Detta examensarbete består av två delar där första delen innefattar en litteraturstudie och den andra delen en metodundersökning. Litteraturstudien behandlar dyslexi och musik ur både ett medicinskt och ett pedagogiskt perspektiv för att skapa en förståelse för var i hjärnan dyslexi och musik processas. Men också för att finna olika metoder och strategier, med fokus på färg, som kan hjälpa den musicerande dyslektikern i både enskilt lärande och klassundervisning.Arbetets andra del, metodundersökningen, bygger på en studie av Lisa Kindbergs egna färgkodningsmetod. Metoden baseras på att varje ackord med tanke på dess grundton har sin färg vilket har som syfte att förenkla läsningen av ackordanalyser. Test på både dyslektiker och icke-dyslektiker i Kronobergs län har genomförts där en kort intervju om deltagarnas upplevelser har följt. Materialet har sedan analyserats med ett pedagogiskt perspektiv.Av litteraturstudien visades att forskningsläget kring relationen mellan dyslexi och musik inte är stort men att det finns fungerande hjälpredskap som musikläraren kan använda sig av. Resultatet av undersökningen påvisade positiva utslag från dyslektikergruppen medan icke-dyslektikergruppen var mer splittrad i fråga om metodens hjälpande egenskaper. Ingen i någondera grupp fann att färgen försvårade läsningen.

Syftet med studien var att undersöka hur Rydaholmsmetoden kan fungera för elever i lässvårigheter på högstadiet. Syftet var också att undersöka hur eleverna uppfattade arbetet med metoden. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats i form av en interventionsstudie med 15 elever i årskurs 7. Även en kvalitativ ansats i form av samtal användes för att ta reda på hur eleverna uppfattat arbetet. Resultatet av undersökningen visade att de flesta elever ökade testresultaten vad gäller avkodning. Interventionen genomfördes under fem veckor med för- och eftertest, vilket kan ha bidragit till viss inlärningseffekt av testresultaten. Under samtalen framkom en positiv inställning till arbetet med metoden, men ett antal elever upplevde exkludering på grund av att arbetet med metoden innebar en-till-en-undervisning utanför ordinarie undervisning. I strävan efter relationellt perspektiv är det viktigt att arbetet sker i samråd med eleven, men de organisatoriska förutsättningarna kan innebära svårigheter för interventioner av detta slag. / The purpose of this study was to examine how the Rydaholm method works for pupils within reading difficulties in secondary school. The aim was also to analyze how students perceive the work with the method. We used a quantitative method in terms of a study of intervention with 15 students in grade 7. A qualitative method was also used with interviews, this to assess how the students perceived the work with the Rydaholm method. The results of the study showed that most students increased their test results in terms of decoding. The intervention was conducted over a period of five weeks, which may have contributed to a certain effect of learning of the test. The interviews with the students revealed a mainly positive attitude to the work with the method. During the interviews some students revealed that they experienced exclusion by working with the method, specifically as one-to-one tutoring was required outside the normal timetable. In search of a relational perspective, it’s important that the work is done in cooperation with the student. Thus, the organizational conditions may implicate difficulties for interventions of this kind.

<p>Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om det finns några skillnader i fonologisk förmåga mellan pojkar och flickor. I detta arbete, har kvantitativ metod använts. Undersökningen består av 2 lästester vilka mäter fonologisk förmåga och de har genomförts på elever i årskurs 4. Undersökningen visar att det inte finns några signifikativa skillnader mellan pojkar och flickor vad det gäller den fonologiska förmågan. Detta kan tyda på att det inte finns några större skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller förekomsten av dyslexi.</p>

Denna studie fokuserar på elevers uppfattning om den hjälp de får med sina läs- och skrivsvårigheter i skolan. Syftet är att undersöka elevernas uppfattning om den hjälp de fått och vilken sorts hjälp det är.De frågor jag ställt mig är hur eleverna uppfattar sina svårigheter, vilken hjälp de fått och hur denna har fungerat. Det är fem elever från olika årskurser, men samma skola, som deltagit i studien. Jag har valt att göra uppsökande intervjuer med dessa elever. De har allihopa läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi och de har fått olika hjälpmedel och anpassningar i undervisningen som mestadels har hjälpt dem. Det finns dock åsikter om att den riktiga hjälpen har kommit för sent bland annat. Eleverna har dock olika typer av problem och även olika uppfattningar av sina problem. Dock är de flesta elever inte negativt inställda till sina svårigheter och de flesta verkar inte skämmas för att fråga om hjälp, en elev nämner att denne vill bli bättre på att kräva rätt hjälp i tid för att den ska hinna ge en märkbar verkan för eleven.

