Studier säger att mellan 5 och 8 procent av befolkningen har dyslexi. Dyslexi är en ärftligt betingad och bestående funktionsnedsättning som innebär en specifik svårighet med språkets fonologi. Denna svårighet orsakar problem vid läsning och skrivning men även svårigheter vid ordmobilisering. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att sammanställa forskning som belyser elevers upplevelse av sin dyslexi. Arbetet kommer att lyfta fram elevernas erfarenhet av sin dyslexi och de skyddsfaktorer de upplevt i en skolkontext för att få en möjlig djupare förståelse av och hur arbetssätt skulle kunna utformas på bästa sätt för elever med dyslexi. Resultatet av de studier som ingår i arbetet visar på fler sekundära svårigheter som eleverna upplevt under åren i skolan. Svårigheter med låg självkänsla, upplevelsen av att vara mindre intelligent men även osäkerhet på framtidsmöjligheter inom högre utbildningar lyfts fram. Resultatet visar att familj och vänner är en viktig skyddsfaktor tillsammans med lärare som innehar kunskap om dyslexi och kan omsätta den kunskapen till att skapa bättre lärmiljöer för eleverna. Som specialpedagog är det viktigt att känna till dessa skyddsfaktorer som framkommer i arbetet och ta vara på den kunskapen och omsätta det i praktik runt om i våra skolor. Resultatet diskuteras i ljuset av svenska styrdokument och olika specialpedagogiska perspektiv.

<p>Abstract</p><p>The purpose with this essay is to get an insight on how the school has changed over the past years in terms of reading- and writing difficulties/dyslexia. In the literature studies I mention reading- and writing difficulties and the reasons why some people get these problems. Further on in the literature study it is written about what the education act and the curriculum say about the school’s duties towards pupils in need of special support.</p><p>The result contains interviews with one language pedagogue and one special pedagogue who work in two different municipalities. In addition I interviewed two former pupils who went to school 15-20 years ago.</p><p>I came to the conclusion that today’s schools have changed to the better for the pupils with difficulties. During the 1990’s the problems around dyslexia was getting attention in the society. This made the school more aware about reading- and writing difficulties/dyslexia and gave them more knowledge about the difficulties.</p> / <p>Sammandrag</p><p>Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur skolan har förändrats under de senare åren vad gällande elever med läs- och skrisvårigheter/dyslexi. I litteraturgenomgången tas läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upp och vad det finns för bakomliggande orsaker till varför vissa personer får dessa svårigheter. Vidare står det om vad skollagen och läroplanen säger om skolans skyldigheter till att hjälpa elever i behov av särskilt stöd.</p><p>Undersökningen som behandlades i resultatet omfattade intervjuer med en språkpedagog och en specialpedagog som är verksamma i två olika kommuner samt intervjuer med två före detta elever med dyslexi som gick i skolan för cirka 15-20 år sedan.</p><p>Resultatet av undersökningen visade på att dagens skola har förändrats till det bättre för elever med dessa svårigheter. Under 1990-talet uppmärksammades dyslexiproblematiken i samhället vilket gjorde att skolan blev mer medveten och fick kunskap om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.</p>

The aim of this qualitative study is to examine how users of talking books perceive the possibility of downloading talking books from home without visiting the library and how this affects them. Three research questions were formulated:How do talking book users reflect on their library usage?Have the subject&apos;s&apos; library usage changed since introduction to the download service?How have users experienced the service?To answer these questions, five semi structured interviews were conducted with five different users of talking books in Sweden. All subjects were currently using download services which they had gained access to from their local public libraries. In analyzing the interviews, a theory established by Henrik Jochumsen and Casper Hvenegaard Rasmussen in Gør biblioteket en forskel (2000) was used. This allowed us to better understand different roles of the library. The study shows that users find the ability to borrow books as the main reason for using the library. It was further established that the subjects&apos; library usage had not changed since introduction to download services. All users reported satisfaction with the services. We have identified the issues experienced by users to be mainly connected to print disabilities or lacking computer skills. / Program: Bibliotekarie

