarioanalys, där olika parametrar förändrades och varierande utfall togs fram. De scenarier som undersöktes var leverarans varannan dag, leverans en dag i veckan, samlastning mellan olika produktkategorier och det optimala skattade utfallet. Dessa jämfördes sedan med nuläget för att se vilket scenario som gav bäst resultat frÃ¥n ett kostnads- och miljöperspektiv. Det visade sig att alla scenarier som undersöktes gav en förbättring ur ett kostnadsperspektiv. Genom att ha färre leveranstillfällen ökade fyllnadsgraden i backar och färre rullunderreden behövdes, vilket frigjorde plats i transporter. Scenariot som beräknade det optimala beställningsschemat gav den bästa lösningen, dock krävs stora anpassningar för att kunna hantera större orderkvantiteter. Samlastning mellan olika produktkategorier var ocksÃ¥ en Ã¥tgärd som gav tydliga förbättringar, utan att kräva större omställningar internt, och bör därför implementeras i verksamheten. Denna analys ledde fram till slutsatsen att PostNord TPL har stora möjligheter att förbättra sitt interna flöde, bÃ¥de genom ett förändrat beställningsschema och samlastning mellan produktkategorier. Detta kan bidra till stora besparingar bÃ¥de ekonomiskt och i form av minskade utsläpp av fossila växthusgaser. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Hudens mikrobiom utgör ett skydd mot patogener och domineras framförallt av grampositiva bakterier som Staphylococcus, där S. epidermidis är den mest förekommande arten. På huden är S. epidermidis en kommensal art och har en aktiv roll i att begränsa tillväxten och koloniseringen av patogener som S. aureus. S. epidermidis är en viktig art i att bibehålla stabiliteten av hudens mikrobiom och en reduktion av S. epidermidis innebär ökade risker för dysbios. S. aureus är en vanlig orsak till hudinfektioner och har upptäckts finnas i en hög utsträckning på patienter med atopisk dermatit samt hos diabetiker med risk för att utveckla fotsår. Syftet med denna studie var att optimera qPCR och undersöka om metoden kunde användas för att uppskatta förhållandet mellan S. aureus och S. epidermidis, vilket skulle kunna identifiera patienter med risk för hudsjukdomar. Tre primerpar undersöktes. Två var specifika mot S. aureus och en var specifik mot S. epidermidis. Flera tester genomfördes för att optimera qPCR och specificiteten av primerparen. Den annealingtemperatur och primerkoncentration som gav mest adekvata resultat användes vid den relativa kvantifieringen. Den utvecklade metoden kunde uppskatta förhållandet mellan S. aureus och S. epidermidis vid de lägre koncentrationerna (80–280 kopior/μl) bättre än vid de högre koncentrationerna (80 000–280 000 kopior/μl), men vidare optimering av metoden behövs.

The goal of this thesis is to create an optimization model to optimize the routing of trains within railway stations. This problem is known as the train platforming problem, and the model we present is an integer programming model. By this model we aim to optimize factors such as walking distance, switch usage or platform usage. We validate the model by implementing the model for Linköping station, which is a typical mid size station in the Swedish railway network. This implementation is done for different time horizons, ranging from 2 hours to one day, which corresponds to train sets ranging from 27 to 265 trains. In the conclusion we see that the model is efficient for optimizing the train platforming problem for the implemented station and timetables, and that the model has a possibility to optimize the four objectives tested. Furthermore we see that optimizing certain objectives gives solutions that are also good with regards to other objective functions. / Målet med den här uppsatsen är att skapa en optimeringsmodell för att optimera valet av vägar för tåg genom tågstationer. Modellen vi presenterar är en heltalsmodell, där syftet är att minimera bland annat gångavstånd, användningen av tågväxlar eller användningen av perronger. För att testa modellen presenterar vi en implementation av modellen för stationen i Linköping, vilken är en typisk mellanstor station i det svenska tågnätet. Impplementeringen är gjord för olika tidslängder, från 2 timmar till ett dygn vilket motsvarar dataset från 27 till 265 tåg. Vi drar slutsatsen att modellen på ett effektivt sätt kan lösa valet av tågvägar genom stationen, för de fyra tidtabeller och den station vi har implementerat. Vidare ser vi att modellen har potential att optimera de fyra målfunktioner vi testat och att optimering av några av målfunktionerna ger lösningar som är bra även med hänsyn till de andra målfunktionerna.

