Předmětem diplomové práce je výběr vhodného materiálu na stavbu. Metodika je založena na vícekriteriálním hodnocení variant. Při výběru materiálu na stavbu musíme vzít v potaz velké množství kritérií, jedná se jak o kritéria ekonomická, jako je cena, tak především o kritéria technická. Cílem diplomové práce je jednak samotný výběr vhodného materiálu, jednak ověření možnosti použití metod vícekriteriálního hodnocení variant v praxi a případně odhalení jejich nevýhod a nedostatků při srovnání výsledků jednotlivých metod. Práce také ukazuje, že jednodušší modely vícekriteriálního hodnocení variant se dají snadno použít v praxi.

Bakgrund: Omvårdnaden som ges på äldreboende bör präglas av respekt, värdighet och ett samarbete med den äldre. Utifrån den äldres behov kan sjuksköterskan samt omvårdnadspersonalen uppfylla den äldres önskemål. Syfte: Syftet är att beskriva äldres upplevelser av den dagliga tillvaron på äldreboende. Metod: En systematisk litteraturstudie grundad på 10 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Äldre upplevde att vikten av gemenskap med andra och möjligheten till aktivitet hade betydelse för upplevelser av meningsfullhet. Äldre upplevde att omgivningen hade betydelse för hur de äldre upplevde sig uppmärksammade och kände trygghet samt igenkännande i den dagliga tillvaron. Äldre beskrev att livet på äldreboendet, antingen var deras största önskan eller största förlust. Äldre upplevde att en nedsatt kroppslig funktion kunde resultera i en önskan att bevara självständigheten samt att leva med dödens närvaro. Slutsats: Upplevelser av den dagliga tillvaron på äldreboende är individuella, upplevelserna har samtidigt flertal gemensamma faktorer. Kunskap om hur äldre upplever den dagliga tillvaron på äldreboende, kan bidra till att sjuksköterskor får en ökad förståelse över hur omvårdnad kan bidra till en meningsfull tillvaro. / Background: The care given to elderly residents should be characterized by respect, dignity and in collaboration with the elderly. Based on the needs of elderly, the nurse and nursing staff can meet the wishes of the elderly. Aim: The aim is to describe elderlies experiences of the daily life in nursing homes. Method: A systematic literature study based on 10 qualitative scientific articles. Result: The fellowship with others and the opportunities for activity was important for experiences of meaningfulness. The surroundings was important for how the elderly experienced attention, felt secure and acquaintance. Elderly described that life in the nursing home was either their greatest desire or greatest lost. Elderly experienced that a impaired bodily function could result in a desire to preserve independence and to live with the presence of death. Conclusion: Experiences of the daily life in nursing homes is individual, still the experiences have several common factors. Knowledge of how elderly experience the daily living in nursing homes, can help nurses gain an increased understanding of how the care can contribute to a meaningful existence.

Den här uppsatsen undersöker kvantitativt och kvalitativt faktiskt.se, det första svenska exemplet på det sedan länge internationellt etablerade konceptet faktagranskning. Faktiskt.se har varit ett samarbete mellan fem medieorganisationer, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Sveriges Television, Sveriges Radio och KIT, där man på en gemensam hemsida publicerat sina individuellt utförda faktagranskningar. Den kvantitativa undersökningen av innehållet visar att man främst har faktagranskat politikers påståenden om ekonomi och välfärd, att väsentliga skillnader mellan de faktagranskande redaktionerna föreligger, ofta gällande vilka källor som används och hur, och att de flesta påståenden som har faktagranskats har fastslagits vara ”Helt fel”, då man överlag har haft en benägenhet att faktagranska sådant som man redan innan betraktar som osannolikt. Den kvalitativa undersökningen visar att man i stor utsträckning inte håller sig till den gemensamma metod som fastställts för faktagranskning inom ramen för faktiskt.se, trots en tydlig metodbeskrivning. Detta visar sig i flexibilitet kring kraven på påståenden som lyfts till faktagranskning, till exempel att det inte får vara normativt eller en spådom. Man redovisar inte alltid kontakt med den som står bakom påståendet som granskas, och trots att kontexten kring ett påstående ska tas i beaktande vid faktagranskning, enligt metodbeskrivningen, görs detta med godtycklighet. Den kvalitativa undersökningen visar också att påståenden som fastställs vara ”sanna” ofta kan vara sådana som ligger i linje med vad en etablerad källa uttrycker. Det som fastställs vara ”fel” kan vara sådant som avsändaren av ett påstående inte menat men som den faktagranskande reportern har tolkat in. I analysen resoneras kring resultaten främst utifrån Michael Schudsons Discovering the News (1978). Analysen visar att faktagranskning kan sägas utgöra en vetenskaplig journalistisk metod som kombinerar element från den journalistiska faktacentreringen, den naiva empirismen, som rådde inom journalistiken vid förra sekelskiftet, med element från den tidiga objektiviteten på 1920- och 1930-talen.

