Syftet med denna uppsats har varit att skapa en debattkring det viktiga ämnet medarbetarsamtal, vilket är ett ganska populärtfenomen idag. Vi ville också att denna uppsats skulle ge upphov ochinspirera till reflektion kring detta ämne. Vi har använt oss av en narrativmetod för att försöka fylla vårt syfte. Delvis på grund av vårt val av metodhar vår uppsats inte den traditionella vetenskapliga struktur som man kanskeförväntar sig av en uppsats av denna typ. Vi har istället använt oss av enstruktur som fyller vårt syfte bättre och av den anledningen väljer vi att inteavslöja för mycket i denna sammanfattning. För att läsaren ska få ut såmycket som möjligt av vår uppsats tror vi att det är viktigt att denne ärfördomsfri och läser uppsatsen på ett naivt vis. Därför vill vi, med dessa ord,inbjuda läsaren till vår uppsats. Vi hoppas på att det kan hjälpa läsaren attbörja reflektera kring detta viktiga ämne. / Uppsatsnivå: C

Syftet med denna uppsats är att förmedla en känsla, samt förståelse om våra upplevelser under en resa där vi blev utsatta för besvär och en rad prövningar. Avsikten är inte enbart att skildra en händelse utan vi vill även förmedla ett försök till förståelse av tillvaron.Vi hamnar ofta i situationer där vi stöter på svårigheter och utsätts för en rad prövningar i vårt dagliga liv. Vi måste följaktligen anpassa oss till förändringar. Denna anpassning sker oftast omedvetet utan att vi reflekterar över våra handlingar. Människor strävar hela tiden framåt. Jakt efter framgång och belöningar blir alltmera ett medel för att bekräfta status. Människor blir därmed inlåsta i sina tankar, vilket medför att de strävar efter att nå det onåbara. Det förblindar människor att handla irrationellt, då de inte stannar upp och reflekterar över sina handlingar.I denna uppsats vill vi skapa en intressant läsupplevelse. Vi vill ge läsaren utrymme att själv kunna reflektera kring vår berättelse innan vi talar om hur vi har tänkt och vad vill berätta med den. I berättelsen har vi framhävt de centrala delarna av händelseförloppet, med syftet att beskriva det vi vill förmedla till läsaren.För att kunna uppfylla vårt syfte har vi använt oss av den narrativa metoden. Detta metodval har delvis påverkat att vår uppsats inte har den traditionella vetenskapliga strukturen. För att inte förstöra läsupplevelsen har vi valt att inte avslöja för mycket i denna sammanfattning. Vi vill här och nu bjuda in läsaren till vår uppsats. Njut av denna läsning!

BAKGRUND:Forskning visar att många elever tappar sin lust för matematiken kring 10-12 års ålder. Hur kanlärare arbeta för att bibehålla och utveckla elevernas lust för ämnet? Detta anser vi vara intressantoch relevant då vi snart är utbildade lärare. En av våra uppgifter kommer att vara att skapa lustoch motivation hos våra elever, vilket denna studie undersöker.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur ett antal lärare menar att man kan arbeta för att utveckla eleverslust till matematik.METOD:Studien utgår ifrån en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med lärare, som sedan stärksmed elevenkäter.RESULTAT:Studiens resultat visade att de fyra lärarna som ingick i undersökningen menade att en varieradundervisning påverkar deras elevers lust till matematik. / Uppsatsnivå: C

Uppsatsen behandlar patientens upplevelse av att leva med sjukdomen Amyotrofisk Lateralskleros (ALS). ALS är en neurologisk sjukdom som orsakas då motoriska neuron i hjärnan och ryggmärgen successivt förloras och dör. Då den har ett snabbt förlopp med successiv försämring och slutligen dödlig utgång är det en mycket allvarlig sjukdom att drabbas av. Då neuron dör försvagas muskulaturen för att slutligen helt gå förlorad. Detta leder således till totalförlamning av kroppen. Patienten dör oftast till följd av kvävning då andningsmuskulaturen slutar fungera. Tidigare forskning visar att patienter mår dåligt av sin diagnos med exempelvis ångest, oro för närstående och rädsla inför sjukdomen och döden som faktorer. Syftet med uppsatsen är att beskriva patienters upplevelse av att leva med diagnosen ALS. För att finna lämplig information valdes att göra en innehållsanalys av biografier skrivna av ALS drabbade personer. Vad som framkommit i uppsatsen är att de författare som skrivit biografierna förhåller sig till sjukdomen relativt likvärdigt. Vid analysen framkom fyra teman: Sorg över sjukdomen, Glädje över livet, Skuld och skam och Känslan av förlorad kontroll. De drabbades ambivalens till närstående diskuteras liksom hur glädjen kan framkomma samtidigt som sorgen är närvarande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