Detta är en studie som har gjorts i samarbete med fallföretaget TitanX och är ettexamensarbete som är tänkt att ge läsaren en ökad förståelse över hurflaskhalsar kan identifieras med hjälp av simuleringsprogram. Utöver dettaskapas det även förståelse över de förbättringar och åtgärder som kan utföras föratt försöka eliminera funna flaskhalsar och därmed öka produktionsflödet.Tecken på att det fanns flaskhalsar som minskar produktionflödets hastighetupptäcktes vid första besöket hos företaget. Simuleringarna utgjorde grunden förett antal förbättringsförslag som togs fram, det visade sig att den störstaflaskhalsen var en falsmaskin i produktionsflödet. Dennes effektivitet kan efterinförande av forskarnas förslag öka outputen så mycket att antalet tillverkadeprodukter som analyseras i studien skulle kunna ökas med ungefär 50%.

Ekonomisk hållbarhet har blivit en viktig faktor för företag inom tunga industrier. Genom att nyttja och kombinera olika teorier i optimeringslära är det möjligt att utföra kostnadseffektiviseringar för en produktionskedja. Norra Timber är en ekonomisk förening med en produktionskedja som sträcker sig över geografiska områden i Sverige. Efter en sammanslagning i företaget, har det skapats ett behov att ha en optimal produktionskedja mellan de olika anläggningar. Målet var att skapa en dynamisk modell som kan välja en optimal rutt för minimerad kostnad. Modellen ska även visa fördelningen av timmer bland anläggningarna. Genom att kombinera transportproblemet och facility location problem (FLP) utförs en modell anpassad till ett skogsföretags förutsättningar. Tidigare studier har varit vägledande i att skapa en matematisk, linjär modell som kan omvandlas till programmeringsspråk och lösas i Gurobi Solver. Problemet definieras som ett linjärprogrammeringsproblem (LPP). Resultatet visar en överblick av timmerfördelningen bland Norra Timbers anläggningar anpassat till produkttyp, och kostnaden av samtliga transporter. Eftersom modellen har förenklingar stämmer den inte helt överens med verkligheten för Norra Timber, och ger därför inte en komplett bild. Undersökningen bidrar inte med någon ny kunskap; det finns mycket tidigare forskning om optimeringslära och optimeringsmodeller. Det som visas är att teorier inom optimeringslära kan bidra till ökad ekonomisk hållbarhet för flera industrier. Modellen för produktionskedjan är anpassat för behovet i en skogsindustri, men samma struktur kan appliceras för att utföra lösningar för andra industrier. Framtida studier inom ämnet kan undersöka vilka variabler som påverkar Norra Timbers totala kostnad mest.

Examensarbetet har genomförts i samarbete med Lasertech, Epiroc och SSAB. Syftet med arbetet var att SSAB ville pröva sitt pulver och att Epiroc ville undersöka utvecklingsmöjligheter med additiv tillverkning. Lasertech, som handlett arbetet för studenterna, tillhandahöll maskinen som används till 3D-utskriften och är därmed mellanhanden gällande Epiroc och SSAB i arbetet. Rapporten kommer att spegla en omkonstruktion av Epirocs komponent som produceras med konventionella tillverkningsmetoder och ska modelleras om samt optimeras för additiv tillverkning. Problemet idag är omständigheterna med borrandet av hål vid tillverkningen av komponenten. En viktminskning och eventuella andra optimeringar är önskvärda för att förbättra hela systemet och det finns potential att uppnå detta med additiv tillverkning. Resultatet av arbetet visar hur alla komponenter inte är lämpade för att omkonstrueras för additiv tillverkning utan att behöva designas om på ett större sätt, och att begränsning av modellering kan bromsa möjligheten till att uppnå fördelar. Resultaten som framkom visar på ett optimerat flöde samt en säker viktminskning på 34% med möjlighet till en viktminskning på c:a 67,2% vid implementering av gitterstruktur i prototypen. Detta är något som rekommenderas vid fortsatt arbete på resultatet framtaget i detta arbete. / The degree project has been done in collaboration with Lasertech, Epiroc and SSAB. The project started with SSAB wanting to test their powder and Epiroc wanting to investigate development opportunities with additive manufacturing. Lasertech, which supervised the project for the students, provided the machine used for the 3D printing and is thus the intermediary for Epiroc and SSAB in the work. The report will reflect a redesign of Epiroc's component that is produced using conventional manufacturing methods and will be remodeled and optimized for additive manufacturing. The problem today is the circumstances of the drilling of holes in the manufacturing process of the component. A weight loss and other optimizations are desired to improve the whole system and there is potential to achieve this with additive manufacturing. The result of the work shows that not all components are suitable for reconstruction for additive manufacturing without having to be redesigned in a larger scale, limited modeling can slow down the possibility of achieving benefits. The results obtained shows an optimized flow and a proven weight reduction of 34% with the possibility of a weight reduction of approximately 67,2% with implementation of a lattice structure in the prototype. That is something that is recommended for continued work on the results produced

