Spelling suggestions: "subject:": distriktssköterska"" "subject:": distriktssköterskan""
211 |
Platsens betydelse för att kunna skapa en god relation vid första mötet med nyblivna föräldrar En kvalitativ intervjustudieLennartsson, Jenny, Ståhlbrand, Katarina January 2010 (has links)
Hembesök hos nyblivna föräldrar har sedan länge varit en vanlig arbetsmetod inom barnhälsovården för att lära känna barnet och dess familj samt etablera en relation till nyblivna föräldrar. En god relation mellan distriktssköterska och föräldrar är en förutsättning för att kunna samarbeta kring barnet, vilket har betydelse för barnets hälsa och utveckling. Idag har hembesöket förflyttats till mottagningen på flera håll i landet. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelse av platsens betydelse för att kunna skapa en god relation vid första mötet med nyblivna föräldrar. I studien har sju distriktssköterskor intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier som har betydelse för att kunna skapa en god relation. Dessa var; kommunikation mellan familj och distriktssköterska, miljöns betydelse samt maktbalans mellan familj och distriktssköterska. Det framkommer tydligt i resultatet att platsen har stor betydelse för att kunna skapa en god relation mellan distriktssköterska och föräldrar. Distriktssköterskorna ansåg att hemmet underlättar relationsskapandet jämfört med på mottagningen. I diskussionen diskuterar författarna studiens resultat utifrån tidigare forskning. Arbetet avslutas med praktisk tillämpning utifrån framkommet resultat till nytta för distriktssköterskan i sin yrkesroll. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska
|
212 |
Egenvård för patienter med diabetes typ 2 : en systematisk litteraturstudieHorvat Lindqvist, Anna January 2010 (has links)
Diabetes är ett växande folkhälsoproblem som drabbar fler och fler människor. För att vården ska kunna ta hand om denna växande patientkategori så behöver patienternas egenvård främjas. Distriktssköterskor har ett ansvar att skapa en god vårdrelation för att främja egenvården. Syftet med denna studie är att belysa hur distriktssköterskan kan möjliggöra egenvården hos patienter med diabetes typ 2 med hjälp av empowerment. En litteraturstudie gjordes som utgick från elva vetenskapliga artiklar. Metoden som an-vändes var en systematisk litteraturstudie. Denna metod valdes eftersom den är lämpad för att analysera icke experimentella studier som relaterar till ett valt ämnesområde. Efter analys fann författaren fem huvudteman. Dessa teman visade att distriktssköters-kan kan främja egenvården genom att väcka patients förståelse, genom att kommunice-ra, genom att vara jämlik i mötet med patienten, att anpassa informationen samt att lyssna till patienten. För att empowerment ska kunna skapas krävs det en bra relation mellan distriktssköterskan och patienten. Detta kan skapas genom ömsesidig kommuni-kation där distriktssköterskan är lyhörd för vad patienten efterfrågar. Mer än medicinska termer måste tas hänsyn till, även sociala och känslomässiga bakgrunder måste spela in i samtalet. För att främja empowerment i vården idag måste patienten bemötas med re-spekt som leder till en jämlik vårdrelation. Mer forskning behöver utföras kring vad empowerment innebär för personer med diabetes typ 2. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska
|
213 |
Distriktssköterskans stödjande funktion i mötet med familjer där ett barn utvecklat komjölkproteinallergi : En kvalitativ intervjustudieBrandström, Paulina, Walter, Liselotte January 2010 (has links)