<p>Основни циљ истраживања у раду представља утврђивање вредности пољопривредног земљишта у различитим производним подручјима на целокупној територији Војводине, применом различитих метода. Тежиште рада није на утврђивању тачних вредности пољопривредног земљишта за поједине локалитете већ долазак до општег, примењивог метода, односно превасходни циљ истраживања је да се изврши научна анализа постојећих метода процене вредности пољопривредног земљишта, да се ови методи критички сагледају, утврде слабости и предности и да се на основу тога предложе одговарајућа решења, пре свега у смислу избора одговарајућег метода за вредновање пољопривредног земљишта у зависности од његове намене, положаја и локалитета на ком се налази. Наведено истраживање представља квантитативну основу за доношење одлука, приликом избора метода вредновања земљишта. Полазне основе у истраживању представљају остварени производни и економски резултати у биљној производњи. Приликом валоризације земљишта поред остварених резултата у производњи анализирани су и други фактори који имају утицај на вредност овог ресурса, као што су густина насељености пољопривредним и непољопривредних становништвом, ниво инвестиција у пољопривреду и друге делатности, ниво подршке државе кроз субвенције и економска снага јединица локалне самоуправе.<br />Узајамна веза добијених вредности земљишта применом метода приносне вредности која је утврђена на основу стварне и калкулативне земљишне ренте, као и фактора чији се утицај на вредност анализира и прикупљених података о прометној, односно тржишној вредности земљишта, утврђена је применом метода вишеструке линеарне регресије. На основу добијених резултата регресионе анализе за факторе на нивоу значајности од 0,05 и 0,01 установљено је да највећи допринос тржишној вредности даје приносна вредност земљишта, што указује на то да остварени економски резултати у пољопривредној производњи имају највећи утицај на тржишну вредност земљишта. Поред овог фактора значајан утицај у погледу повећања тржишне вредности земљишта имају државне субвенције по хектару обрадивих површина, као и густина насељености. Повећање удела државног земљишта у укупним земљишним површинама и густине насељености пољопривредним становништвом утиче на смањење тржишне вредности, при чему је израженији допринос смањењу вредности код учешћа државног земљишта у укупним земљишним површинама од аграрне насељености.</p> / <p>Osnovni cilj istraživanja u radu predstavlja utvrđivanje vrednosti poljoprivrednog zemljišta u različitim proizvodnim područjima na celokupnoj teritoriji Vojvodine, primenom različitih metoda. Težište rada nije na utvrđivanju tačnih vrednosti poljoprivrednog zemljišta za pojedine lokalitete već dolazak do opšteg, primenjivog metoda, odnosno prevashodni cilj istraživanja je da se izvrši naučna analiza postojećih metoda procene vrednosti poljoprivrednog zemljišta, da se ovi metodi kritički sagledaju, utvrde slabosti i prednosti i da se na osnovu toga predlože odgovarajuća rešenja, pre svega u smislu izbora odgovarajućeg metoda za vrednovanje poljoprivrednog zemljišta u zavisnosti od njegove namene, položaja i lokaliteta na kom se nalazi. Navedeno istraživanje predstavlja kvantitativnu osnovu za donošenje odluka, prilikom izbora metoda vrednovanja zemljišta. Polazne osnove u istraživanju predstavljaju ostvareni proizvodni i ekonomski rezultati u biljnoj proizvodnji. Prilikom valorizacije zemljišta pored ostvarenih rezultata u proizvodnji analizirani su i drugi faktori koji imaju uticaj na vrednost ovog resursa, kao što su gustina naseljenosti poljoprivrednim i nepoljoprivrednih stanovništvom, nivo investicija u poljoprivredu i druge delatnosti, nivo podrške države kroz subvencije i ekonomska snaga jedinica lokalne samouprave.