Antalet personer som är i behov av vård i hemmet ökar. Distriktssköterskan har det övergripande ansvaret för att omvårdnad och hälso- och sjukvårdsinsatser planeras och genomförs med god kvalitet och på ett säkert sätt inom hemsjukvård. Distriktssköterskan har en arbetsledande roll vilket innebär att stödja och handleda andra yrkesgrupper. Med sin kompetens inom pedagogik och ledarskap samt en fördjupad kunskap i kommunikation har distriktssköterskan en unik nyckelposition för främjande av kommunikation. Flertalet hälso- och sjukvårdsinsatser utförs av delegerad hemtjänstpersonal varför samverkan mellan distriktssköterska och hemtjänstpersonal är en viktig del av arbetet. Tidigare forskning av distriktssköterskors erfarenhet av att kommunicera med hemtjänstpersonal är knapphändig. Syftet med denna studie har varit att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av kommunikation med hemtjänstpersonal. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor verksamma inom hemsjukvård i två kommuner i västra Sverige. Datamaterialet analyserades därefter utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framträdde vilka beskriver distriktssköterskans olika sätt att kommunicera, hinder och konsekvenser som påverkar en säker vård samt främjande av kommunikation. Studien visar att mer daglig personlig kontakt mellan distriktssköterska och hemtjänstpersonal samt mer tid för planerade möten och skriftlig kommunikation är förutsättningar för att förbättra kommunikationen. I studiens diskussionsdel diskuteras resultatets huvudfynd relaterad till tidigare forskning. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Bakgrund: Antalet multisjuka äldre i världen ökar stadigt. De som inte klarar att ta sina läkemedel själva är beroende av att få hjälp med detta från någon annan. I äldreomsorgen utförs läkemedelsöverlämnande av omvårdnadspersonal efter att de erhållit delegering för detta enligt SOSFS 1997:14. Distriktssköterskan är ansvarig för att utbilda och utfärda delegeringar till omvårdnadspersonalen. Patientsäkerheten kan äventyras om kommunikationen mellan olika personalkategorier inom äldreomsorgen brister, likaså om utbildningen inför erhållandet av delegering inte ger nödvändiga kunskaper. Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av läkemedelsdelegering avseende utbildning och överlämning inom äldreomsorgen. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av tolv informanter. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Fyra kategorier framkom: en komplex arbetssituation, brister i patientsäkerheten, teamsamverkan samt betydelsen av utbildning och vårderfarenhet, med tillhörande underkategorier. Stress påverkar antalet misstag som begås, likaså bidrar felaktiga och otydliga dokument till problem, både för omvårdnadspersonalen och för distriktssköterskan. Stödet från den egna arbetsgruppen var viktigt, men även stödet från distriktssköterskan. Utbildningen var tillräcklig men erfaren personal önskade fördjupad kunskap. Slutsats: Studien visar att omvårdnadspersonalen upplever att delegerat läkemedelsöverlämnande är en viktig del av deras arbete med vårdtagarna. Verksamhetens behov styr hur snabbt efter anställning som delegering för läkemedelsöverlämnande erhålls. / Background: The number of elderly people in the world is increasing steadily. Those who are unable to take their medication themselves are dependent on getting help with this from someone else. In the elderly care, drug delivery to care recipients is carried out by healthcare personnel after they have received delegation for this according to SOSFS 1997:14. The district nurse is responsible for educating and issuing delegations to the healthcare personnel. Patient safety can be jeopardized if the communication between different categories of personnel in elderly care fails, as well as if the education prior to receiving delegation does not provide the necessary knowledge. Aim: The aim was to describe the healthcare personnel’s experiences of drug delegation concerning education and administration in elderly care. Method: The study was conducted as a qualitative study with semi-structured interviews of twelve informants. The material was analysed using content analysis. Results: Four categories emerged: a complex work situation, deficiencies in patient safety, team collaboration and the importance of education and careers experience, with associated subcategories. Stress affects the number of mistakes that are made, and incorrect and unclear documents also contribute to problems, both for the healthcare personnel and the district nurse. The support from their own working group was important, but also the support from the district nurse. The training was sufficient but experienced personnel wanted in-depth knowledge. Conclusion: The study shows that healthcare personnel feel that delegated drug delivery is an important part of their work with the care recipients. The needs of the municipal elderly care control how quickly after employment as delegation for drug delivery is obtained.

