Denna studie jämför rapporteringen om naturkatastroferna i Haiti och Pakistan år 2010. Syftet är att förstå hur Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har prioriterat och gestaltat respektive lands katastrof vilket i sin tur skapar en bild av nationens ställning som offer.221 artiklar ligger till grund för mätning av utrymme och placering, varpå 72 artiklar analyserades mer ingående med hjälp av kvantitativ innehållsanalys för att ta fram viktiga aspekter i gestaltningen. Huvudsakliga aspekter var Lidande människor, de Skyldiga och Räddaren.Utifrån teorier om Agenda-Setting fann vi stöd för de resultat vi fann angående utrymme och prioritering. Compassion Fatigue och synen på Vi som en västerländsk norm och De Andra fick stå som teoretisk grund för hur journalister skapar medkänsla hos läsaren för att öka intresset för nyheten.Resultatet visar att katastrofen i Haiti var den som prioriterades högst. Det på grund av att medier prioriterar plötsliga händelser framför långsamma och att Haiti utifrån ett västerländskt perspektiv hade en högre nationell status som offer än Pakistan. Studien visar även att ett fåtal döda har högre nyhetsvärde än ett flertal antal sjuka och skadade människor.

Uppsatsens syfte är att studera bilden av den romersk katolska kyrkan från det protestantiska perspektivet i Sverige. Historiskt har den protestantiska bilden sedan reformationen betraktat romersk katolska kyrkan antingen som hotfull eller främmande. Uppsatsens primärmaterial består av ett representativt urval av svensk kristen press, med olika Svenskkyrkliga riktningar samt de större frikyrkliga samfunden som avsändare. Avgränsningen är förlagd till år 1962-1966, och följer Andra Vatikankonciliets pågående. Uppsatsens resultat uppvisar flera olika uttryck. Bilden av Andra Vatikankonciliet och romersk katolska kyrkan betraktades relativt positivt i delar av de svenskkyrkliga tidningar, medan uttrycken var generellt negativa i frikyrklig press. Enstaka tendenser vittnar även om att historiska uppfattningar av en hotfull romersk katolsk kyrka var fortsatt närvarande under Andra Vatikankonciliets pågående.

The essay is about how immigrant pupils are integrated into the Swedish school and society. I have studied how teachers work with integrating these pupils and if there is a plan of act used in their work. The essay is also about how social relations can be used as a pedagogical resource by the teachers when the institutional framework and support is failing. / Min uppsats handlar om hur nyanlända elever integreras i den svenska skolan och samhället. Jag har studerat hur pedagoger arbetar med att integrera dessa elever och om det finns en handlingsplan för integrationsarbetet. Uppsatsen handlar också om hur sociala relationer kan användas som pedagogiska resurser av lärarna när det institutionella ramverket och stöttningen brister.

Syfte med vår examensarbete är att ta reda på vilka argument som lärarna har för när och hur integrering av elever som har svenska som sitt andra språk skall ske i vanlig undervisning. I litteraturgenomgången tar vi upp teorier som handlar om faktorer som kan påverka inlärningen av ett nytt språk. Vi tar även upp vikten av interaktion med andra elever och dess betydelse vid placering i segregerad eller integrerad undervisning av eleverna med svenska som andra apråk. Som metod använde vi oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de lärare som vi intervjuade har skiftande syn på klassplaceringen, men de flesta av dem anser att dessa elever först skall placeras i en förberedelseklass. De talar samtliga om en lösning där eleven kan delta i vissa ämnen tillsammans med svenska elever, t.ex. slöjd och musik. De påpekar även vikten av att de får svenska kamrater för att utveckla sitt vardagsspråk och testa nya begrepp.