<br />Uzajamna veza dobijenih vrednosti zemljišta primenom metoda prinosne vrednosti koja je utvrđena na osnovu stvarne i kalkulativne zemljišne rente, kao i faktora čiji se uticaj na vrednost analizira i prikupljenih podataka o prometnoj, odnosno tržišnoj vrednosti zemljišta, utvrđena je primenom metoda višestruke linearne regresije. Na osnovu dobijenih rezultata regresione analize za faktore na nivou značajnosti od 0,05 i 0,01 ustanovljeno je da najveći doprinos tržišnoj vrednosti daje prinosna vrednost zemljišta, što ukazuje na to da ostvareni ekonomski rezultati u poljoprivrednoj proizvodnji imaju najveći uticaj na tržišnu vrednost zemljišta. Pored ovog faktora značajan uticaj u pogledu povećanja tržišne vrednosti zemljišta imaju državne subvencije po hektaru obradivih površina, kao i gustina naseljenosti. Povećanje udela državnog zemljišta u ukupnim zemljišnim površinama i gustine naseljenosti poljoprivrednim stanovništvom utiče na smanjenje tržišne vrednosti, pri čemu je izraženiji doprinos smanjenju vrednosti kod učešća državnog zemljišta u ukupnim zemljišnim površinama od agrarne naseljenosti.</p> / <p>The main objective of the research in this thesis is determination of the value of agricultural land in different production areas on the entire territory of Vojvodina, by applying different methods. The focus of the thesis is not on establishing the exact values of agricultural land for certain localities, but devising a general, applicable method; in other words, the primary aim of the research is to conduct scientific analysis of the existing methods for evaluation of agricultural land, to critically examine these methods, to identify their strengths and weaknesses, and accordingly, to propose suitable solutions, primarily in terms of selecting an appropriate method of evaluation of agricultural land depending on the purpose, position and locality of the land. This research is a quantitative basis for decision-making when selecting the methods of land evaluation. The starting points of this research are accomplished production and economic results in crop production. Apart from this, during valorisation of the land the research also included the analysis of other factors that influence the value of this resource. These factors include: population density of agricultural and non-agricultural population, the level of investments in agriculture and other industries, the level of governmental support through subsidies and economic power of the local self-government.<br />The mutual relation of the obtained values of land, gained using the methods of yield value, is determined by applying the methods of multiple linear regression, while yield value is determined on the basis of the actual and calculative land rent, the analysed factors that influence the value, as well as the collected data on the market value of land. On the basis of the obtained results of the regression analysis for the factors at the level of significance from 0.05 to 0.01, it was found that the yield value makes the greatest contribution to the market value, which indicates that the achieved economic results in agricultural production have the greatest influence on the market value of land. In addition, factors that have significant impact on the increase of the market value of land are governmental subsidies per hectare of arable land, as well as population density. On the other hand, the market value is decreased when the share of state-owned land in the total land area is larger and the population density of agricultural population is higher, while the share of state-owned land contributes more substantially to the decrease of the value than agricultural population.</p>