Abstract This act is about how five children with dyslexia consider and understands their diagnosis. It is also about their self-image, future sights and about how their school life is compared with before they got their diagnosis. The study is implemented autumn 2011 on a medium-sized school in central Sweden. The survey was implemented through interviews with the five children, of which four was girls and one was a boy. The study shows that the children understand their dyslexia relatively well, but that they experience that it is bothersome to live with dyslexia. Their school work is going better after that they got a diagnosis, because of more help from the teacher. The children's self-image is experienced as quite low when it comes to their schoolwork, and relatively high as regards other things like their hobbies.

Abstract The ability to read and write is a very important skill in today’s information based society. Most of us learn how to read and write, but not everyone is blessed to do this without struggle. Dyslexia is a very common learning disability and therefore I found it interesting to study how teachers teach students with dyslexia. By studying the literature and by interviewing teachers, I found that dyslexia is a very complex disability. The teachers have to adapt their way of teaching in a way that a student with dyslexia can participate. It is important to act quickly or the student’s self-confidence can be harmed. The teachers should try to strengthen the student’s self-confidence and their will to learn. Additional one on one-training or in small groups is a necessary measure. The way the teacher plans, instructs and teach are of great importance and together with aid like word-processing software, Speech synthesis software and other software, these student’s can overcome their problems. / Sammanfattning Att kunna läsa och skriva är mycket viktigt i dagens informationssamhälle. De flesta lär sig att läsa och skriva utan problem men långt ifrån alla. Dyslexi är ett vanligt förekommande handikapp och därför har jag funnit det intressant att undersöka hur lärare undervisar barn med dyslexi. Genom att studera litteratur och att intervjua lärare har jag sökt svaret och funnit att dyslexi är ett komplext problem där läraren måste anpassa undervisningen efter individen. Det är viktigt att agera snabbt för att inte elevens självförtroende ska skadas. Läraren bör försöka att stärka elevens självförtroende och lusten att lära sig. Extra lästräning enskilt eller i liten grupp är en nödvändig åtgärd. Lärarens sätt att instruera, planera och lära ut är av stor betydelse och tillsammans med hjälpmedel såsom ordbehandlingsprogram, talsyntes, talböcker, lästräningsprogram kan dessa elevers problem övervinnas.

This essay contains explanations of what dyslexia is. It has concreate suggestions of how to plan and how to work with students with dysfunction. The focus on previous studies in the field of dyslexia is narrowed down to generally Swedish studies.

Som lärare har vi mött många elever som upplevt svårigheter med att läsa och skriva, vilket har gett upphov till tankar kring hur svårigheterna påverkar elevernas självbild och identitetsskapande. Syftet med studien är därför att undersöka vilka erfarenheter elever i läs- och skrivsvårigheter har av skolan för att bidra med kunskap om hur mötet med skolan påverkar elevernas självbild och identitetsskapande. Genom att ha en utgångspunkt i en kvalitativ metod har vi intervjuat sex ungdomar i läs- och skrivsvårigheter i slutet av sin gymnasietid.  Vi ville få en bättre bild av hur mötet med skolan påverkat dessa ungdomars syn på sig själva, sina liv och sin framtid. Vi utgick från forskning kring elever i läs- och skrivsvårigheter och teorier om identitetsskapande och självbild. Vår undersökning visar att eleverna har en positiv syn på sig själva och sina möjligheter. Alla informanter beskriver att skoltiden har varit jobbig på något eller flera sätt, men de har ändå en positiv framtidssyn. Det är viktigt för dem att bli uppfattade som alla andra elever och inte utifrån läs- och skrivsvårigheterna. Dessutom är det av största vikt att vara självständig, vilket innebär att de tycker att det är viktigt att finna strategier som inte innebär ett ständigt behov av alternativa verktyg. Vår slutsats är att eleverna, trots sina upplevda svårigheter, klarat av att hantera dessa och därmed fått en positiv syn på sin förmåga och sin framtid.

