<p>Definisan je metod za određivanje prostornih vektora struje rotora asinhronih mašina sa kaveznim namotajem, kao i metod za proračun fazora fluksnih obuhvata i struja rotora i statora.<br />Uvedena je strujni fluksni obuhvat, koji pojednostavljulje postupak&nbsp; određivanja fazora fluksnih obuhvata.<br />Definisan je metod za proračun induktivnosti i otpornosti T ekvivalentne šeme asinhronih mašina.<br />Definisan je metod za proračun komponenata momenta, koje potiču od visokih prostornih harmonika struje, kao i pravilo za proračun rezultantnog momenta na osnovu harmoničkih komponenata momenta.</p> / <p>Method for determination of space vectors of currents in induction motors with squirrel cage, and a method for calculation phasors of flux linkages and currents of rotor and stator are determined.<br />Current-flux linkage is introduced, which simplifies determination of phasors of flux linkages.<br />Methods for calculation of inductances and resistances of T equivalent circuit for induction motors are defined.<br />A method for calculation of components of torque, which originate from high space harmonics of currents, and rules for calculation resultant torque on the basis of harmonic components of torque are determined.</p> / null

Uppsatsen handlar om en aktivitet som låter barn relatera till plats genom samtal med en vuxen, med stöd av interaktivt satellitfoto på en datorplatta. Samtalsaktiviteten, som kan ses som en forskningsmetod eller en pedagogisk aktivitet, undersöks genom två frågeställningar: Vilka slags erfarenheter av och relationer till platser blir möjliga att kommunicera i aktiviteten? Hur formas i aktiviteten förutsättningar för denna kommunikation? Undersökningen relaterar till tidigare forskning om aktiviteter som promenad, fotografi och teckning. Elva barn (8 år) deltog, en och en, i aktiviteten som undersöktes. Det empiriska materialet utgörs av skärmfilmer, skärmdumpar och ljudupptagningar från dessa tillfällen. Arbetet utgår från de geografiteoretiska begreppen plats och rum, och inspireras av förhållningssätt inom forskningsfältet barns geografier. Utöver det används design i lärande som ett analytiskt perspektiv. Jag argumenterar för att interaktivitet med en sekundär representation av plats (det digitala satellitfotot) kan beskrivas som någonting mellan platsinteraktivitet och icke-platsinteraktivitet respektive mellan kreativitet och icke-kreativitet. Samtidigt formar de mellanlägen jag beskriver en specifik och egen grund för kommunikation. Med utgångspunkt i hur studiens deltagare tolkar och förhandlar om aktiviteten, diskuterar jag vidare barns behov av utrymme för meningsskapande. Slutligen föreslår jag att samtida forskningsmetodik – som ställer krav på vuxna att sätta barns rättigheter, intressen, deltagande och agens i första rummet – kan utgöra en förebild för didaktisk verksamhet. / This essay examines a way of letting children relate to place through an activity based on one-to-one conversation with an adult, supported by interactive satellite photo on a tablet computer. The investigated activity may be seen as a research method or an educational activity. Two questions are addressed: What kinds of experiences of place are possible to communicate in the activity? and How are conditions for this communication formed through the activity? The results are compared to previous research on activities such as walks, photographs and drawings. Eleven children at the age of 8 participated in the activity. Screencasts and audio recordings were made and analysed in order to answer the research questions. The work is based on geographical theory, starting with a discussion on place and space, and is further inspired by approaches in the research field Children’s geographies. In addition to this, design activity in learning processes is used a theoretical and analytical perspective. I argue that interactivity with a secondary representation of place (the digital satellite photo) can be described as something in between of place-interactivity and non-place-interactivity, and in between of creativity and non-creativity. At the same time, this inbetweenness forms a specific, new condition for communication. Furthermore, through observations of how the participating children make interpretations of, and negotiate, the activity, I discuss children’s need of room for sense making. Finally, I suggest that contemporary research methodology with children can be seen as a didactic example, demanding adults to put children’s rights, interests, participation and agency first.