När ett barn utvecklar komjölkproteinallergi ställs hela familjen inför en ny, ofta okänd situation som förändrar hela familjens vardag. Distriktssköterskorna på barnavårdscentralen möter dessa familjer och ska erbjuda dem verktyg att hantera den nya livssituationen. I de flesta fall har distriktssköterskan redan innan barnet utvecklat sin allergi en relation med familjen. I tidigare forskning och vårdvetenskaplig litteratur saknas studier där det beskrivs hur distriktssköterskan stödjer familjer vars barn utvecklat komjölkproteinallergi. Syftet med denna studie är att beskriva hur distriktssköterskan stödjer familjer där ett barn har utvecklat komjölkproteinallergi. En studie genomfördes med sju distriktssköterskor som arbetar på fyra olika barnavårdscentraler. Forskningsmetoden som användes var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. I resultatet framkom tre kategorier med tillhörande nio underkategorier Kategorierna beskriver att distriktssköterskan stödjande funktion innebär att ge; emotionellt stöd, pedagogiskt stöd och samordnande stöd. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska
|
214 |
Distriktssköterskors erfarenheter av att samtala om sexuell hälsa med patienter med diabetes mellitus : District nurse´sexperiences of talking about sexual health withpatients with diabetes mellitusRudolphi, Pernilla, Burenlind, Desirée January 2017 (has links)
Introduktion: Diabetes mellitus är en av defolksjukdomar som många människor drabbas av. Det finns ett samband mellandiabetes mellitus och sexuell hälsa. Flera forskningsstudier visar attdistriktssköterskor upplever svårigheter att samtala om sexuell hälsa med patienter.Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av attsamtala om sexuell hälsa med patienter med sjukdomen diabetes mellitus. Metod:Kvalitativ metod med en induktiv ansats valdes. Semistrukturerade intervjuergenomfördes med tio distriktssköterskor och data har analyserats med hjälp avkvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens huvudfynd resulterade ifem kategorier: män informeras om komplikationer, kvinnors sexuella hälsaförsummas, frågan uppskattas, ett känsligt ämne och erfarenheter saknas. Iresultatet framkom att majoriteten av deltagarna ansåg att sexuell hälsa varett viktigt ämne att samtala med patienterna om, ändock lyfts sällan ämnetunder samtalet. Det var främst patienten själv som tog upp ämnet. Konklusion:Studien visade att sexuell hälsa är ett ämne som oftast inte samtalas ommed patienter inom primärvården. Det beror mycket på den enskildadistriktssköterskans kunskap och rutiner huruvida patienter med diabetesmellitus bjuds in till samtal om sexuell hälsa. / Introduction: Diabetes mellitus is one of the people's diseases that many people suffer from. There is a connection between diabetes mellitus and sexual health. Several research studies show that district nurses experience difficulties in talking about sexual health with patients. Purpose: The aim was to describe district nurses' experiences of talking about sexual health with patients with diabetes mellitus disease. Method: Qualitative method with an inductive approach was chosen. Semi-structured interviews were conducted with ten district nurses and data were analyzed using qualitative content analysis. Results: The main findings of the study resulted in five categories: men are informed about complications, women's sexual health neglected, the subject is estimated, a sensitive subject and experience is lacking. The result showed that the majority of participants felt that sexual health was an important subject to talk about with the patients, but rarely raised the subject during the conversation. It was primarily the patient himself who raised the subject. Conclusion: The study showed that sexual health is a topic that is usually not discussed with primary care patients. It depends a lot on the individual district nurse's knowledge and routines whether patients with diabetes mellitus are invited to interviews about sexual health.