Drawing on theories of ethnic representations in mainstream news media and racial discrimination (van Dijk 2000, Hultén 2006, Husband & Downing 2005, Wodak 2011), and using methods of critical discourse analysis (mainly van Dijk 1993, 1991, Fairclough 1995) this bachelor thesis aims to investigate the inter-textual and inter-discursive relationship between selected editorial and opinion pieces written by three mainstream right wing “symbolic elites” and the xenophobic blog “Avpixlat”. The three selected symbolic elites are: Per Gudmundsson, editorial writer at the second largest Swedish newspaper SvD, Andreas Johansson Heinö, academic with a P.H.D. in political science, specialized on issues of integration and ethnic relations, and Paulina Neuding, editorial writer at SvD and editor in chief for right-wing oriented magazine Neo. All three are actively taking part in the mediated discussion of ethnic relations in Sweden from a liberal-conservative perspective. My study shows that the blog Avpixlat on numerous occasions use editorials and opinion pieces written by the three symbolic elites to validate xenophobic and racist notions of the “Islamic invasion” and cultural racism. The blog frames these symbolic elites as truth-telling exceptions within the politically correct multiculturalism-loving media establishment. I conclude that Avpixlat, purposefully exaggerates, transforms and widens some of the claims, themes and arguments made in the editorials and opinion pieces to better fit within a racist discourse. But also concur that the criticism and problem-oriented notions about immigration and ethnic relations, and representation of “the others”, framed in such topics as terrorism, crime and social problems, exists inherently within the editorials and opinion pieces –all-though expressed in a somewhat more implicit and “coded” official discourse. Paradoxically themes and notions taken from the “symbolic elites” within the “media-establishment” are used to strengthen a polarized anti-establishment position. The relationship signifies a shift towards a more problem oriented immigration and integration- discourse overall.

Under andra världskriget kom tyskarna att använda sig av tillfälligtsammansatta förband. Många av dessa tillfälligt sammansatta förband stred inom ramenför division och skapades oftast också ur dem. Från 1939 och ända till slutet av krigetanvändes så kallade kampfgruppen för att lösa olika uppgifter. Tiden varierade för detillfälliga uppsättandena från enstaka dygn till veckor och månader.Med de olika truppslagens sammansättning i divisionerna skapades grunden för att kunnakombinera många system till rätt sammansättning av tillfälligt sammansatta förband,kampfgruppe.Uppsatsen kan ge generella erfarenheter, slutsatser och idéer inför framtidens tillfälligtsammansatta förband, inte minst med tanke på EU:s bataljonsstridsgrupper, EUBattlegroups, från de erfarenheter man finner i militärhistorien.Syftet med denna uppsats är att problematisera och kritiskt diskutera fenomenet tillfälligtsammansatta förband genom att analysera organiseringen av tyska kampfgruppen underandra världskriget, för att om möjligt, identifiera de viktigaste förmågorna som ettsammansatt förband behöver ha för att framgångsrikt uppnå sina mål. / During WWII the Germans employed ad hoc combined arms formations. Manyof these units were created at the divisional level. From 1939 onwards throughout the Warthe Germans utilised the so-called Kampfgruppen for special tasks. The lifespan of theseunits was from a couple of days up to weeks and months.The mix of branches within the divisions created the foundation for the combination ofarms in the Kampfgruppe.The purpose of the essay is to examine the problem and by means of a critical discussionof ad hoc combined arms formations analyse the organization of German Kampfgruppeduring WWII, and if possible, identify the most important characteristics an ad hoccombined arms formation needs to posses in order to successfully carry out an operation. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Hensikten med denne studien er å undersøke hvorvidt tvangsmakt har effekt somtermineringsinstrument i intrastatlige konflikter, og om eventuell effekt henger sammen medhvilken konflikttype innenfor det intrastatlige konfliktspekteret tvangsmakten benyttes i.Innenfor samlebegrepet intrastatlige konflikter etableres det for denne analysens formål 2hovedtyper konflikter. Disse er tradisjonelle intrastatlige konflikter og konflikter i kollapsedestater. Hovedtypene skiller seg i verdier på to variabler: Antall organiserte aktører som bruker voldog grad av fungerende statsmakt. Den tradisjonelle intrastatlige konflikt karakteriseres av etredusert antall voldsaktører der en av aktørene forvalter en form for statsmakt. Konflikt ikollapsede stater karakteriseres av et større antall voldsaktører og forvitret eller ikke-eksisterendestatsmakt. Etter en utvalgsprosess tas konflikten i Kosovoprovinsen 1998-99 og konflikten iLiberia 1990-2003 ut som eksempler. Dette er konflikter som nettopp illustrerer de 2 hovedtypeneav intrastatlige konflikter. Når det gjelder oppgavens teorigrunnlag står Peter Viggo Jakobsensidealmodell for tvangsmakt sentralt.Analysen resulterer i to nye hypoteser. Den ene er at tvangsmakt anvendt i henhold til Jakobsensidealmodell i en tradisjonell intrastatlig konflikt, gitt visse betingelser, har mulighet forkonfliktterminering. Den andre hypotesen er at samme tvangsmaktanvendelse har liten eller ingenmulighet for å oppnå konfliktterminering om den anvendes i en konflikt i en kollapset stat. / The purpose of this analysis is to investigate the effect of compellence as an instrument forconflict termination in intrastate conflicts and to ascertain if the effect it achieves is linked to whatkind of conflict within the intrastate conflict spectre compellence is used in.For this study two main types of conflict within the spectre of intrastate conflicts are chosen.These are traditional intrastate conflicts and conflicts in failed states. These main types differ mostin two variables: the number of violent actors and the degree to which a state functions. Thetraditional intrastate conflict is characterised by a limited number of actors where one of the actorsholds state-like assets. Conflicts in failed states are characterized by a large number of violentactors, and a limited or non-existing degree of state power or capacity.After having discussed the different types of intrastate conflicts, the conflict in Kosovo 1998-99 isselected as an example of a traditional intrastate conflict, whereas the civil war in Liberia from1990-2003 is selected as an example of a conflict in a failed state. Peter Viggo Jakobsen’s modelof compellence is then used as a theoretical framework to analyse the conflicts, and the effect ofcompellence upon conflict termination.The analysis points to two specific results formulated as a new hypothesis. Firstly, thatcompellence may contribute to conflict termination in a traditional intrastate conflict in certaincircumstances. Secondly, that the same use of compellence in a conflict in a collapsed state haslimited or no potential for success. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Syftet med min uppsats är att granska Tove Janssons stilistiska drag i hennes sätt att skriva ur ett barns perspektiv. Utifrån mitt undersökningsmaterial vill jag belysa en stor förändring mot vuxenförfattarskapet i Tove Janssons sätt att skriva. Jag vill med med min analys utröna hur Tove Jansson gestaltar barnets upplevelse av tillvaron: det mytiska och magiska mitt i vardagen, spänningen mellan trygghet, skräck och den gränslösa fantasin. Min uppsats är uppdelad i två delar. I den empiriska analysen förklarar jag begrepp och termer ur kunskapsmässigt etablerade teorier, som är relevanta för min senare analys. I den andra delen, den analytiska undersökningen, förenar jag de teoretiska delarna med min analys kring Tove Janssons språkanvändning och termer som föder hennes stilgrepp.