BakgrundMatematik är något som finns omkring oss hela tiden. Förskolans läroplan har under år 2010 blivit reviderad och blivit mer tydlig i vad både förskollärare och förskolans arbetslag skall sträva efter för att utveckla barnen inom matematisk begreppsbildning. Barn stöter på matematik i vardagen när de leker och använder sig av olika material, vid dukning och när de äter. Men för att barnen skall förstå att det är matematik de håller på med, behöver pedagogerna ha på sig sina ”matematikglasögon” och synliggöra matematiken i vardagen på ett lustfyllt sätt.SyfteSyftet med denna undersökning är att ta reda på i vilka vardagliga situationer som några förskollärare anser att de stimulerar barns matematiska begreppsbildning, vilka material som används vid dessa tillfällen och vilka kunskaper som de menar att barnen får möjlighet att utveckla.MetodVi har valt att använda oss av kvalitativ metod. Det redskap som vi har använt oss av i studien är kvalitativ intervju, där sex förskollärare på sex olika förskolor har intervjuats.ResultatResultatet i studien visar på att förskollärarna anser att tambursituationer, samlingssituationer, matsituationer och skogssituationer kan stimulera barnens matematiska begreppsbildning. De material som förskollärarna menar att de använder för att stimulera matematisk begreppsbildning är bland annat frukt, ytterkläder, stövlar, byggklossar, egengjorda material och naturens material. De matematiska kunskaper som förskollärarna anser att barnen för möjlighet att utveckla i de olika situationerna och med hjälp av de olika materialen är bland annat vikt, antal, volym, bråk, geometriska former, jämförelse, sortering och räkning. / Program: Lärarutbildningen

The aim of this Master’s thesis is to present guidelines for making a digital repository. To attain this, useful factors for creating an archive were examined. Also different organisations’ strategies were analysed. The method used is evidence-based practice, including reading literature and e-mail interviews. Five people in Sweden working with digital repositories were e-mail interviewed. The theory behind the investigation is based on Sheila Corrall’s and Elizabeth Orna’s research on the creation of information strategies. Three main areas were identified: environmental issues, strategic focus and strategy formation. The literature study identified different areas that are involved in creating a digital repository. These are administrative factors, technical aspects, content, publication forms, cultural factors and marketing. In a similar way the interviews clarified why the repositories were created, such as administrative factors, technical aspects, how to publish, quality aspects, marketing, cultural factors and good advice. The literature and the interviews were compared and conclusions were made. These conclusions were used to set up guidelines for developing a digital repository. To create a strategy, the chosen organisation has to be evaluated, which was beyond the scope of this thesis. It is suggested that the thesis is suitable for a starting point, initiating work on digital repositories. / Uppsatsnivå: D

Borderline personlighetsstörning är en psykisk störning. Personer med borderline personlighetsstörning är impulsiva, affektiva och har ett självskadande och självmordsnära beteende. Personer med borderline har särskilt svårt med relationer och rädslan att bli övergiven och lämnad finns ofta hos dessa personer. Med anledning av detta finns den skäl att anta att personer med borderline har svårt med relationer även med sina vårdare. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur personer med diagnosen borderline personlighetsstörning upplever relationen till sina vårdare inom psykiatrisk vård. Inom psykiatrisk vård brukar vårdrelationen betonas särskilt då den utgör grunden för psykiatrisk vård. Vårdrelationen har även ett terapeutiskt syfte. Narrativ metod valdes och i uppsatsen analyserades fyra självbiografier, samtliga skrivna av kvinnor. Temana Behov av att bli förstådd, Behov av trygghet i vårdrelationen, Uppskattning av vårdarnas engagemang, Upplevelsen av att integriteten inte respekteras samt Dynamiken i vårdrelationen utgör resultatet i uppsatsen. Att ta sig tid för patienten, visa förståelse, engagemang och att inge tillit och trygghet är det som patienterna upplever som viktigast. Maktlöshet, kränkande behandling, att visa oförståelse samt inge misstro är destruktivt för relationen. Patienten tycker att upplevelsen av vänskap i relationen är viktig, men samtidigt är ambivalens och distans i relationen vanligt förekommande. Vidare diskuteras hur psykiatrisk slutenvård och tvångsvård påverkar vårdrelationen negativt, samt vilka vårdhandlingar och vårdaktiviteter patienten upplever som mest utvecklande för vårdrelationen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Den här studien syftar till att undersöka hur Mölndals stads medborgare upplever kommunikationen med kommunen på deras Facebooksida. Dessutom avser studien att undersöka hur Mölndals stad arbetar kommunikativt på Facebook för att öka interaktionen mellan kommunen och medborgarna en i alltmer digitaliserad värld. För att besvara syftet med studien har tre frågeställningar utformats: 1. Hur kommunicerar Mölndals stad med medborgarna på kommunens Facebooksida? 2. Hur kommunicerar medborgarna med Mölndals stad på kommunens Facebooksida? 3. Hur upplever medborgarna i Mölndals stad kommunikationen med kommunen på deras Facebooksida? Studien har tagit en kvalitativ ansats med utgångspunkt ur en kritisk diskursanalys och kvalitativa intervjuer. Den avser att undersöka Mölndals stads Facebooksida och studiesubjekten är fyra kommunmedborgare. Tidigare forskning och teorier är utvalda utifrån studiens problemområde, vilket behandlar förhållandet mellan sociala medier och offentliga organisationer, samt teorier kring kommunikationsmodeller, organisationers behov av att kommunicera, samt platsmarknadsföring. Resultatet från undersökningen visade att Mölndals stad arbetar i enlighet med transmissionsmodellen, det vill säga ur ett informativt syfte på sin Facebooksida. Samtliga respondenter i studien upplevde kommunens Facebooksida som en informationskanal, däremot såg de positivt på Facebooksidan som ett komplement för att skapa tvåvägskommunikation och möjligheter för en ökad interaktion med kommunen.