|
215 |
Det vårdande mötet mellan distriktssköterska och barn i barnhälsovården : En kvalitativ intervjustudieBodinger, Lina, Johansson, Liselott January 2012 (has links)
Patientens känsla av välbefinnande är relaterat till om det finns en fungerande vårdrelation som utvecklas i ett vårdande möte, mellan vårdare och patient. Vårdrelationen i mötet kan främja eller motverka hälsa. Båda parter i vårdrelationen är aktiva i någon mening och det är distriktssköterskans ansvar att det blir ett vårdande möte. Barnet som besöker vården är, som varje patient i en vårdsituation, utsatt - dels beroende på sårbarhet och dels beroende på underlägsenhet gentemot vårdgivaren, i det här fallet distriktssköterskan. Utsatthet hos barn kan leda till att tillit, både till andra och till sig själv, rubbas. Barnets delaktighet och förmåga att uttrycka sig är delvis beroende av de vuxna i det vårdande mötet. Kommunikation är av stor betydelse i det vårdande mötet med barn. Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskor gör för att skapa förutsättningar för ett vårdande möte med barnet på BVC. Metoden för studien är kvalitativ datainsamling i intervjuform. Undersökningsgrupp är åtta distriktssköterskor som arbetat med Barnhälsovård mellan 1,5 och 38 år. Resultatet har framkommit genom kvalitativ innehålls analys. Det visar hur distriktssköterskor erfar sitt görande i det vårdande mötet med barnet. Egenskaper och olika sätt att bemöta påverkar det vårdande mötets innehåll. Egenskaper av vikt är att vara lugn, intresserad, lyhörd och följsam gentemot barnet. Det betyder att de etablerar kontakt genom struktur och förhållningssätt, att de använder kunskap om vad som påverkar barnets välbefinnande och att de är följsamma i mötet. Distriktssköterskorna erfar också att familjen påverkar hur de gör i det vårdande mötet. I diskussionen påtalar vi förhållningssätt, följsamhet och kunskap om barn och deras miljö som betydelsefullt i det vårdande mötet. Den kvalitativa intervjuns betydelse för hur den kan sätta igång reflektion hos den intervjuade diskuteras också. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska
|
216 |
Personliga assistenters erfarenheter av att vara professionellt stöd till personer med hemventilatorbehandlingKörle, Fredrik, Permer, Maria January 2012 (has links)
Allt mer behandling och vård av patienter flyttas ut från sjukhusen till patienters hem. Hemventilatorbehandling (HMV) har utvecklats och idag får cirka 22/100 000 invånare hemventilatorbehandling i Sverige. Personer som har HMV har rätt till personlig assistans. Trots att vissa personliga assistenter idag utför tämligen kvalificerade arbetsuppgifter krävs ingen formell utbildning. Distriktssköterskan har en central funktion som samordnare och samverkanspartner med personliga assistenter då allt sjukare personer vårdas i hemmet. Studiens syfte är att belysa personliga assistenters erfarenhet av att vårda personer med HMV samt studera om personliga assistenter till HMV-användare har behov av ett yrkesmässigt stöd i denna situation. Studien har utgått från en kvalitativ ansats och den kvalitativa forskningsintervjun. Resultatet har analyserats med induktiv innehållsanalys. Åtta intervjuer har gjorts med personliga assistenter till HMV-användare. Resultatet visar fyra kategorier: Att ta ansvar för någon annans liv, Kunskap ger trygghet, Stöd för att orka, Att arbeta i någons hem är en balansgång. Intervjupersonerna ansåg att de fått utförlig och tillräcklig utbildning vad gäller ventilatorns funktion, hantering och andningsfysiologi men de känner sig osäkra på andra områden, som att arbeta i någon annans hem, där det inte finns något krav på särskild utbildning. Handledning med diskussioner om ansvar och etik är nödvändigt. Resultatet visar att intervjupersonerna inte uttrycker något behov av stöd från distriktssköterskan. En anledning kan vara att HMV-användaren har etablerat en god kontakt med specialistsjukvården. En av studiens slutsatser är att intervjupersonerna inte kände någon oro inför att vårda en person med hemventilator. Däremot finns det en osäkerhet om arbetets innehåll och den personliga relationen till HMV-användaren och närstående. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska
|
217 |