Bakgrund: Sjuksköterskor och omvårdnadspersonal arbetar tillsammans i hemsjukvårdens organisation. Sjuksköterskan är arbetsledare och delegerar ut arbetsuppgifter samt handleder omvårdnadspersonalen i arbetet. Det är viktigt med ett bra samarbete mellan sjuksköterskan och omvårdnadspersonalen för att skapa en patientsäker vård. Det är dock brist på forskning som visar hur samarbetet mellan sjuksköterskan och omvårdnadspersonalen ser ut i hemsjukvården. Syfte: Syftet var att undersöka vad sjuksköterskor i hemsjukvården har för erfarenheter av samarbetet med omvårdnadspersonal. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och nio underkategorier. Den första huvudkategorin handlar om hur organisationen och dess uppbyggnad påverkar samarbetet mellan sjuksköterskan och omvårdnadspersonalen. Den andra huvudkategorin handlar om skillnader i omvårdnadspersonalens kunskap och erfarenheter och hur det påverkar samarbetet och patientsäkerheten. I den tredje huvudkategorin beskrivs sjuksköterskornas erfarenhet av ledarskapsrollen och hur den ses som otydlig och komplex. Den fjärde och sista huvudkategorin beskriver sjuksköterskans erfarenheter av skriftlig och muntlig informationsöverföring och de brister som finns. Slutsats: Informationsöverföringen ökade mellan sjuksköterska och omvårdnadspersonal när de hade dagliga träffar. Sjuksköterskor erfor att det fanns brister i patientsäkerheten när samarbetet med omvårdnadspersonalen inte fungerade. Resultatet kopplades till systemteori där alla delar i systemet påverkade varandra och varje del var viktig för en fungerande hemsjukvård. / Background: Nurses and home help personnel works together in the home healthcare. The nurse is the leader of the daily work and delegates tasks and supervises the home help personnel. The collaboration between the nurse and the home help personnel is important in creating patient-safe care. However, there is a lack of research that shows what the collaboration between the nurse and the home help personnel looks like in home health care. Aim: The aim of the study was to examine what nurses in home health care have for experiences of cooperate with home help personnel. Method: Qualitative method with inductive approach. Ten semi-structured interviews where conducted and analyzed through qulitative content analysis. Result: The analysis resulted in four main categories and nine subcategories. The first main category deals with how the organisation and it’s structure affect the collaboration between the nurse and the home help personnel. The second main category is about differences in the home help personnel knowledge and experience and how it affects collaboration and patient-safety. The third main category discribes the nurses experience of their leadership role and how it is seen as unclear and compex. The fourth and last main category discribes the nurses experience of written and verbal information transfer and the shortcomings that exist. Conclusions: The information transfer increased between the nurse and the home help personnel when they had daily meetings. Nurses found that their was a lack of patient-safety when the collaboration with the home help personnels did not work. The result was linked to system theory. All parts of the system affected eachother and each part was important for a functioning home health care.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskor arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, som styrs av flera lagar däribland Hälso- och sjukvårdslagen. Vård- och omsorgsarbete syftar till att tillfredsställa såväl individuella som grundläggande mänskliga behov, oavsett kulturell och etnisk tillhörighet. Distriktssköterskans jobb på vårdcentral innefattar bland annat mottagningsarbete och telefonrådgivning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur distriktssköterskor upplever sin yrkesroll på vårdcentral. Metod: En systematisk litteraturstudie där Polit & Becks (2017) niostegsmodell har använts. Resultatet bygger på elva artiklar som söktes fram i databaserna CINAHL, PubMed och SweMed+. Resultat: Fyra kategorier identifierades som svarade på syftet med litteraturstudien: Otillräcklig kunskap skapar osäkerhet, En stöttande arbetsmiljö är viktig, Stress och tidsbrist påverkar arbetet negativt och Att skapa trygghet för patienten. Slutsats: Resultatet visar på att distriktssköterskeyrket är ett efterfrågat yrke som spelar en central roll inom omvårdnad och samordning på vårdcentral. Upplevelsen av distriktssköterskors yrkesroll är subjektiv. Resultatet visar också på att distriktssköterskornas upplevelse är att de är stolta över sin yrkesroll / Background: Specialist nurses work on the basis of a person-centered approach, which is governed by several laws, including the Health Care Act. Care and care work aims to satisfy both individual and basic human needs, regardless of cultural and ethnic background. The district nurse's job at a health center includes, among other things, medical reception and telephone counseling. Aim: The purpose of the literature study was to elucidate how district nurses perceive their professional role at a primary health center. Method: A systematic literature study in which Polit & Beck's (2017) nine-step model were used. The result is based on eleven scientific papers that were found using the databases CINAHL, PubMed and SweMed +. Result: Four categories were identified that answered the purpose of the literature study: Insufficient knowledge creates uncertainty, A supportive work environment is important, Stress and lack of time affect work negatively and Creating safety for the patient.  Conclusions: The results shows that the district nursing work is a sought after profession that plays a central role in nursing and coordination at a primary health care center. The experience of the district nurses' professional role is subjective. The result also shows that the district nurses' experience are that they are proud of their professional role.