Den här studien utgår från livsberättelser baserad på såväl narrativ teori som metod där fyra vuxna personer som säger sig ha upplevt matematikångest har blivit intervjuade. Syftet med studien är att identifiera specifika episoder i matematiksammanhang som kan kopplas till matematikångest men även känslor som är knutna till dessa episoder samt om det förekommer likheter mellan de olika intervjupersonernas upplevelser. Resultatet visar att det finns en rad gemensamma drag i livsberättelserna som till exempel liknande känslor men även situationer. Möjliga orsaker som beskrivs i litteraturbakgrunden återfinns även i intervjupersonernas livsberättelser. Det som främst framkommit är att läraren och arbetssättet har en betydande roll för hur eleven påverkas av matematiken i skolan men även hur detta har påverkat framtida livsval. Livsberättelser är en intressant metod eftersom man i rollen som intervjuare kommer intervjupersonen nära och berättelsen upplevs därmed som genuin och ärlig. Utifrån analysen av resultatet är det viktigt att läraren är medveten om att dennes arbetssätt och bemötande kan påverka elevens upplevelse av matematik såväl negativt som positivt. Blir upplevelsen för negativ kan den i värsta fall leda till att eleven utvecklar matematikångest.

Abstrakt Telefonrådgivning är ett snabbt växande område som involverar allt fler sjuksköterskor och distriktssköterskor. Särskilt på hälsocentraler är telefonrådgivning ett nytt och allt mer omfattande arbetsmoment. En god kommunikation mellan sjuksköterska och patient kan förstärka patientsäkerheten vid telefonrådgivning. Syftet med studien var att undersöka faktorer av betydelse för patientsäker kommunikation vid telefonrådgivning på hälsocentraler utifrån distriktssköterskors och sjuksköterskors perspektiv. Metoden som använts är en tvärsnittsstudie, där en frågeenkät skickades ut via mail med länk till Google forms, till 70 distriktssköterskor och sjuksköterskor som arbetar på hälsocentraler i Norrbotten. Av de 70 enkäter som skickades ut besvarades 51, vilket gav en svarsfrekvens på 72,9%. Resultat visade att utbildning i telefonrådgivning gör att upplevelsen av stress minskar, distriktssköterskor och sjuksköterskor värderar erfarenhet som en av de viktigaste faktorerna för patientsäker kommunikation. Datoriserat beslutstöd, kunskap om samtalsprocessen, systematisk utveckling av samtal samt uppföljning och utvärdering av egna råd är andra faktorer av betydelse för patientsäker kommunikation. Slutsatser är att patientsäker kommunikation vid telefonrådgivning nås genom regelbunden utbildning och utveckling i kommunikationsfärdigheter samt tillgång till rätt stöd.

Introduktion: Skolbarns mående blir allt sämre, såväl fysiskt som psykiskt och statistiken visar att psykosomatiska besvär blir allt vanligare bland barn. Fysioterapeuter har en vision att bli en självklar del inom elevhälsan, emellertid krävs vidare forskning kring fysioterapeutens roll i skolan. Syfte: Syftet med denna studie var utforska fysioterapeuters erfarenheter av och tankar om fysioterapeutens roll inom elevhälsan och skolan, med specifikt fokus på barns psykiska och psykosomatiska ohälsa. Metod: I denna studie tillämpades kvalitativ metod och datan samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer med legitimerade sjukgymnaster/fysioterapeuter. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim och Lundman. Resultat: Studiens resultat utmynnade i temat Fysioterapeutens unika men okända kompetens för att möta barnens komplexitet genom rörelse, samt fem kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna var Fysioterapeutens helhetsgrepp för barnens hälsa, Gråzonsbarnen som ingen annan ser, Bred kompetens– bästa vän och värsta fiende, Trampa ej på tårna kontra våga kaxa och Visionen om att vara en given pusselbit. Resultatet beskriver fysioterapeuters tankar om och erfarenheter av rollen inom elevhälsan. Resultatet speglar att fysioterapeuter kan bidra med mycket i skolan men de upplever att fysioterapeutens roll är relativt okänd. Konklusion: Av resultatet framgick det att fysioterapeuter har unik kompetens som kan bidra i skolan och att behovet upplevs vara stort. Fysioterapeuters verktyg är genom rörelse och anpassad fysisk aktivitet, som främjar barnens fysiska och psykiska välmående. För att fysioterapeuter ska få en plats inom elevhälsan krävs det att yrket står omnämnt i skollagen, därmed behövs ett större vetenskapligt underlag vad fysioterapeutiska interventioner i skolan kan bidra med.

Populationer med utvecklingsstörning behöver kontinuerlig hörseltestning, men konsensus om lämplig testmetod saknas. Syfte: Syftet med Studie I var att utvärdera psykoakustisk testmetod och med Studie II att utvärdera OAE-registrering som komplementär metod. Studie I. 1478 barn och vuxna med lätt till djup utvecklingsstörning, i åldrarna 7-91 år deltog i studien. De testades med tonaudiometri på sex frekvenser på screeningnivån 20 dB HL med lätt modifierad testutrustning. Kriterierna för remittering var tröskelnivåer på ≥ 25 dB HL på två frekvenser eller flera på ett öra eller båda. 1470 (99,5%) barn och vuxna medverkade i screeningen och 1325 (90%) testades på båda öronen på samtliga sex frekvenser. En majoritet, 987 (67,1%), medverkade i vanlig tonaudiometri, 234 (15,9%) i lekaudiometri, och 249 (16,9%) testades med observationsaudiometri. 669 (45%) visade normala värden medan 809 (55%) visade onormala värden relaterat till screeningkriterierna. Av de 809 accepterade 441 (54,5%) remittering för hörselutredning. Studie II. 38 vuxna med måttlig till djup utvecklingsstörning, i åldrarna 31-73 år deltog i studien, alla med ofullständiga testresultat vid tonaudiometri. Portabel utrustning, ILO 288 Echoport och dator Compaq LTE 5100 med mjukvara ILO 88 V 4.2, användes. Otoskopi och tympanometri kompletterade registreringen. Kriterierna för emissioner var S/N 3 dB eller mer och reproducerbarhet på 60% eller mer på åtminstone tre frekvensband. Kriterierna för partiella emissioner var desamma men för en eller två frekvenser. Två personer behövdes för att genomföra testningen: en för att hålla testpersonen lugn och tyst och den andra för att sköta testapparaturen. Reproducerbara TEOAE-svar registrerades från 11 öron (7 personer), partiella svar från 6 öron (4 personer), inga emissioner kunde registreras från 15 öron (10 personer) och 4 öron (4 personer) med otit eller vaxpropp testades inte. Registreringen från 24 öron (13 personer) kunde inte värderas p g a alltför mycket yttre och inre störningar. 8 personer vägrade delta i testningen. Endast 4 personer visade emissioner på båda öronen. Resultatet av undersökningen blev att 34 personer (89.5%) behövde testas om eller bli remitterade för ytterligare utredning, 21 av dem (55%) beroende på störningar vid registreringen eller p g a vägran att medverka. Konklusion: Tonaudiometri med lätt modifiering kan användas för screening av en population med lätt till djup utvecklingsstörning. TEOAE-registrering, som den genomfördes, kan inte uppfylla kraven på en fungerande testmetod för en population med måttlig till djup utvecklingsstörning. I det enskilda fallet kan TEOAE-registrering vara ett komplement till andra hörseltest. Det mest utmanande och tidskrävande är att introducera testprocedurerna på ett sätt som begränsar oro och skapar tillit. Oberoende av testmetod är en audionom med tålamod och vana att samarbeta med personer med utvecklingsstörning en viktig förutsättning för framgångsrik och säker testning.

Övervikt är en av de ledande folkhälsoutmaningarna i världen där cirka en tredjedel av världens befolkning är övervikta eller har fetma vilket medför negativa hälsoeffekter och sjukdomar. Övervikt och fetma drabbar även barn och unga där en kraftig ökning har skett under de senaste 40 åren. Fysisk aktivitet utgör en viktig komponent för att minska fetmaepidemin, dock förekommer även en ökad andel fysiskt inaktiva barn och unga i Sverige. Skolan ses som en bra arena för folkhälsoarbete men det förekommer dock spridd forskning gällande effekterna av interventioner som syftar att öka den fysiska aktiviteten. Syftet med studien var att genomföra en effektutvärdering av projektet ”Rörelsesatsning i skolan” genom en före- och eftermätning av primärutfallet som var skolelevernas fysiska aktivitet samt sekundärutfall som idrottsengagemanget, välmåendet samt klassrumsro. En kvantitativ metod genomfördes med en Single Case Experimental Design där totalt 148 elever deltog vid baslinjemätning och 125 elever vid uppföljningen, eleverna gick i årskurserna 3–6 på en skola i Västerås. Resultatet analyserades genom chi2-test samt ANOVA. Resultatet visar att interventionen gett effekt på utövandet av bollsporter/klättra/springa på rasterna samt att utöva bollsport med ledare på fritiden. Även liten effekt på ökad andel cyklande till skolan och andel som orienterade/cyklade på fritiden med ledare kunde ses.

<p>Det råder brist på forskning som berör psykiatrisk slutenvård utifrån ett patientperspektiv och studier efterfrågas som på djupet kartlägger patienters upplevelser. Syftet med undersökningen var att öppet och förutsättningslöst beskriva upplevelsen av att vara patient i psykiatrisk slutenvård. Tretton patienter inskrivna vid fyra avdelningar intervjuades och materialet analyserades tematiskt. Resultatet visar att deltagarnas upplevelse av den psykiatriska slutenvården är starkt förknippad med de människor de möter på avdelningen.Patientgruppen blir påverkad av stämningen i personalgruppen vilket får konsekvenser för deras upplevelse av vården. Deltagarna uppskattar engagerad personal som är lyhörd för patientens behov och som ger stöd när de behövs som bäst. Patienterna stöttar varandra och delar erfarenheter. Deltagarna upplever att de på olika sätt förlorarkontrollen över sina liv under vistelsen på avdelningen. Avdelningen beskrivs som en plats för välbehövlig vila men upplevs också som långtråkig där tiden går långsamt. Deltagarna tvivlar ibland på vad vården ska ge dem och efterfrågar mer information och delaktighet i behandling samt fler behandlingsmetoder. Resultatet finner stöd i liknande studier på området.</p>