Patientsäkerhet vid telefonrådgivning på vårdcentralBlom, Anita, Claesson, Anna January 2012 (has links)
Telefonrådgivning är en växande verksamhet i Sverige och en vanlig arbetsuppgift för distriktssköterskor som arbetar på vårdcentral. Patienten har rätt till en god och säker vård även i telefon och det är viktigt att en korrekt bedömning av patientens tillstånd görs. De frågor distriktssköterskan ställs inför vid telefonrådgivning kan vara av mycket varierande art, vilket gör att uppgiften är komplex och kräver bred kunskap och kompetens. Den försvåras av att distriktssköterskan inte ser patienten utan måste förlita sig på det hon hör, och det innebär en risk för patientsäkerheten. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans möjligheter att förbättra patientsäkerheten vid telefon-rådgivning vid vårdcentral. Som metod har använts kvalitativa ostrukturerade intervjuer och undersökningsgruppen utgjordes av sex distrikts- och sjuksköterskor som arbetade med telefonrådgivning vid sex olika vårdcentraler. Resultatet visar att det finns många faktorer som kan förbättra patientsäkerheten i sjuksköterskans telefonrådgivningsarbete och dessa har delats i tre huvudkategorier: yttre stöd, sjuksköterskans förutsättningar och patientens medverkan. Yttre stöd kan t.ex. vara beslutsstöd, kollegor och ett arbetsklimat som tillåter frågor. Egna förutsättningar innefattar kunskap, erfarenhet och förmåga att skapa ett bra möte. Hon bör även göra patienten själv delaktig i bedömningen. Slutsatser som dras i studien är att sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning behöver ha god social kompetens, bred yrkeserfarenhet och kunskap, självinsikt och stöd i sitt arbete. Detta stöd kan ges i form av handledning, utbildning, tid för reflektion och välfungerande beslutsstöd. Vårdcentralens ledning behöver också bli medveten om arbetets komplexitet och utarbeta riktlinjer som kan göra det mer patientsäkert. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska
|
218 |
”Om man ser någon som är på väg utför ett stup så vill man hindra den” : Distriktssköterskans syn på arbetet med att främja hälsaEkelund, Karin, Ståhl, Anna January 2013 (has links)
Upplevelsen av hälsa är unik hos varje individ och innefattar mer än ”att vara frisk”. Hälsan är komplex och inbegriper närvaro av välbefinnande, balans i tillvaron samt en frånvaro av lidande och illabefinnande hos människan. En fysiskt frisk människa kan uppleva ohälsa på samma sätt som att en fysiskt sjuk människa kan uppleva hälsa. Distriktssköterskan har en central roll i det hälsofrämjande arbetet och bör anpassa arbetet efter patienten. Vårdande möten och patientens delaktighet är väsentliga delar i arbetet. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenhet av hälsofrämjande arbete för den vuxne patienten. I studien har en kvalitativ metod med induktiv ansats använts. Nio distriktssköterskor som arbetar på vårdcentral i Västsverige och Småland intervjuades. Resultatet av intervjuerna analyserades i en innehållsanalys. Analysen resulterade i temat Vägledning som berör och främjar insikt med kategorierna Etablera en förbindelse, Vägvisare för patienten, Hälsofrämjande arbete berör och Insikt ökar viljan. I resultatet framkommer att distriktssköterskan identifierar behov och arbetar sedan för att motivera och inspirera patienten genom att bland annat lyssna och ge information. Kunskap och medvetenhet är av stor betydelse i arbetet. Hälsofrämjande arbete berör distriktssköterskan där såväl positiva som negativa känslor upplevs. Det finns en medvetenhet om att det är en yrkesroll i förändring. En fortsatt utökad studie, patienters upplevelser av distriktssköterskans hälsofrämjande arbete samt distriktssköterskans faktiska handlingar vid hälsofrämjande arbete är förslag på fortsatt forskning. Kliniska implikationer belyser kontinuitet i patientmötet och vårdrelationen, möjlighet till fortbildning, reflektion över den egna hälsan samt den beröring som sker hos distriktssköterskan. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska
|
219 |
”Det är ju inget problem så länge ingen frågar om det!” Distriktssköterskors erfarenheter av vårdande samtal med äldre om sexuell hälsaKling, Maria, Lindberg, Helena January 2013 (has links)