Abstrakt Telefonrådgivning är ett snabbt växande område som involverar allt fler sjuksköterskor och distriktssköterskor. Särskilt på hälsocentraler är telefonrådgivning ett nytt och allt mer omfattande arbetsmoment. En god kommunikation mellan sjuksköterska och patient kan förstärka patientsäkerheten vid telefonrådgivning. Syftet med studien var att undersöka faktorer av betydelse för patientsäker kommunikation vid telefonrådgivning på hälsocentraler utifrån distriktssköterskors och sjuksköterskors perspektiv. Metoden som använts är en tvärsnittsstudie, där en frågeenkät skickades ut via mail med länk till Google forms, till 70 distriktssköterskor och sjuksköterskor som arbetar på hälsocentraler i Norrbotten. Av de 70 enkäter som skickades ut besvarades 51, vilket gav en svarsfrekvens på 72,9%. Resultat visade att utbildning i telefonrådgivning gör att upplevelsen av stress minskar, distriktssköterskor och sjuksköterskor värderar erfarenhet som en av de viktigaste faktorerna för patientsäker kommunikation. Datoriserat beslutstöd, kunskap om samtalsprocessen, systematisk utveckling av samtal samt uppföljning och utvärdering av egna råd är andra faktorer av betydelse för patientsäker kommunikation. Slutsatser är att patientsäker kommunikation vid telefonrådgivning nås genom regelbunden utbildning och utveckling i kommunikationsfärdigheter samt tillgång till rätt stöd.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att utifrån distriktssköterskors berättelser beskriva deras arbete med palliativa patienter inom hemsjukvård samt deras upplevelse av arbetet. Studien hade en beskrivande design och tio distriktssköterskor från fem olika hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån kategorier som bildade två teman. Temat ”Att balansera mellan nuet och planera slutet – att vara steget före” framkom ur kategorierna Att se patientens livssituation och utföra omvårdnadsåtgärder, Att strukturera arbetet, Att stödja och ha kontakt med närstående, Att uppleva utvecklings och utbildningsbehov samt Att vara professionell i sitt förhållningssätt och beskriver distriktssköterskornas upplevelse av att vårda palliativa patienter. Distriktssköterskornas insatser hos patienten intensifierades allteftersom sjukdomen fortskred, kontakten med närstående och andra vårdgivare beskrevs som god. Temat ”Att uppleva stimulans och påfrestningar” bildades ur kategorierna Att vara professionell i sitt förhållningssätt och Att uppleva och hantera egna känslor och beskriver distriktssköterskornas egna känslor inför att vårda palliativa patienter. Distriktssköterskorna upplevde sitt arbete som värdefullt och viktigt, dock upplevdes det som påfrestande med flera palliativa patienter samtidigt samt att det var extra jobbigt med yngre patienter.</p> / <p>Abstract</p><p>The aim of the study was to describe district nurses’ work with palliative patients in home care and their experience of the work. The study had a descriptive design and ten district nurses from five different health care centres in the Middle of Sweden participated in the study. Data were collected with semi-structured interviews and analysed with qualitative content analysis. The results are presented from the categories, which formed two themes. The theme “To balance between the prevailing situation and to plan the end – to lie ahead. emerged from the categories To see the patient’s life situation and to perform nursing interventions, To structure the work, To support and have contact with relatives, To experience developmental and educational needs and To be professional in one’s approach and describes the district nurses’ experience of caring for palliative patients. The district nurses’ efforts at the patients home were intensified as the disease progressed, the contact with the relatives and other caregivers were described as good. The theme “To experience stimulation and strain” emerged from the categories To be professional in one’s approach and To experience and handle one’s own feelings and describes the district nurses’ feelings about caring for palliative patients. The district nurses experienced their work as important and valuable; however it was also experienced as trying with several palliative patients at the same time and extra tough when the patients where younger.</p>

<p>Antalet personer med kronisk njursvikt ökar i Sverige, orsakat av att diabetesnefropati ökar, som en följd av att allt fler får diabetes mellitus typ 2. Peritonealdialys är en behandling för personer med kronisk njursvikt och kan skötas i hemmet. Syftet med studien är att beskriva hur peritonealdialys inverkar på dagligt liv bland personer med kronisk njursvikt. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och vetenskapliga artiklar har sökts via elektroniska databaser och manuella sökningar. Femton artiklar granskades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade fyra kategorier som utgjordes av oberoende, delaktighet, förändring av välbefinnande och ny medvetenhet om kroppen. De olika kategorierna beskrev peritonealdialysens inverkan på personernas dagliga liv. Genom delaktighet i behandlingen får personen ett oberoende i dagligt liv. Förekomst av fatigue, oro och förändrad kroppsuppfattning kan inverka på personens livskvalitet. Behandling med peritonealdialys har inverkan både på den enskilde personen och på familjen. En beskrivning av peritonealdialysens inverkan på dagligt liv, kan förbereda distriktssköterskan i mötet och omvårdnaden av personer med peritonealdialysbehandling.