Den psykiska ohälsan ökar mest i storstadsområdena, men ökar i alla regioner och i samtliga sociala grupper. Andelen stressrelaterade sjukskrivningar ökar, främst bland unga människor och kvinnor. Utmattningssyndrom tycks mest förekomma i s k välfärdsyrken; service, vård, skola och myndighetsutövande. Vid sekelskiftet 1900 uppvisades likartade symtom med fysisk och mental trötthet. Syftet var att beskriva hur personer med utmattningssyndrom upplever sin livssituation och effekterna av akupressurbehandling. Studien är kvalitativ, inspirerad av fenomenologi. Datainsamling har skett genom halvstrukturerade intervjuer med åtta kvinnor. Variation eftersträvades i urvalet. Genom analysen utkristalliserades sex huvudkategorier: symtombild – när orken tryter, emotioner vid utmattningsyndrom, det sociala samspelet, arbete – på gott och ont, vård och socialt skyddsnät samt akupressur och vägen tillbaka till livet. Resultatet visar att livssituationen kraftigt påverkas av sjukdomen. Sjukskrivningslängd liksom bemötande från arbetsgivare, sjukvård och försäkringskassa varierar. Såväl yrkesliv, familjeliv som socialt liv störs. Känslor av skam, skuld och värdelöshet är vanliga. Stöd från familjer, vänner och myndigheter påverkar rehabiliteringen i positiv riktning. Informanterna anser att akupressurbehandlingarna varit det som mest bidragit till att de återfått hälsan. Ytterligare studier av akupressurens effekter vid utmattningssyndrom behöver göras. / Mental disorders are increasing in all areas and in all social groups. Stress disorders are increasing, mostly among young people and women. Stress causes physical and mental illness. Employees in the service sector, the education field and in authorities are vulnerable groups. In 1900 there was also a physical and mental exhaustion. The aim of the study is to describe how burnout persons experience their life and the effects of acupressure treatment. It is a qualitative study, inspired by phenomenology. Data acquisition has been made through semi structured interviews with eight women. The analysis gave six main categories; symptoms – total fatigue, burnout emotions, social context, work – for good or for worse, care and social protection, acupressure and the way back to life. The result shows strongly influenced living conditions. Time on sick-leave, treatment from employers, health care system and regional social insurance offices vary. Working life, family life and social life are disrupted. Shame, guilt and feeling worthless are common feelings. Support from family, friends and authorities is essential for rehabilitation. The informants declare that acupressure has been essential for their recovery. Further studies of acupressure and burnout are needed.

Bakgrund: Ländryggssmärta är vanligt förekommande och ger konsekvenser både på individ- och samhällsnivå. För individen kan ländryggssmärta leda till begränsning i funktion och aktivitet samt är ofta relaterad till olika grad av rörelserädsla. Kliniska riktlinjer för ländryggssmärta rekommenderar bland annat individanpassad träning samt att relevant information och förklaringsmodeller ges till patienten. Det finns tidigare studier som kvantitativt utvärderar träning riktad mot bålstabilitet och motorisk kontroll och som visar på effekt på utfallsmått som smärta och funktion. Den här studien ger en kvalitativ beskrivning av hur patienter upplever begreppet bålstabilitet och bålstabiltetsträning i grupp. Syfte: Att beskriva hur personer med ländryggsmärta uppfattar begreppet bålstabilitet samt deras upplevelse av att träna bålstabilitet i grupp. Metod: För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod. Tio personer som deltagit i bålstabiliserande träning i grupp intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med innehållsanalys. Resultat: Informanternas upplevelse av begreppet bålstabilitet är att ha bra och starka muskler i rygg och mage och framför allt att man även har bra kontroll på de inre små magmusklerna. Det leder till förbättrad förmåga posturalt och i rörelse och aktivitet samt kan förebygga eller behandla smärta. Studien visar att träning i en grupp där det finns en engagerad ledare som ger individanpassad introduktion och feedback och som ser alla deltagare är positivt för upplevelsen av träning och ger ökad motivation. För att gruppdeltagarna ska uppnå egen kunskap om träningen och hur den ska genomföras önskar deltagarna individanpassad feedback på rätt nivå under hela inlärningsprocessen. Bålstabiliserande träning i grupp ger upplevelse av förbättring och ökad medvetenhet och tillit till sin rygg och sin förmåga. Konklusion: Studien bekräftar klinisk erfarenhet om det positiva med att träna i grupp och visar att gruppträning är tillämpbart trots att bålstabilitetsträning kräver individanpassad feedback. / Background: Low back pain is a common problem with consecuences for both comunity and individual. For the individual the pain can give limitations i function and activity and is often correlated with different levels of fear of movement. Clinical guidelines for low back pain recommends individualized exercise and that relevant explainations are given to the patient. There are previous studies that quantitatively evaluates training directed towards corestability and motor control and these show that the interventions gives effects on outcomemeasures such as pain and function. This study provides a qualitative description of how patients experience the concept of corestability and training of corestability in a group. Aim: To describe how people with low back pain experience the concept of corestability and their experience to train corestability in a group. Methodology: To answer the purpose a qualitative method was chosen. Ten people whom had participated in a corestabilizing traininggroup were interviewed. The interviewmaterial was analyzed using content analysis. Results: The informants experience of the concept of corestability is to have good strong muscles in the back and abdomen and also good control over the local small abdominal muscles. This leads to improved ability in postural- and movementactivities and can prevent or treat pain. This study shows that training in a group where there is a committed leader that provides individualized introduction and feedback and that notice all participants is positive for the experience of training and provides increased motivation. For the participants to achieve their own knowledge about the training they wish for individualized feedback throughout the learningprocess. Corestabilitytraining in a group gives an experience of improvement and increased awareness and trust in ones back and ones ability. Conclusion: The study confirms clinical experience of positive impact of groupexercise and shows that groupexercise is applicable although stabilitytraining requires individualised feedback.