Den sexuella hälsan är ofta betydelsefull för människans välbefinnande. Studier visar att det också gäller för äldre människor även om sexualiteten kan ta sig andra uttryck med åren. Forskning motbevisar stereotyper om en asexuell ålderdom och synen på äldre som en homogen grupp. Det är ofta inte åldern i sig, utan andra livs- och hälsorelaterade faktorer som påverkar upplevelsen av sexuell hälsa. Ett viktigt arbetssätt för distriktssköterskan är att kommunicera med patienter genom vårdande samtal utifrån ett helhetsperspektiv. Forskning tyder på att äldre uppfattar primärvården som den instans dit de helst skulle vilja vända sig med frågor om sexuell hälsa. Syftet med studien har varit att belysa distriktssköterskors erfarenheter av vårdande samtal med äldre om sexuell hälsa. En kvalitativ innehållsanalys utifrån induktiv ansats valdes som metod och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju distriktssköterskor. Resultatet presenteras under tre kategorier. Deltagarna ansåg att sexuell hälsa kunde vara viktigt för äldre, men deras erfarenheter visade att det var ett ämne som ofta inte uppmärksammades och förknippades med osäkerhet. Bland annat vårdcentralernas uppdrag och distriktssköterskans attityder och beteenden inför ämnet påverkade om ämnet prioriterades. Oftast togs ämnet upp i förbifarten på patientens initiativ. Läkemedelsrelaterade frågor hos män fokuserades. Äldre kvinnors sexualitet var ett osynligt ämne där framtida forskningsbehov identifierades. Deltagarna efterfrågade mer utrymme för sexuell hälsa i vårdutbildningar liksom arbetsverktyg och riktlinjer för att underlätta i det vårdande samtalet. Författarna har hittat ett förslag på ett arbetsverktyg som skulle kunna tillämpas av distriktssköterskor på vårdcentraler i vårdande samtal med äldre om sexuell hälsa. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska
|
220 |
”Man måste vara stark” Vård i hemmet utifrån närståendes perspektivHast, Tan, Webjörn, Teresa January 2013 (has links)
I dagens samhälle har en del av den kvalificerade vården flyttat från sjukhusen och in i hemmen. Det innebär ökade krav på både närstående och den kommunala hemsjukvården. Syftet med denna studie är att beskriva närståendes erfarenheter av vård i hemmet. Det är en vårdvetenskaplig kvalitativ studie utifrån en induktiv ansats. Distriktssköterskor i en västsvensk kommun valde ut närstående till patienter med kommunal hemsjukvård, vilka tillfrågades om deltagande. I studien intervjuades sju närstående. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat analyserades och 5 huvudkategorier samt 12 underkategorier identifierades. Resultatet beskriver hur närstående erfar förändringar i hemmet i samband med att en familjemedlem insjuknar och tar emot vård i hemmet. Vidare visar resultatet hur viktigt det är med en väl fungerande vårdrelation mellan distriktssköterskan och den närstående samt hur de närstående påverkas av brister i vårdrelationen. Många närstående erfar att de får ta ett stort ansvar för den sjuke familjemedlemmens hälsa och att de får kontrollera att patienten erhåller rätt vård. Studien beskriver också hur omfattande anpassningen är för närstående i samband med att en familjemedlem insjuknar och behöver vård i hemmet. Närstående erfar att de måste anpassa sig efter en förändrad livssituation, men också efter vården som bedrivs i hemmet. Resultatet visar hur viktig kommunikationen är för att skapa en bra vård i hemmet. Närstående erfar i hög grad att de får fungera som förmedlare av information mellan olika personal och instanser, vilket leder till att de erfar känslor av otrygghet. Studien visar att vården i hemmet behöver utvecklas till att i högre grad innefatta närstående. De närstående är i de flesta fall delaktiga i vården och det är därför extra viktigt med ett bra samarbete och att vården även tar hänsyn till den närstående och dennes behov. Genom att ta del av närståendes upplevelser och berättelser kan vården utvecklas och förbättras. Det finns behov av fortsatt forskning när det gäller hur närståendes fysiska och psykiska hälsa påverkas av de påfrestningar som det innebär när en familjemedlem insjuknar och får vård i hemmet och hur ett bättre familjeanpassat stöd kan utvecklas. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska
|
Page generated in 0.0817 seconds