</p> / <p>The number of persons with chronic renal failure is increasing in Sweden, caused by an increasing number of diabetes nephropathia, as a result of a larger number of diabetes mellitus type 2. Peritoneal dialysis is a treatment for persons with chronic renal failure and can be performed at home. The aim of the study is to describe the influence of peritoneal dialysis in the daily life of persons with chronic renal failure. The study was implemented as a general literature study and scientific articles have been acquired via electronic databases and manual searches. Fifteen articles were reviewed and analysed through content analysis. The results showed four categories consisting of independence, participation, change in well-being and new awareness of the body. The different categories described influence of peritoneal dialysis in daily life. By means of participation in the treatment the person gets independence in daily life. The existence of fatigue, anxiety and change of body image can influence a person’s quality of life. Treatment with peritoneal dialysis can influence both the individual and the family. A description of influence of peritoneal dialysis in daily life can prepare the district nurse in the meeting and nurturance of persons with peritoneal dialysis.</p>

<p>Hypertoni relaterat till livsstilsfaktorer är ett ökande problem i Sverige och enligt gällande riktlinjer ska förändringar i livsstilen kopplat till dessa faktorer vara prioriterat i behandlingen av hypertoni. Distriktssköterskans arbete med dessa patienter innefattar att kontrollera blodtrycket och i samband med detta ge råd angående livsstilsförändringar som kan sänka detta. Syftet med studien var att beskriva samtalet med patienten med nyupptäckt essentiell hypertoni såsom det erfars av distriktssköterskan. Studien har en kvalitativ ansats och datamaterial samlades in med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju distriktssköterskor.. Analysen av datamaterialet gjordes med hjälp av manifest och latent innehållsanalys och resulterade i följande tre huvudkategorier: alternera mellan olika funktioner, skapa tillit i patientrelationen och anpassa samtalet till patientens behov. Resultatet visade att distriktssköterskorna i samtalet med patienten med hypertoni strävade efter att skapa en tillitsfull relation och i denna erbjuda livsstilsrelaterad omvårdnad.  Distriktssköterskan alternerade i samtalet mellan olika funktioner såsom att fungera som en katalysator och att framföra budskap. Hon arbetade för att se patientens behov. Ibland uppstod dilemman då distriktssköterskan fick prioritera mellan de ämnen som ansågs viktiga för livsstilsförändringar men som kunde anses kränkande för patienten och därmed riskera att skada relationen. Konklusionen av det framkomna resultatet var att samtalet och därmed omvårdnaden av patienten med hypertoni skiljde sig beroende på vilken distriktssköterska denne kom till.</p> / <p>Hypertension related to lifestyle factors is an increasing problem in Sweden and according to current guidelines should changes in lifestyle associated with these factors be highly prioritized in the treatment of hypertension. District nurse's work with patients with the diagnosis of hypertension includes checking blood pressure and giving advice in lifestyle changes that can reduce the blood pressure. The purpose of this study was to describe the conversation with the patient with newly discovered essential hypertension as it was experienced by the district nurse. The study has a qualitative approach and was conducted with qualitative, semi-structured interviews with seven district nurses. The analysis of the collected data material was done with a content analysis including both the manifest and latent content and resulted in three main categories; alternate between different functions, create confidence in the relationship with the patient and adapt the conversation to the patients needs. The results showed that the district nurses in the conversation with the patient with hypertension were striving to create a trusting relationship and in this relationship provide lifestyle-related healthcare to the patient. In the conversation the district nurse alternated between various functions such as acting as a catalyst and express messages. She tried to ensure the patient's needs. Sometimes dilemmas arose when the district nurse had to prioritise between topics which were important for lifestyle changes, but could be considered as offensive to the patient. Thereby she prevented negative effects that could impact on the relationship. The conclusion of the result was that the conversation and thus the care of patients with hypertension differed depending on which district nurse the patient came to.</p>