Graphics Processing Units (GPU) are increasingly being used for general-purpose programming, instead of their traditional graphical tasks. This is because of their raw computational power, which in some cases give them an advantage over the traditionally used Central Processing Unit (CPU). This thesis therefore sets out to identify the performance of a GPU in a correlation algorithm, and what parameters have the greatest effect on GPU performance. The method used for determining performance was quantitative, utilizing a clock library in C++ to measure performance of the algorithm as problem size increased. Initial problem size was set to 28 and increased exponentially to 221. The results show that smaller sample sizes perform better on the serial CPU implementation but that the parallel GPU implementations start outperforming the CPU between problem sizes of 29 and 210. It became apparent that GPU’s benefit from larger problem sizes, mainly because of the memory overhead costs involved with allocating and transferring data. Further, the algorithm that is under evaluation is not suited for a parallelized implementation due to a high amount of branching. Logic can lead to warp divergence, which can drastically lower performance. Keeping logic to a minimum and minimizing the number of memory transfers are vital in order to reach high performance with a GPU. / GPUer (grafikprocessor) som traditionellt används för att rita grafik i datorer, används mer och mer till att utföra vanliga programmeringsuppgifter. Detta är för att de har en stor beräkningskraft, som kan ge dem ett övertag över vanliga CPUer (processor) i vissa uppgifter. Det här arbetet undersöker därför prestandaskillnaderna mellan en CPU och en GPU i en korrelations-algoritm samt vilka parametrar som har störst påverkan på prestanda. En kvantitativ metod har använts med hjälp av ett klock-bibliotek, som finns tillgängligt i C++, för att utföra tidtagning. Initial problemstorlek var satt till 28 och ökade sedan exponentiellt till 221. Resultaten visar att algoritmen är snabbare på en CPU vid mindre problemstorlekar. Däremot börjar GPUn prestera bättre än CPUn mellan problemstorlekar av 29 och 210. Det blev tydligt att GPUer tjänar på större problem, framför allt för att det tar mycket tid att involvera GPUn i algoritmen. Datäoverföringar och minnesallokering på GPUn tar tid, vilket blir tydligt vid små storlekar. Algoritmen passar sig inte heller speciellt bra för en parallell lösning, eftersom den innehåller mycket logik. En algoritm med design där exekveringstrådarna kan gå isär under exekvering, är helst att undvika eftersom mycket parallell prestanda tappas. Att minimera logik, datäoverföringar samt minnesallokeringar är viktiga delar för hög GPU-prestanda.

Harry Markowitz work in the 50’s spring-boarded modernportfolio theory. It gives investors quantitative tools to compose and assessasset portfolios in a systematic fashion. The main idea of the Mean-Varianceframework is that composing an optimal portfolio is equivalent to solving aquadratic optimization problem.In this project we employ the Maximally Predictable Portfolio (MPP) frameworkproposed by Lo and MacKinlay, as an alternative to Markowitz’s approach, inorder to construct investment portfolios. One of the benefits of using theformer method is that it accounts for forecasting estimation errors. Ourinvestment strategy is to buy and hold these portfolios during a time periodand assess their performance. We show that it is indeed possible to constructportfolios with high rate of return and coefficient of determination based onhistorical data. However, despite their many promising features, the success ofMPP portfolios is short lived. Based on our assessment we conclude thatinvesting in the stock market solely on the basis of the optimization resultsis not a lucrative strategy / Modern portföljteori har sitt ursprung i Harry Markowitz arbete på 50-talet. Teorin ger investerare kvantitativa verktyg för att sammansätta och utvärdera tillgångsportföljer på ett systematiskt sätt. Huvudsakligen går Markowitz idé ut på att komponera en investeringsportfölj genom att lösa ett kvadratiskt optimeringsproblem. Det här examensprojektet har utgångspunkt i Maximally Predictable Portfolio-ramverket, utvecklat av Lo och MacKinley som ett alternativ till Markowitz problemformulering, i syfte att välja ut investeringsportföljer. En av fördelarna med att använda den förra metoden är att den tar hänsyn till uppskattningsfelen från prognostisering av framtida avkastning. Vår investeringsstrategi är att köpa och behålla dessa portföljer under en tidsperiod och bedöma deras prestanda. Resultaten visar att det mha. MPP-optimering är möjligt att konstruera portföljer med hög avkastning och förklaringsvärde baserat på historisk data. Trots sina många lovande funktioner är framgången med MPP-portföljer kortlivad. Baserat på vår bedömning drar vi slutsatsen att investeringar på aktiemarknaden uteslutande på grundval av optimeringsresultatet inte är en lukrativ strategi.