Enligt lagar och förordningar, omvårdnadsteorier och etiska förhållningsregler ska hälso- sjukvården ge god omvårdnad till alla patienter och den ska utgå från den enskilda individens behov. Denna litteraturstudies syfte är att belysa innebörden av god omvårdnad ur patientens perspektiv. Efter litteratursökning i databasen CINAHL valdes åtta artiklar som motsvarade syftet ut. Metoden som använts utgår från Fribergs (2006) modell om analys av kvalitativ forskning. Friberg (2006) skriver att kvalitativa studier har ökad förståelse som yttersta mål. Resultatet presenteras i två huvudteman: Att bli bejakad som människa respektive att erhålla adekvat omvårdnad. Dessa huvudteman beskriver vad patienten vill uppnå för känsla och vad han/hon vill få ut av omvårdnaden för att uppleva den som god. Att bli bejakad som människa beskrivs i två subteman, Att bli bemött med respekt och som en unik individ och att bli bemött som en delaktig partner i sin vård. Att erhålla adekvat omvårdnad beskrivs i tre subteman, sjuksköterskans egenskaper, god kompetens och yttre faktorer. Det framkommer i resultatet att sjuksköterskans personliga förmåga att bland annat vara omtänksam och ha ett vårdande förhållningssätt har stor betydelse för patientens upplevelse av god omvårdnad. Det har inte säkert gått att fastställa om det har någon betydelse vilken arbetsmodell som personalen arbetar utifrån eller om det påverkar patientens upplevelse av god omvårdnad då det inte framkommit vilken eller vilka arbetsmodeller som använts på de avdelningar där de studier som ligger till grund för detta arbete gjorts. Av det som framkommit som viktiga egenskaper för att patienten ska uppleva god omvårdnad tyder dock mycket på att arbetsmodeller som utgår från den enskilda individens behov borde ha goda förutsättningar för att nå upp till detta. / Program: Fristående kurs

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede bör så långt som möjligt verka för att personen får dö på den plats som överensstämmer med uttryckt önskan, i närvaro av för den sjuka personen betydelsefulla personer. De flesta som drabbats av en allvarlig obotlig sjukdom önskar att få vårdas och dö i sitt eget hem. Trots det dör de flesta på sjukhus. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av varför den palliativa vården i hemmet avbryts.  Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med 11 sjuksköterskor verksamma i palliativ hemsjukvård. Materialet analyserades med induktiv innehållsanalys.  Resultat: Vid analysen bildades tre kategorier. Förändrade förutsättningar, som innebär att personen som är sjuk och närstående behöver uppleva trygghet, orka och vara införstådda i situationen. Hemmet blir arbetsplats. Att skapa plats för vård och ha flera, ibland okända personer i hemmet kan vara svårt av integritetsskäl. Vårdens otillräcklighet innefattar kompetens och tillgänglighet inom hemsjukvården, men också organisationens struktur och samverkan med andra vårdgivare.  Slutsats: Ska personer i palliativ vård kunna kvarstanna i hemmet behövs mycket resurser och stöd från hemsjukvård och läkare. Orsakerna till att personer i palliativ vård lämnar sina hem är att de söker mer vård och stöd. Det borde vara av intresse att stärka hemsjukvårdens förutsättningar. / Background: Palliative end of life care should facilitate for sick persons to die in a place complied with expressed desire, in presence of significant people. Most people affected by serious incurable diseases, wish to be cared for and die at home. Despite this, most people die in hospitals. Aim: To describe nurses' experiences of why palliative care in the home gets interrupted. Methods: Qualitative interviews were conducted with 11 nurses in palliative care. The material was analyzed with inductive content analysis. Results: The analysis formed three categories. Changed conditions, meaning that the person and the relatives need to experience security, have strength and need to be aware. The home becomes a workplace. To create room for care and have multiple, sometimes unknown people present, can affect the privacy. Inadequacy of care includes skills and availability within the care, but also the organization's structure and collaboration with other health care providers. Conclusion: If people in palliative care should be able to remain at home, much resources and support are needed from home care and physicians. The reason that people in palliative care leave their homes is that they are seeking for more care and support. It should be of interest to strengthen home care conditions.