Syftet är att undersöka hur elever i årskurserna 1-3 löser uppgifter i subtraktion och då främst med tiotalsövergång. Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingen genomförs med hjälp av 12 elevintervjuer där varje elev beräknar tre uppgifter och muntligt berättar hur de går tillväga. Detta analyseras sedan utifrån följande tre frågeställningar. På vilka sätt löser elever i åk 1-3 utvalda uppgifter i subtraktion? Vilka strategier och metod är vanligast bland elever i åk 1-3? Hur skiljer sig strategierna och metoderna åt vad gäller elever med fallenhet respektive svårighet i matematik? I studien framgår att huvudräkning är en vanlig metod i alla tre årskurser. Endast eleverna i årskurs 3 använder sig av lodrät algoritm som strategi då de beräknar vissa uppgifter. Eleverna väljer ofta strategi eller metod utifrån vad de för närvarande jobbar med i klassrummet. Resultatet visar att det finns flera metoder som inte är hållbara och dessa bör tidigt bytas ut. Om eleverna redan från årskurs 1 kan använda hållbara strategier när de beräknar subtraktion kommer detta att gynna elevernas fortsatta matematiklärande.

Bakgrund: Genom en vårdande relation vinner sjuksköterskan patientens tillit. Skapandet av denna relation ser olika ut varje gång och kräver anpassning efter patient och situation. Syfte: Undersöka förutsättningar samt hinder för en vårdande relation mellan patienten och den nyutexaminerade sjuksköterskan i somatisk slutenvård. Metod: Studien är en kvalitativ deskriptiv intervjustudie, med semi-strukturerade intervjuer som följde en intervjuguide. Åtta sjuksköterskor rekryterades via snöbollsurval. Datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Förutsättningarna för att en vårdande relation skulle skapas var bland annat att det fanns tillräckligt med tid, att sjuksköterskan hade en empatisk personlighet, ett personcentrerat förhållningssätt och att patienten hade intresse av att bygga en relation. Det som kunde förhindra den vårdande relationen var bristande kontinuitet, stressig miljö, bristande kommunikation, bristande förtroende från patienten eller om patienten var instabil eller kognitivt nedsatt. Slutsats: Brist på erfarenhet gjorde det svårt för sjuksköterskorna att skapa vårdande relationer. Då sjuksköterskorna upplevde att de hade stöd från kollegor minskade stressen, vilket gjorde det lättare att tidigare lära sig skapa vårdande relationer. Vidare forskning behövs för att undersöka vad för stöd nyutexaminerade behöver för att underlätta skapandet av vårdande relationer i början av sina yrkesliv. / Background: Nurses gains patients trust through caring relationships. The relation-building process is different each time and demand adjustments to the patient and the situation. Aim: To explore the preconditions and barriers to create caring relationships, among newly graduated nurses in somatic inpatient. Methods: The study is a qualitative descriptive interview study, with semi-structured interviews, following an interview guide. Eight nurses were recruited through snowball selection. Data was analysed with qualitative content analysis. Results: Conditions needed to create caring relationships were, among others, the access of time, that the nurse had an empathetic personality, a person-centered approach and that the patient had an interest in the relationship. Factors that challenged the caring relationship were lack of continuity, stressful environment, lack of communication, lack of trust from the patient or if the patient were instable or had a cognitive impairment. Conclusions: Lack of experience made it difficult to establish caring relationships. God support from colleges decreased stress among the nurses, which made it easier to create caring relationships. Further research of what kind of support that is needed among newly examined nurses to facilitate caring relationships is needed.

Syftet med vår studie var att undersöka hur lärare i grundskolan och gymnasiet förhåller sig till våld i skolan. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie med fem lärare. Lärare såg våld riktat mot lärare i första hand som fysiska handlingar och menade att den egna utsattheten för våld var låg. Samtidigt föreföll psykiskt våld vara vanligt förekommande. Lärarnas strategier för att hantera våld formades av deras konstruktion av den egna yrkesrollen. Särskilt framträdande var lärares motstånd mot att definiera sig som offer. De framställde sig själva som starka och kapabla att hantera våldet och lyfte fram att upprätthålla ordningen i klassrummet som en nyckelfråga för att undvika att bli utsatta för våld. En annan nyckelfråga var goda relationer mellan lärare och elever.De av lärarna föreslagna åtgärderna för att minska våld i skolan innefattade ökade resurser för att förebygga att elever far illa och därigenom undvika att risksituationer uppstår. / The aim of our study was to examine how teachers in the senior level of the 'grundskola' (högstadiet) and upper secondary school (gymnasiet) relate to violence in school. In order to examine this, we have done qualitative interviews with five teachers. The teachers defined violence against them mostly as physical acts and considered their own victimization to be low. The teachers though expressed that exposure to psychological violence was common. Their strategies to cope with violence were formed by the construction of their profession. The teachers were diffident about defining themselves as victims. They held themselves as strong and capable of coping with violence and pointed out maintaining order in class as a key point to avoid victimization. Another key point was good relations between teachers and student. Suggested measures against school violence consisted of increased resources in order to prevent students failure and thereby reduce risk situations.

Induktiv intervjustudie med syfte att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor verksamma inom somatisk vård har av att vårda personer med psykossjukdom. Resultatet visar att sjuksköterskor inom den somatiska vården har relativt mycket erfarenhet av att vårda personer med psykossjukdom. Den specifika psykiatriska kompetensen uppfattades otilräcklig och vårdandet innebar ofta känslosamma möten.

Bakgrund: Bristande följsamhet är ett vanligt problem bland personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Oönskade biverkningar, bristande sjukdomsinsikt och stigmatisering är faktorer som påverkar följsamheten. Bristande följsamhet kan leda till återfall, försämrad livskvalitet och ökad risk för missbruk och suicid. Syfte: Syftet med studien är att belysa omvårdnadsmetoder som sjuksköterskor kan använda för att förbättra följsamheten till läkemedelsbehandling hos patienter med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva kvantitativa studier som undersöker metoder för förbättrad följsamhet vid schizofreni. Resultat: Tre olika kategorier av metoder identifierades: individcentrerade, familjefokuserade och läkemedelsfokuserade metoder. Individcentrerade metoder såsom motiverande samtal och adherence therapy fungerade bäst i kombination med varandra. Familjefokuserade metoder var effektiva, särskilt när de skräddarsyddes efter den kulturella kontexten. Läkemedelsfokuserade metoder var påminnelser, belöningar och möjligheten för patienten att själv påverka läkemedelsvalet. Slutsatser: Individcentrerade, familjefokuserade och läkemedelsfokuserade metoder kan alla vara effektiva hjälpmedel för sjuksköterskor i mötet med patienter med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och bristande följsamhet till läkemedelsbehandling. Klinisk betydelse: Resultatet har visat att flera av metoderna är effektiva. De skulle, enskilt eller i kombination med varandra, kunna vara till nytta för sjuksköterskor i klinisk praxis. / Background: Poor compliance to medication is a common problem among patients with schizophrenia or schizophrenia spectrum disorders. Medication side effects, poor insight into illness and stigma are factors that affect compliance. Poor compliance can lead to relapse, decreased quality of life, and an increased risk of substance abuse and suicide. Aim: The aim of this study is to shed light on methods that nurses can apply in order to increase compliance to medication in patients with schizophrenia and schizophrenia spectrum disorders. Method: A literature review of eleven quantitative articles that examine methods for increased compliance in patients with schizophrenia. Results: Three different categories were identified: individualized, family focused and medicine focused methods. Individualized methods like motivational interviewing and adherence therapy worked best combined. Family focused methods were effective, especially when they were tailored according to the cultural context of the family. Medicine focused methods were reminders, rewards and the opportunity to choose your own medication. Conclusions: Individualized methods, family focused methods and medicine focused methods can be effective methods that nurses can use in the treatment of patients with schizophrenia or schizophrenia spectrum disorders, who are nonadherent to medication. Clinical significance: Several of these methods have proven to be effective. When used separately, or in combination with each other, they could be of use for nurses in clinical practice.

The theory of risk: definition, types, measurement and valuation of risk. Discount rate, valuation of risk when calculating the discount rate. Method to determine the discount rate (determining the cost of foreign capital, CAPM and modular method to determine the cost of equity. Application in Vietnam.