Hypertoni relaterat till livsstilsfaktorer är ett ökande problem i Sverige och enligt gällande riktlinjer ska förändringar i livsstilen kopplat till dessa faktorer vara prioriterat i behandlingen av hypertoni. Distriktssköterskans arbete med dessa patienter innefattar att kontrollera blodtrycket och i samband med detta ge råd angående livsstilsförändringar som kan sänka detta. Syftet med studien var att beskriva samtalet med patienten med nyupptäckt essentiell hypertoni såsom det erfars av distriktssköterskan. Studien har en kvalitativ ansats och datamaterial samlades in med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju distriktssköterskor.. Analysen av datamaterialet gjordes med hjälp av manifest och latent innehållsanalys och resulterade i följande tre huvudkategorier: alternera mellan olika funktioner, skapa tillit i patientrelationen och anpassa samtalet till patientens behov. Resultatet visade att distriktssköterskorna i samtalet med patienten med hypertoni strävade efter att skapa en tillitsfull relation och i denna erbjuda livsstilsrelaterad omvårdnad.  Distriktssköterskan alternerade i samtalet mellan olika funktioner såsom att fungera som en katalysator och att framföra budskap. Hon arbetade för att se patientens behov. Ibland uppstod dilemman då distriktssköterskan fick prioritera mellan de ämnen som ansågs viktiga för livsstilsförändringar men som kunde anses kränkande för patienten och därmed riskera att skada relationen. Konklusionen av det framkomna resultatet var att samtalet och därmed omvårdnaden av patienten med hypertoni skiljde sig beroende på vilken distriktssköterska denne kom till. / Hypertension related to lifestyle factors is an increasing problem in Sweden and according to current guidelines should changes in lifestyle associated with these factors be highly prioritized in the treatment of hypertension. District nurse's work with patients with the diagnosis of hypertension includes checking blood pressure and giving advice in lifestyle changes that can reduce the blood pressure. The purpose of this study was to describe the conversation with the patient with newly discovered essential hypertension as it was experienced by the district nurse. The study has a qualitative approach and was conducted with qualitative, semi-structured interviews with seven district nurses. The analysis of the collected data material was done with a content analysis including both the manifest and latent content and resulted in three main categories; alternate between different functions, create confidence in the relationship with the patient and adapt the conversation to the patients needs. The results showed that the district nurses in the conversation with the patient with hypertension were striving to create a trusting relationship and in this relationship provide lifestyle-related healthcare to the patient. In the conversation the district nurse alternated between various functions such as acting as a catalyst and express messages. She tried to ensure the patient's needs. Sometimes dilemmas arose when the district nurse had to prioritise between topics which were important for lifestyle changes, but could be considered as offensive to the patient. Thereby she prevented negative effects that could impact on the relationship. The conclusion of the result was that the conversation and thus the care of patients with hypertension differed depending on which district nurse the patient came to.

Ögoninfektion är vanligt förekommande hos barn särskilt i kombination med övre luftvägsinfektion. 95% av alla barn mellan två och fem år vistas på förskola. Distriktssköterska/Avancerad primärvårdssjuksköterska ser förskolan som en viktig resurs i det förebyggande hälsoarbetet. Personal på förskolan har att ta ställning till sjukdom och ohälsa hos barnen. Syftet med studien är att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om ögoninfektion hos barnen.   Fyra intervjuer med förskolepersonal ligger till grund för en kvalitativ studie. Intervjuerna har analyserats enligt fenomenografisk ansats. Sju beskrivningskategorier med tillhörande uppfattningar beskriver personalens olika uppfattningar: Spridning av ögoninfektion; Hur infektionen yttrar sig; Brist på kunskap; Betydelsen av handhygien; Föräldrarnas roll; Hälso- och sjukvårdens betydelse; Den kollegiala samvaron.   Förbättrad kommunikation mellan BVC/vårdcentral och förskola behövs. Undersökningen är tänkt att användas i distriktssköterskans/APS-sjuksköterskans fortsatta arbete för att befrämja hälsa och förebygga sjukdom. / Conjunctivitis is common among infants and children, especially whilst they are suffering from upper respiratory tract infections. 95% of all infants go to nursery from the age of 2 The nurse practitioner finds that nurseries are ideal places for health promotion. In nurseries the staff has to make decisions concerning health problems in the infants. The aim of this paper is to describe how the staff experience eye infection in infants. It is a qualitative study based on four interviews. They are analyzed using the phenomenographic method. The result contains seven different categories with all the significant answers from the participants: The spread of eye infection; The infection's appearance; Lack of knowledge; The importance of hand hygiene; The role of the parents; The importance of the health service; The social intercourse between colleagues. There is a need of improved communication between the GP center and the nurseries. The paper is intended to benefit the nurse practitioner in promoting health.