During the period of occupation of Norway between the years 1940-1945 the National Lutheran Church took the responsibility of supporting the Norweigans in their ideological battle against the Nazis. This was a period named Holdningskampen in Norwegian history. One person to remember was Eivind Berggrav, bishop in Oslo diocese. He was the one responsible for the theological document of importance Kirkens Grunn that became important as a document against the Nazis and the small percentage of Christians that related to the naziinspired-church. Berggrav was also one of the founders of Den Midlertidlige Kirkeledelsen, the organisation responsible for the non-nazified churches. During Easter 1942 there was a division between the national church department and the churches. The outcome was that almost all priests left their offices because they did not want to be part of a Nazi-friendly system. The German-inspired government did their best to keep the churches going with the help of new politically correct priests and bishops. However, people did not accept them and they mostly had to talk for empty rows. The attention was instead given to the priests who marked their standpoint against the Nazis and for the freedom of the people and their country. They became the good examples that helped many Norwegians to keep their courage during a period of tribulation in the history of the country. The purpose is to analyze how and why the support became so important. By using letters from the bishop’s office in Tromsö, literature written about these subjects and local sources I will try to answer the following questions: What difference made the Church for Holdningskampen and the following years and what response did the people give to this standpoint? In what way did the Church support cooperation? How was this perceived by people in general? How did the Church support those who did not sympathize with the party Nasjonal Samling and the occupying power? What became the response from the people and the authorities? The importance of the local priests cannot be underestimated. Their resistance against the Nazis had an important role in the local community during a period of great turmoil and uncertainty in Norway. While their government and King had escaped to London, the Norwegian Church remained in the country. The Nazi-inspired church tried to get the people’s attention but very few listened. Because of the many undeviating priests and church leaders all over the country the locals remained hopeful and resistant, in spite of the Nazi-government’s threats. The interaction between the locals and the church gave them courage. Together they were made strong.

No description available.