Föreliggande studie undersöks hur personer med dyslexi upplever användbarheten i tvåav de datorbaserade hjälpmedel som finns för personer med dyslexi, Stava Rex ochWordRead Plus. Studien beskriver ämnesområden såsom dyslexi, användbarhet,interaktionsdesign, co-design och programvaruutveckling.Det finns olika sorters dyslexi vilket innebär att de svårigheter som personer med dyslexiupplever kan yttra sig på olika sätt. Därför har intervjuer med två respondenter angåendederas syn de två datorbaserade hjälpmedel som valdes för studien, Stava Rex ochWordRead Plus, utförts. Även en observation utfördes där respondenterna fick interageramed de datorbaserade hjälpmedlen och beskriva sina åsikter och tankar avseendeanvändbarheten i hjälpmedlen och hjälpmedlen i sig.Studien syftade till att besvara huvudfrågan ”Vilka designprinciper är viktiga att tillämpavid utveckling av datorbaserade hjälpmedel för personer med dyslexi?” genomdelfrågorna ”Vilken sorts datorbaserade hjälpmedel har personer med dyslexi behovav?”, ”Vilka egenskaper är viktiga hos datorbaserade hjälpmedel för personer meddyslexi?”, Hur kan god användbarhet hos datorbaserade hjälpmedel för personer meddyslexi uppnås?” samt ”Vad är användbarhet?”.Studiens slutsats var att designprinciper som berör bekvämlighet, behaglighet,tillförlitlighet och välutvecklade hjälpfunktioner är viktiga att följa då de medför en bättreprodukt med hög användbarhet och tillfredsställda användare. För att uppnå godanvändbarhet räcker det dock inte att utvecklaren endast följer designprinciperna utandessa måste kontrolleras genom att även användarna tas med i utvecklingsprocessen. / Program: Kandidatutbildning i informatik

<p>Syftet med denna studie var att få ökad kunskap och förståelse för hur det är att leva med funktionshindret dyslexi/ läs- och skrivsvårigheter och hur funktionshindret präglar personens självkänsla och relationer till andra. Våra problemställningar var följande: Hur påverkas skoltiden av funktionshindret dyslexi? Hur påverkas självkänslan och självbilden av att en individ har funktionshindret dyslexi? Hur påverkas och formas relationer till andra hos individer som har funktionshindret dyslexi? Studiens utformning var av kvalitativ design och grundade sig på djupintervjuer som gjordes enligt en temaindelad intervjuguide. Intervjuerna genomfördes med tre kvinnor och en man som vid vuxen ålder studerar vid Stockholm universitet. Vi använde oss även av en heuristisk metod, självobservationer, som en beskrivning av våra egna erfarenheter av funktionshindret, dyslexi. Vår vetenskapsteoretiska ansats var en kvalitativ forskningsmetod med hermeneutisk-fenomenologisk position. Analysen tolkades utifrån ett multidimensionellt perspektiv. Vi meningstolkade intervjupersonernas berättelser enligt tre olika teoretiska perspektiv: systemteori, socialkonstruktivism och kognitivt perspektiv. Vår studie visade att funktionshindret dyslexi präglar personens skoltid, självkänsla och relationer till andra. Studien visade även vikten av en förstående och stödjande omgivning för att personer med dyslexi ska få en fungerande skolgång och möjlighet att utveckla en stark självkänsla och goda relationer till andra. Detta ligger i linje med tidigare forskning.</p>

Syftet med denna studie var att få ökad kunskap och förståelse för hur det är att leva med funktionshindret dyslexi/ läs- och skrivsvårigheter och hur funktionshindret präglar personens självkänsla och relationer till andra. Våra problemställningar var följande: Hur påverkas skoltiden av funktionshindret dyslexi? Hur påverkas självkänslan och självbilden av att en individ har funktionshindret dyslexi? Hur påverkas och formas relationer till andra hos individer som har funktionshindret dyslexi? Studiens utformning var av kvalitativ design och grundade sig på djupintervjuer som gjordes enligt en temaindelad intervjuguide. Intervjuerna genomfördes med tre kvinnor och en man som vid vuxen ålder studerar vid Stockholm universitet. Vi använde oss även av en heuristisk metod, självobservationer, som en beskrivning av våra egna erfarenheter av funktionshindret, dyslexi. Vår vetenskapsteoretiska ansats var en kvalitativ forskningsmetod med hermeneutisk-fenomenologisk position. Analysen tolkades utifrån ett multidimensionellt perspektiv. Vi meningstolkade intervjupersonernas berättelser enligt tre olika teoretiska perspektiv: systemteori, socialkonstruktivism och kognitivt perspektiv. Vår studie visade att funktionshindret dyslexi präglar personens skoltid, självkänsla och relationer till andra. Studien visade även vikten av en förstående och stödjande omgivning för att personer med dyslexi ska få en fungerande skolgång och möjlighet att utveckla en stark självkänsla och goda relationer till andra. Detta ligger i linje med tidigare forskning.

Specifika läs- och skrivsvårigheter är en diagnos som varje praktiserande lärare kommer att möta i sitt yrkesutövande den dag hen lämnar universitetet och påbörjar sin yrkesgärning. Att undervisa elever med specifika läs- och skrivsvårigheter innebär att man som lärare behöver göra anpassningar. Denna studie undersöker SO och NO lärares kunskap om samt förutsättningar att tillägna sig kunskap om specifika läs- och skrivsvårigheter. Studien består av en enkätstudie med 152 respondenter samt uppföljande intervjuer med 8 SO och NO lärare i högstadiet. Resultatet visar på stor spridning i kunskapen om specifika läs- och skrivsvårigheter och endast ett fåtal uppger att de får gedigen och kontinuerlig fortbildning kring specifika läs- och skrivsvårigheter. Cirka en fjärdedel uppger att de inte fått någon utbildning kring specifika läs- och skrivsvårigheter. Samtidigt så har närmare två tredjedelar av respondenterna läst in sig kring specifika läs- och skrivsvårigheter på egen hand.  Studien visar att drygt hälften fått med sig kunskap om specifika läs- och skrivsvårigheter i sin grundutbildning. I intervjuerna framkommer det att samtliga lärare gör anpassningar men att det ofta handlar om att tillgodose tillgång till avskalat, förenklat material och digitalt stöd i form av inläst material. Samtidigt berättar flera av respondenterna att eftersom de själva inte har koll på de digitala hjälpmedlen så blir många elever lämnade i att lära sig detta själva. Samarbetet med speciallärare och specialpedagog varierar stort. I många fall finns ett gott samarbete men i andra fall har man endast haft kontakt med denna yrkeskategori i samband med överlämningar. Slutsatsen blir således att lärare i högstadiet har en varierande kunskap om vad det innebär att undervisa elever med specifika läs- och skrivsvårigheter och att en stor del av lärarkåren ombesörjer sin egen fortbildning i ämnet.

Vi har under vår verksammhetsförlagda tid mött elever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Vi ansåg att vi behövde införskaffa oss mer kunskaper i ämnet för att kunna möta dessa elever. Eftersom vi ska bli lärare var vi intresserade av pedagogernas erfarenheter och åsikter.Syftet med detta arbete är att införskaffa kunskaper om tidiga tecken på dyslexi/läs- och skrivsvårigheter, samt hur vi kan stödja elever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Vi har valt att jämföra lärares och specialpedagogers åsikter i ämnet. Vi har genomfört intervju undersökningar med fem lärare och fem specialpedagoger för att få svar på våra frågor.Reultatet visar att lärare och specialpedagoger oftast har samma åsikter gällande dyslexi/läs och skrivsvårigheter. Pedagogerna tar upp att det finns flera olika tidiga tecken på dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. De tar upp att många elever blandar ihop och kastar om bokstäver och att de kan ha svårt att skilja ljud från varandra. Eleverna kan också ha svårigheter med ändelser. Pedagogerna ansåg att elever med en dyslexidiagnos behöver mer tid till arbetsuppgifterna i skolan. Inlästa lärobokstexter samt tillgång till färdigskrivna lektionsanteckningar är ett stöd för dessa elever. Det är viktigt att varje individ får speciellt anpassade och utprovade hjälpmedel.

The purpose of this study was to investigate what knowledge five trained primary school teachers had about students who are in reading and writing difficulties, as well as to explore how these teachers assessed pupils in difficulties. The study is based on a socio-cultural perspective. The questions were: what factors do teachers think can cause that the students are in reading and writing difficulties? How have the teachers acquired the knowledge they have about the students who are in reading and writing difficulties? How do the teachers assess that students are in reading and writing difficulties? The method used was semi-structured interviews. The results show that the teachers felt that they have little knowledge regarding students in reading and writing difficulties, and would like to have more knowledge-based training courses. The result also shows that early detection and measures regarding students in difficulties are important, and that students receive a customized teaching with teaching materials that they understand.

<p>Dyslexia is a functional problem, affecting the ability to read and write. As future teachers, we will meet students with dyslexia. The purpose with this exam study has therefore been to describe dyslexia and its causes. Another purpose was to find out – from the perspective of a teacher – what experienced teachers know about the problem and how they in practical work can enhance the learning process for students with dyslexia, both individually and in class. A connected purpose was to study results from research in how to facilitate learning for dyslectic students. (N = 27). The hypothesis was that teacher’s knowledge about dyslexia was too shallow. Our method of data collection was quantitative and qualitative enquiries in two schools in Stockholm County. The result derived from the answers was rather similar in character and confirmed our hypothesis.</p>