Samhällets ökade krav på skriftspråklighet medför att funktionshinder kopplat till läs- och skrivsvårigheter ökar. Samtidigt visar internationella läsundersökningar på en sämre litteracitetsutveckling för elever med annat modersmål än svenska. Dessa elevers språkliga förmågor och eventuella svårigheter är ofta svårbedömda och kartläggningsmaterial som testar elevernas språkförmåga på båda språk lyser i dagsläget med sin frånvaro. Flera studier visar på att flerspråkiga elever på så vis riskerar att såväl över- som underidentifieras vid dyslektiska svårigheter. I Norge har ett material utarbetats där flerspråkiga elever kartläggs på sitt modersmål parallellt med en kartläggning på norska (Bøyesen 2005). Syftet med arbetet är att undersöka om kartläggningsmaterialet kan vara ett hjälpmedel för att minska över- respektive underidentifiering av flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter. Elever intressanta för studien var de med arabisktalande bakgrund. Detta oavsett om arabiska eller svenska utgör elevens modersmål. I metoddelen motiveras elevurvalet kopplat till det material som använts i studien. I resultatet kan tre undertyper av elever urskiljas, där en grupp elever kan tänkas bli överidentifierad och två grupper kunde tänkas bli underidentifierade med enbart testning på svenska. Resultatet indikerar vidare att materialet kan vara en hjälp för att minska över- respektive underidentifiering genom att urskilja elevprofiler som eventuellt inte hade upptäckts med testningar på enbart svenska.

I dagens informationssamhälle ökar kravet på skriftspråklighet. Detta konstaterande kopplat till att läs- och skrivsvårigheter idag är den vanligast förekommande funktionsnedsättningen i vårt samhälle, gör att ett av skolans främsta specialpedagogiska uppdrag är att förebygga och undanröja läs- och skrivsvårigheter. Skolan behöver därför kompetens kring läs- och skrivsvårigheter samt de konsekvenser läs- och skrivsvårigheter får för elevernas kunskapsinhämtning, resultat och självkänsla. Då en del i arbetet med läs- och skrivsvårigheter är att överbrygga hinder är även kompetens kring alternativa verktyg viktigt. Syftet med arbetet var att undersöka om en flerfunktions-applikation till iPhone/iPad hade potential att via sin användarvänlighet och lättillgänglighet fungera som alternativt verktyg och ge stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter. Läs- och skrivsvårigheter, dess långtgående effekter samt en individs varande och lyckanden får inte ses som isolerade fenomen. I kapitlet Studiens ingångsvärden återfinns vår bild med vilken vi vill illustrera detta samt motivera arbetets olika delar.  Därefter följer en del där vi utvecklar begrepp som är centrala för arbetet. Speciellt fokus ligger på formeln Yttre nyttofaktorer x  Inre nyttofaktorer x Användarvänlighet = Användbarhet. Denna formel utgör tillsammans med bilden en röd tråd som löper genom arbetet. Elever intressanta för studien var de med svag ordavkodning samt svag fonologisk förmåga. I metoddelen motiverar vi varför just denna grupp var aktuell för studien. Resultatet av studien visar dels att eleverna i urvalsgruppen inte bedömde sig ha speciellt stora svårigheter med vare sig läs- eller skrivmoment, till skillnad från testresultat och vårdnadshavares bedömningar. Vidare visar resultatet att den flerfunktions-applikation som användes i studien upplevdes som användarvänlig och användbar av både elever och pedagoger. Detta sammantaget ger att applikationer till följd av sin lättillgänglighet och användarvänlighet har potential att fungera som alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter.