Bakgrund: Antalet vårdplatser på särskilda boenden och i slutenvården har alltjämt minskat under de senaste decennierna. Samtidigt har vårdtiderna i slutenvården blivit kortare. Detta har inneburit att hemsjukvården utökats och blivit allt mer avancerad, en trend som ser ut att fortsätta. Då distriktssköterskan i hemsjukvården är ansvarig för samordning och att stödja vårdtagaren i kontakt med vård och omsorg kan detta kan innebära att hennes arbete påverkas.  Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans uppfattning om framtida utmaningar i arbetet inom hemsjukvården.  Metod: En kvalitativ studie genomfördes där 15 personliga intervjuer genomfördes med personer med anställning som distriktssköterskor i hemsjukvården. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Följande tre kategorier framkom: Förändrade vårdbehov, Förändrade samordningsbehov och Förändrade kunskapsbehov. Resultatet visar att distriktssköterskorna uppfattar att det finns behov av utveckling och förändring både inom hemsjukvården och mellan vårdinstanser för att tillmötesgå den framtida vårdtagarens förändrade vårdbehov.  Slutsats: Distriktssköterskorna uppfattar stora förändringar i arbetet inom hemsjukvården framöver, de ses både som positiva men i vissa fall som mindre lätthanterliga utmaningar. Det är av vikt att distriktssköterskorna medverkar och bidrar med sin kunskap och sina idéer i utformningen av framtidens hemsjukvård. / Background: The number of beds in nursing homes and in the inpatient care have continued to decline during the latter decades. In addition, the stay in inpatient care has become shorter. These changes have resulted in that an increased number of patients are getting care at home and in that the care provided at home is getting increasingly advanced. This scenario is likely to prevail. The work of the district nurse may change due to the fact that the district nurse working with patients getting care at home is responsible for coordination and support of the interaction between the patient and health care organizations. Aim: To describe, from the view of the district nurse, future challenges in home care related work. Method: A qualitative study was performed. Fifteen interviews were conducted with persons hired as district nurses for home care. The outcome of the interviews where analyzed using a qualitative content analysis. Result: The following three categories were discovered: Changes in care requirement, Changes in cooperation requirement and Changes in knowledge requirement. The result show that the district nurse believes that developments and changes are required in home care as well as between care institutes in order to meet changing needs in care from future patients. Conclusion: The district nurses see great changes in the future work related to home care. These changes are mainly viewed as positive changes, but to some extent more difficult challenges are also recognized. It is important that the district nurses contribute with knowledge and ideas in the forming of the future home care.

Bakgrund: Hjärtsvikt medför en förkortad överlevnad där andfåddhet och trötthet är de vanligaste symtomen.  Distriktssköterskan arbetar utifrån en helhetssyn som respekterar patientens autonomi, integritet och att patienten ska vara delaktig i sin vård för att skapa förutsättningar för egenvård. Syftet var att beskriva vad som kunde påverka egenvården för patienter med diagnosen hjärtsvikt. Metod: Den metod som användes var metasyntes. De tolv inkluderade artiklarna granskades och teman och kategorier bildades. Resultat: Fem nyckelteman sammanställdes; viktigt att få tidig hjälp för att känna igen symtom och förebygga med egenvård, informationen har betydelse för egenvården, bemötande och kommunikation emellan vårdgivare och patient har betydelse för följsamheten vid egenvård, medverkan/engagemang stärker egenvården hos patienten samt depression ett hinder för egenvård. Patienter önskade ökade kunskaper och stöd, som stärkt och hjälpte deras förmåga till att övervinna hinder i egenvården. Slutsats: Kommunikation, tid och engagemang är faktorer som ökade välbefinnandet och livskvalitet hos patienter med diagnosen hjärtsvikt, dessa faktorer bör distriktssköterskan ta med sig i sin fortsatta yrkesutövning. / Background:  Heart failure results in a shortened survival where breathlessness and fatigue are the most common symptoms. District nurses work from a holistic approach that respects patient's autonomy, integrity and wish involvement from patients in order to create conditions for self-care. The aim of this study was to describe the experience and what can affect self-care for patients diagnosed with heart failure. Method: The method used was a metasynthesis. The twelve inculded articles were reviewed and themes and categories was formed. Results: Five key themes were created and presented as:  Important to get early help to recognize the symptoms and prevent with self-care, information has significance for self-care, treatment and communication between healthcare provider and patient is important for compliance in self-care, involvement / commitment strengthens the self-care of the patient and the depression is a barrier to self-care. Patients desired to have more knowledge and support to strengthen their capacity in order to help them to overcome obstacles in their self-care. Conclusion: Communication, time and commitment are factors that increase the well-being and quality of life in patients diagnosed with heart failure, these factors should be the district nurse bring in its continued occupation.

Bakgrund: Antalet patienter med hjärtsvikt kommer att öka i framtiden då fler äldre överlever en hjärtinfarkt vilket är en vanlig orsak till hjärtsvikt. Många patienter med hjärtsvikt väljer att vårdas i sitt hem vilket innebär en utmaning för distriktssköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa distriktssköterskors stöd till patienter med svår hjärtsvikt som vårdas i hemmet inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Genom intervjuer samlades data in från sex distriktssköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Ur analysen framträdde fem kategorier: samordna och utföra vårdinsatser, bygga upp nära samspel med anhöriga, följas åt från ett palliativt skede till slutet, bristande läkarmedverkan samt brister i organisationen. Konklusion: I resultatet framkommer att det är viktigt att distriktssköterskan känner sina patienter väl för att kunna ge rätt stöd. Det framträder också att anhöriga har behov av stöd för att orka och känna trygghet vilket kan vara avgörande om patienten kan vårdas i hemmet. Brister finns både internt och externt som kan ge konsekvenser. Fortsatta studier kan vara inom en kommun med läkarunderstödda team tillsammans med kommunal hälso- och sjukvård. / Background: The number of patients with heart failure will increase in the future as more older people survive a heart attack, which is a common cause of heart failure. Many heart failure patients choosing to receive care in their home which poses a challange for district nurses in the community health-care.  Aim: The aim of this study is to illuminate districtnurse´s support for patients with grave heart failure at home in community home care Method: Six interviews were conducted with districtnurse´s. The data from these interviews were analyzed with an inductive content analysis.  Results: From the analysis, five major categories were found; coordinate care efforts, build close interactions with relatives, follow each other from a palliative stage to the end, lack of physician involvement and deficiencies in the organization. Conclusion: The result shows that it is important that the district nurse know their patient´s well in order to provide the proper support. It also appears that relatives need support to cope and feel secure, which can be crucial if the patient can be cared for at home. Deficiencies are both internally and externally that can have consequenses. Further studies may be within a municipality with a physician-sponsored team together with community health-care.

Bakgrun: Övervikt hos barn kan väcka starka känslor hos föräldrarna. I mötet med barnet och familjen inom barnavårdscentralens verksamhet var det stödjande och vägledande arbetet en central uppgift för distriktssköterskor. Det kan vara svårt att samtala om barnets övervikt utan att familjen känner sig sårad. Syfte: Syftet med studien varatt beskriva hur distriktssköterskor på barnavårdscentralen upplever mötet med familjer till överviktiga barn. Metod: Sju inervjuer genomfördes med distriktssköterskor på BVC. Data analyserades utifrån kvalitativ innehålsanalys med induktiv ansats. Resutlat: Ur resultatet framträdde två huvudteman som benämnes; Utmaningar och svårigheter i samtalet och mötet samt Att se helheten i mötet med familjen för att kunna vägleda till en hälsofrämjande förändring. Sammanfattning: Resultatet framöll att distriktssköterskor på BVC upplevde att mötet och samtalet med överviktiga barn och deras familjer ofta var svåra att genomföra eftersom ämnet var känsligt. Resultatet styrker vikten av att se till varje familjs situation och utifrån det skapa förutsätningar till förändrade levnadsvanor. Det ställde krav på lyhördhet och varsamt förhållningssätt av distriktssköterskor för att nå fram med sitt budskap. / Background: Obesity in children is a sensetive topic that can arouse strong emotions among the parents. In the meeting with the children and their families the child care center´s function is to support and guide, because that work is a key task för the districtnurse. Children´s obesity is a sensitive topic and its difficult to talk about it without make the families to get a sense och feeling hurt. Aims: the aim of this study is to describe how district nurses at the child care center expeience meeting with families of overweight children. Metod: Seven interviews were conducted with district nurses in child health activities. Data were using qualitative content analysis with an inductive approach. Results: From the result appeared two main themes; Challenges and difficulties in the conversation in the meeting with the family, to be able to have an holistic approach in the meeting with the family to get a health promoting change. Summary: The result describes how the district nurses in child care center experience the meeting with the families to overweight children, and difficulties to deal with because of the subjects sensivity. The result proves the importance of to find out about each family´s situation and create conditions for changing lifestyles. The district nurses caring attitude is importent to get the message trough.

Bakgrund: Demenssjukdom är vanligt förekommande och denna patientgrupp ingår i distriktssköterskors uppdrag. Syfte: Att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att möta personer med demensdiagnos och hur de anpassar vården utifrån vårdtagarens behov. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med fyra stycken distriktssköterskor. För bearbetning av insamlad data användes innehållsanalys. Resultat: Analysen ledde till fram till fyra stycken kategorier: att möta en komplex vårdsituation, att bli utmanad, att ta till vara resurser och att anpassa sina vårdåtgärder till den enskilde eller till demenssjukdomen. Deltagarna förmedlade att personer med demenssjukdom är en utsatt och sårbar grupp och att vårda dem innebar en utmaning på flera olika plan. Det kräver fördjupade kunskaper och en förmåga att se till alla faktorer som omger denna patientgrupp, det är både utmanande, komplext och spännande. Att arbeta personcentrerat är något som både eftersträvas och görs i praktiken, även att ta till vara resurser som kommer vårdtagaren till godo. Slutsats: Distriktssköterskornas glädje och engagemang var framträdande och verkade vara kopplat till att de hade utbildning och kunskap. Forskning på personer med demenssjukdom och andra med nedsatt beslutsförmåga behövs och är önskvärt. Deras deltagande skulle ge värdefull kunskap som kan leda till att utveckla vården för denna patientgrupp. / Background: District nurses come in contact with people who have dementia diagnosis to different extent. Aim: The aim of this study was to examine nurses' experiences in meeting people with dementia diagnosis and how they adapt giving care that are based on the patient's needs. Method: The study was qualitative and based on interviews with four district nurses. For processing the collected data content analysis was used. Results: The analysis revealed the three domains, the nurse's situation, the person with dementia diagnosis´ situation and adapting care measures. Further analysis led to four categories, facing a complex care situation, to be challenged, to take care of resources and to adapt their health care measures to the individual or to the dementia. The district nurses identified that people with dementia is a fragile and vulnerable group and to care for them was a challenge on many levels. It requires in-depth knowledge and an ability to see all the factors that surround this population, it´s challenging, complex and exciting. Working person-centered is something that both sought and done in practice, they also take good care of resources that will benefit the patients. Conclusion: The district nurses showed joy and commitment that were prominent and seemed to be linked to their education and knowledge. Research including people with dementia and others with limited decision-making capacaty are needed and desirable. Their participation would provide valuable knowledge that could lead to the development in the care concerning this vulnerable population.

Syfte: Att belysa distriktssköterskors upplevelser av arbetet med identifiering av depression hos vuxna och äldre inom primärvården. Metod: Data samlades in från nio intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen presenterades följande fyra kategorier: "Generella upplevelser", "Svårigheter vid identifiering", "Faktorer som underlättar" och "Nödvändiga förbättringsåtgärder". De flesta av studiens deltagare arbetade mer eller mindre med identifiering av depression. De upplevde att identifieringen till största del gjordes i telefon men att själva diagnostiseringen var en läkaruppgift. Depression upplevdes som ett vanligt förekommande besvär inom primärvården och patienter i alla åldrar drabbades. Deltagarna upplevde att tidsbrist, brist på personalresurser och otillräcklig kunskap försvårade arbetet. Slutsats: Distriktssköterskorna upplevde arbetet med depression som både intressant och utmanande. Identifieringen skedde till stor del vid telefonrådgivning eller när patienterna kom till vårdcentralen/hälsocentralen av andra anledningar. Det kunde även ske vid utredning av somatiska symtom. Suicidriskeliminering upplevdes som en av de större delarna i arbetet. Distriktssköterskorna efterfrågade ytterligare kunskap, mer tid och bättre resurser som kunde underlätta. Det fanns också en önskan om ytterligare kompetens i form av en psykiatrisjuksköterska på varje vårdcentral. Författarna anser att ytterligare forskning kan vara av vikt för framtida förbättringsåtgärder. / Objective: To describe district nurses' experiences of working with identification of depression in adults and older people in primary care. Method: Data were collected from nine interviews and analysed by qualitative content analysis. Results: The analysis presented four categories: "General experiences," Difficulties in the identification" "Factors that facilitate" and "Necessary improvements". Most of the participants in the study worked more or less with identification of depression. They felt that the identification mostly took place on the phone and that the actual diagnosis was a medical mission. Depression was perceived as a common disorder in primary care and patients of all ages were affected. Participants felt that the lack of time, lack of staff resources and inadequate knowledge hampered the work. Conclusion: The district nurses experienced the work with depression as both interesting and challenging. The identification was done mostly by telephone, or when patients came to the health centre for other reasons. It could also be done in the investigation of somatic symptoms. Suicide elimination was perceived as one of the major parts of the work. The district nurses demanded facilitating factors as more knowledge, more time and more resources. There was a desire for additional skills as a psychiatric nurse in each health centre. The authors consider that additional research may be of importance for further improvement

Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans arbete med, och erfarenhet av livsstilsförändringar hos patienter med pre-diabetes inom primärvården. Metod var en empirisk intervjustudie med en kvalitativ ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer utfördes, intervjumaterialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultatet visade att patienter med pre-diabetes oftast upptäcktes i samband med årskontrollen hypertoni eller då de sökte för andra besvär. Blodsockret kontrollerades på patienter med riskfaktorer. Det var diabetessköterskan som tog hand om patienterna och gav information om pre-diabetes, typ 2-diabetes, samt råd vad gäller livsstilsförändringar. De använde sig av olika pedagogiska verktyg och metoder i arbetet med att förebygga typ 2-diabetes hos patienter med pre-diabetes. Hur ofta dessa patienter följdes upp var individuellt. Att få patienten att förstå betydelsen av livsstilsförändringar upplevdes som en utmaning. Tid- och resursbrist nämndes som hinder i det förebyggande arbetet men ändå upplevdes möjligheterna som många. Slutsats är att om strukturerade rutiner för upptäckt av pre-diabetes och förebyggande av typ 2-diabetes fanns skulle patienter med pre-diabetes hittas tidigare. Därmed skulle onödigt lidande för patienten och de samhällskostnader som typ 2-diabetes medför minska. / The Aim of this study was to describe the Community Health Care nurse´s work and experience with lifestyle changes in patients with pre-diabetes, within the primary health care. The Method was an empirical interview study with a qualitative approach. Eight semi structured interviews were accomplished, the interview material were analyzed with Graneheim and Lundmans qualitative content analysis. The Results showed that the patients with pre-diabetes was discovered during the annual check-up for hypertension, or when the patients sought care for other symptoms. Blood glucose were checked on all patients with risk factors. It was the diabetes nurse who informed the patients about pre-diabetes, type 2- diabetes, and gave advice about lifestyle changes. They used different pedagogic tools and methods in the preventive work. The follow-up was adapted individually. It was a challenge to get the patients to understand that lifestyle changes were needed. Recourses and lack of time were an obstacle in the preventive work. Still the opportunities were seen as many. The Conclusion is that patients with pre-diabetes would be found earlier if structured routines for discovery of pre-diabetes and prevention of type 2-diabetes excited in the primary health care. Therefore, unnecessary suffering for the patient, and social costs would decrease.

Uppskattningsvis har mellan 400 000 och 700 000 personer i Sverige kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). KOL fastställs genom mätning av andningsvolymen på en astma- och KOL-mottagning ledd av en distriktssköterska med en specialistutbildning avseende astma och KOL från vilken fortsatt vård och uppföljning sedan utgår. Syfte : Syftet var att beskriva distriktssköterskeledd patientutbildning och dess effekter på patienter med astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod : Integrativ litteraturstudie. Resultat: Utbildningens innehåll, utbildningsmetoder, effekter av utbildning och effekter av utbildningsmetoder framkom som genomgående teman. Innehållet i utbildningen som erbjuds via en mottagning för patienter med astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom är baserat på generella riktlinjer, men valet av utbildningsmetod varierar och baseras på patientens egenskaper och inställning vilket avgör utbildningens effekt på sjukdomen. Genom implementeringen av patientutbildning kan ett stabilt sjukdomsförlopp uppnås, men behovet av uppföljning är genomgående. / Approximately between 400 000 and 700 000 individuals has been diagnosed with Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) in. COPD is diagnosed at an asthma- and COPD-reception led by a district nurse with residency in asthma and COPD where the patients will receive further care. Aim : The aim of this study was to describe the district nurse led patient education and the effects on patients with asthma- and chronic obstructive pulmonary disease. Method : The method of choice was an integrative literature review. Results: The content of the education, education method, the effects of education and the effects of education methods were revealed as pervading themes. The content of the education is based on general guidelines, but the method of choice is based on the capacity and attitude of the patient which determines the effect on the disease. Through the implementation of patient education a stable condition can be achieved in the patients with chronic obstructive pulmonary disease.

Titel: Distriktssköterskors erfarenheter av stress i sitt arbete på hälso-/vårdcentral. Bakgrund: I distriktssköterskans arbetsuppgifter ingår att anpassa sig efter  samhälleliga resurser med förändringar inom hälso- och sjukvården. Sjukskrivningar orsakat av psykisk ohälsa och framförallt stressrelaterade besvär har ökat. Syfte: Att belysa distriktssköterskors erfarenheter av stress i arbete inom hälso-/vårdcentral. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats med semistrukturerade intervjuer. Tolv distriktssköterskor anställda på hälso-/vårdcentral  i södra Sverige deltog i studien. En kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Vid analysen framkom fyra kategorier som beskrev distriktsköterskans erfarenheter av stress i arbetet utifrån krav, organisatoriska aspekter samt hur förutsättningar av kontroll och fysiska symtom inverkade på stress i arbetet. Slutsats: Studien visade på erfarenheter av att många riskfaktorer för stress och psykisk ohälsa förelåg. Under intervjuerna framkom även faktorer för att förhindra utveckling av stress. Att det finns behov av flera vidareutbildade sjuksköterskor som arbetar med specialistmottagningar för att minska ensamarbete. Att det blir fler kollegor som har specialistutbildning att fördela mottagningarna på för att få möjlighet till att kunna förkovra sig inom sin egen mottagning. / Title: Nurse experience of stress at work in the health/ medical center. Background: In the district nurses’ duties include adapting to community resources with changes in health care. Sick leave due to mental illness and above all stress related disorders has increased. Purpose: To highlight nurses experience of stress at work in health center. Method: The study was conducted with a qualitative inductive approach with semi-structured interviews. Twelve district nurses employed in health centers in southern Sweden participated. As the analytical method was a qualitative content analysis used. Results: The analysis revealed four categories that described the district nurse´s experience of the pressures of work based requirement, demands organizational aspects, the conditions of control and physical symptoms affected the stress of work. Conclusion: The study showed the experiences of many risk factors for stress and mental illness existed. During the interviews also revealed factors to prevent the development of stress. There is need for district-educated nurses that works in primary care with specialist clinics for reduce the stress of working alone. There is need for more colleagues with district specialist care for give the district nurses opportunity to improve in their own specialist clinics.

Bakgrund: Kommunikationen är ett viktigt redskap för sjuksköterskor och inte minst vid telefonrådgivningen som utvecklats under de senaste årtiondena. Syftet med föreliggande studie var att beskriva distriktssköterskornas erfarenheter och reflektioner av telefonrådgivning inom primärvården. Metod: Studien var av kvalitativ ansats med en deskriptiv design. Nio distriktssköterskor intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Kvalitativ innehållsanalys användes som dataanalys. Resultat: Distriktssköterskorna ansåg telefonrådgivning som utmanande då det var många olika patienter, i olika åldrar och med olika vårdbehov som ringde telefonrådgivningen. Arbetet med telefonrådgivning beskrev informanterna som stimulerande då de via telefon hade möjlighet att hjälpa många patienter med enkla medel. Distriktssköterskorna upplevde även arbetet som stressigt vissa dagar. Distriktssköterskorna beskrev att bristen på visualisering i samband med att bedöma vårdbehovet hos patienten som det svåraste med telefonrådgivning. Flera svårigheter som distriktssköterskorna beskrev var att ställa rätt frågor samt svårigheterna med att hantera missnöjda patienter. Informanterna beskrev att de inte endast hade patientens önskemål att tillgodose utan även krav från hälsocentralen då det var brist på tider att boka samt att de fördelade arbetet på hälsocentralen via telefonrådgivningen. Informanterna beskrev arbetet med telefonrådgivning som betydelsefull då det var vägen in på hälsocentralen för patienterna. Slutsats: Distriktssköterskorna beskrev arbetet med telefonrådgivning inom primärvården som utmanande och svårt med begränsade möjligheter att tillgodose allas behov. Distriktssköterskorna som arbetade med telefonrådgivning inom primärvården upplevde liknande svårigheter som sjuksköterskorna på call-centers. Det svåraste distriktssköterskorna upplevde med telefonrådgivning var att de inte fysiskt såg patienten. Distriktssköterskorna upplevde även telefonrådgivningen som betydelsefull och stimulerande. / Background: Communication is an essential tool for nurses, especially when working with the telephone advice nursing (from here on mentioned as telenursing) that has been developed in recent decades. The aim of the present study was to describe the primary healthcare nurse´s experiences and reflections of telenursing in primary healthcare. Method: The present study was of qualitative approach with a descriptive design. Nine primary healthcare nurses was interviewed using a semi-structured interview guide. Qualitative content analysis was used as data analysis. Results: Primary healthcare nurses experienced telenursing as challenging because there were many different patients of different ages and with different health needs who contacted the telenursing. The informants described working with telenursing as stimulating because they easily were able to help many patients. Primary healthcare nurses also experienced the work stressful. The most difficult thing with telenursing described the primary healthcare nurses as the lack of visualization when assessing the need of care. Other difficulties the primary healthcare nurses described were difficulties in dealing with dissatisfied patients and to ask the right questions. The informants described they were not only the patient's wishes to meet. The primary healthcare center made demands of the primary healthcare nurses when it was lack of doctors’ appointments and because the nurses distributed the work on the healthcare center by the telenursing. The informants described the telenursing important because that is the only way for the patient to get an appointment at the healthcare center. Conclusion: The primary healthcare nurses described working with telenursing in primary healthcare as challenging and difficult with limited opportunities to ensure everyone is satisfied. The primary healthcare nurses working with telenursing in primary healthcare experienced similar difficulties as nurses at the call-centers did. The most difficult thing the primary healthcare nurses experienced with telenursing was that they did not met the patient physically. Primary healthcare nurses also experienced telenursing as important and stimulating.