Uma crítica que corrobora a não convergência entre o Financial Accounting Standards Board (FASB) e o International Accounting Standards Board (IASB) baseia-se na discordância quanto a mensuração a valor justo de alguns tipos de instrumentos financeiros, pois argumenta-se que essa prática pode aferir volatilidade aos resultados das empresas, o que impactaria o desempenho de suas ações no mercado de capitais. Assim, o presente trabalho propõe-se a verificar se a adoção das International Financial Reporting Standards (IFRS) no tocante a mensuração e reconhecimento dos instrumentos financeiros, mais especificamente para o grupo classificado em \"Ativos e Passivos Financeiros Mensurados a Valor Justo por meio do Resultado\", levou a uma maior volatilidade dos resultados contábeis. Para isso, optou-se por analisar o caso brasileiro, porque tal país passou pelo processo de Full Adoption das IFRS. Desse modo, adotou-se testes estatísticos que analisaram a diferença entre as variâncias dos lucros líquidos que consideram instrumentos financeiros avaliados a valor justo e a custo histórico amortizado, no período entre 2010 e 2016, das empresas brasileiras de capital aberto não financeiras e bancos com maior Presença em Bolsa. Após analisar o efeito dos ganhos e perdas não realizados, oriundos do ajuste a valor justo, de instrumentos financeiros sob o resultado, constatou-se uma tendência a suavização, redução da volatilidade, dos lucros líquidos, tanto para a amostra de empresas não-financeiras quanto para a de bancos, e não de aumento da volatilidade como era argumentado por alguns críticos a adoção do valor justo. Com base nas análises da amostra de empresas não-financeiras, o reconhecimento do ajuste a valor justo de instrumentos financeiros no resultado afetou significativamente a volatilidade do resultado contábil, contudo, segundo essas analises não se pode afirmar quanto ao efeito desse impacto, se houve propensão ao aumento da volatilidade ou a suavização dos lucros. Ao realizar as análises descritivas dessa amostra, observou-se um efeito de suavização na média, uma vez que o desvio-padrão do lucro líquido que considera instrumentos financeiros avaliados a valor justo apresentou uma média e um desvio-padrão inferiores ao do desvio-padrão do lucro líquido que os considera a custo histórico. Já as análises da amostra de bancos evidenciaram que o reconhecimento do ajuste a valor justo de instrumentos financeiros no resultado tendeu a reduzir significativamente a volatilidade, observando-se em média uma suavização do resultado contábil. Essa tendência a redução da volatilidade pode ser advinda de: gestões de risco responsáveis; uso de instrumentos financeiros, predominante, para fins de hedge; uma provável escassez do uso da classificação de \"instrumentos financeiros avaliados a valor justo por meio do resultado\"; ou, gestões que realizem escolhas do tipo \"cherry-pincking\". Inclusive, um dos modelos aplicados identificou, em ambas amostras, indícios da realização da prática de \"cherry-pincking\", um tipo de gerenciamento de resultado baseado em escolhas operacionais vantajosas e oportunistas que têm consequências na classificação contábil. Além disso, tal tendência a redução da volatilidade pode apresentar um impacto positivo na avaliação dessas empresas pelo mercado de capitais e por seus credores, já que tais usuários primários da informação contábil apresentam uma preferência por lucros consistentes ao longo do tempo, devido a sua aversão ao risco / One of the criticisms that supports the non-convergence between the Financial Accounting Standards Board (FASB) and the International Accounting Standards Board (IASB) is based on disagreement with the measurement at fair value of certain types of financial instruments, because it is argued that this practice can measure volatility to earnings, which would impact the performance of its shares in the capital market. Thus, this study aims to verify whether the adoption of standards International Financial Reporting Standards (IFRS) regarding the measurement and recognition of financial instruments, specifically for the group classified as \"Financial Asset or Financial Liability at Fair Value through Profit or Loss\" or \"Held for Trading\", caused greater volatility of earnings. For this, we chose to analyze the Brazilian case, because that country passed through the Full Adoption of IFRS process. Accordingly, it adopted statistical tests that analyzes the difference between the variances of the net incomes that consider financial instruments measured at fair value and amortized historical cost of Brazilian publicly traded non-financial companies and banks, with a greater Presence on the Stock Market, during the period between 2010 and 2016. After analyzing the effect of the unrealized gain and loss, resulting from the adjustment to fair value, of financial instruments recognized in net income, there was a tendency to income smoothing, reduce volatility, both for non-financial companies and for banks, rather than increased volatility as some critics argued the adoption of fair value. Based on the analysis of the non-financial companies sample, the recognition of the fair value adjustment of financial instruments in the result significantly affected the volatility of the accounting profit, however, according to these analyzes, it cannot be stated as to the effect of this impact, if there was a trend increasing volatility or smoothing profits. When conducting the descriptive analyzes of this sample, a smoothing effect was observed in the mean, since the standard deviation of the net profit that considers financial instruments evaluated at fair value presented a mean and a standard deviation lower than the standard deviation of the net profit that considers them at historical cost. The analysis of the banks sample showed that the recognition of the adjustment to fair value of financial instruments in the result tended to significantly reduce the volatility, observing, on average, a smoothing of the accounting profit. This trend to reduce volatility can be derived from: responsible risk management; use of financial instruments predominantly for hedge purposes; a probable shortfall in the use of the classification of \"financial instruments measured at fair value through profit or loss\"; or, cherry-pincking choices. In addition, one of the applied models identified, in both samples, indications of the practice of cherry-pincking, a type of result management based on advantageous and opportunistic operational choices that have consequences in accounting assignment. Furthermore, this trend of reducing volatilitymay have a positive impact on the valuation of these companies by the stock markets and by their creditors, since such primary users of accounting information show a preference for consistent profits over time due to their risk aversion

The IFRS for SMEs is of the size of its scope, a key player in the international accounting harmonization process. After a brief reference to the IASB’s role in this process, this paper makes a description of the steps followed for the issuance of IFRS for SMEs and their relevant characteristics, to continue with a comparative analysis of the main differences with full IFRS. Finally, the document contains some reflections related to the practical difficulties facing the process of implementing international standards and possible solutions, according to the author, be considered. / La NIIF para las PYMES es, por la dimensión de su ámbito de aplicación, una pieza clave en el proceso de armonización contable internacional. Tras una breve referencia al papel del IASB en dicho proceso, este trabajo realiza una descripción de los pasos seguidos para la emisión de la NIIF para las PYMES y de sus aspectos más relevantes. A partir de ello, se continúa con un análisis comparativo de sus principales diferencias con las NIIF Completas. Finalmente, el documento contiene una serie de reflexiones respecto a las dificultades prácticas que enfrenta el proceso de aplicación de la normativa internacional y sobre las posibles soluciones que, a juicio del autor, pudieran considerarse.

<p>Bakgrund: Ett flertal länder runt om i världen har under de senaste åren drabbats av företagsskandaler, den kanske mest omtalade är Enronskandalen i USA. Även en allt högre grad av globalisering har lett till mer integrerade kapitalmarknader och därigenom ett större behov av mer enhetliga redovisningsstandarder. IASB publicerade i mars 2004 IFRS 3, Rörelseförvärv, vilken implementerades för koncerner noterade på börsen i Sverige från och med 1 januari 2005. IFRS 3 reglerar bland annat vilka upplysningar som ska lämnas i årsredovisningen om rörelseförvärv.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning bolagen inom segmentet Large Cap på Stockholmsbörsen efterlever upplysningskraven avseende rörelseförvärv genomförda under 2006 i enlighet med IFRS 3 punkt 67 och 68.</p><p>Teori: Den teoretiska utgångspunkten är främst teorin om informationsasymmetrin men även intressentteorin och den institutionella teorin har legat till grund för uppsatsen.</p><p>Metod: En granskning av bolagens årsredovisningar har genomförts och resultaten presenteras i ett flertal diagram där de har klassificerats efter i vilken grad de följer upplysningskraven.</p><p>Slutsats: Vid granskningen av bolagens årsredovisningar kan enligt författarna konstateras att företagen i tämligen hög grad följer samtliga upplysningskrav i enlighet med IFRS 3 punkt 67 och 68. I de första delarna av punkt 67 som berör namn, beskrivning, tidpunkt, andel rösträtt, och anskaffningsvärde har företagen till hög grad följt kraven om upplysning. När det gäller resterande delar såsom förvärvskostnad, verkligt värde, redovisat värde, faktorer till uppkommen goodwill samt resultatpåverkan på koncernen har inte företagen i lika hög grad lämnat komplett information.</p>

Intäktsredovisning är ett svårt och komplicerat område som inte har fått den uppmärksamhet det förtjänar. I dagsläget finns många olika benämningar på intäkter men ingen klar och övergripande definition. För att lösa problemet startade IASB och FASB 2002 ett harmoniseringsprojekt, där intäktsredovisning ingår. Uppsatsen behandlar nedanstående frågor.Vad gör intäktsredovisning svårt i praktiken?Varför är harmoniseringsarbetet komplicerat?Kommer en eventuell slutprodukt av konvergensprojektet att kunna tillämpas i praktiken?Uppsatsens syfte är att skapa en ökad förståelse kring svårigheter med intäkter och komplexiteten kring harmoniseringsprojekt med inriktning på intäktsredovisning. Vidare är syftet att resonera kring vad projektet kan mynna ut i och hur detta kan implementeras i redovisningspraktiken.Uppsatsen har skrivits utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Litteratur, artiklar, lagar och rekommendationer har lästs och tolkats för att skapa ökad förståelse. Vidare är uppsatsen skriven utifrån en kvalitativ ansats. För att öka kunskaperna på området har intervjuer med två redovisningsspecialister genomförts.Intäktsredovisningen har varit ett oprioriterat område där normgivningen inte har följt med i utvecklingen, vilket har gjort regleringen gammalmodig och svår att tillämpa idag. Unbundling är ett område där företagen gör lite som de vill, då klar och övergripande reglering saknas på området. Oklarheter finns även gällande gränsdragningen mellan varuförsäljning och entreprenadavtal. Ytterligare en komplicerande faktor är de olika konflikterna inom normgivarnas respektive reglering.Det finns skillnader som grundar sig i respektive redovisningstradition. Standardsättarna skiljer sig även åt gällande huvudsakligt angreppssätt inom redovisningen, där IASB lämnar riktlinjer med utrymme för egna tolkningar medan FASB använder sig av en mycket mer detaljstyrd reglering. Det vore rimligt med en standard per intäktstyp. Harmoniseringsarbetet försvåras av de grundläggande skillnader som finns mellan normgivarna och deras olika prioritering på intäktsområdet. En nyckelfråga för harmoniseringsarbetet blir viljan att kompromissa.Avgörande för att nå en förbättrad intäktsredovisning blir att övertyga praktikerna som skall använda sig av den nya regleringen. Klarar normgivarna av att marknadsföra lösningen på ett framgångsrikt sätt kan resultatet av konvergensprojektet innebära en förbättring i framtiden. / Uppsatsnivå: C

Den svenska myndigheten Bokföringsnämnden (BFN) har beslutat att ändra inriktningen på sitt normgivningsarbete och har därför börjat utveckla redovisningsstandarder som ska gälla för olika kategorier av företag. Avsikten med detta arbete är att förenkla och förtydliga reglerna. Under år 2007 har BFN lagt fram ett utkast till ett nytt regelverk som ska gälla för mindre aktiebolag, K2. Internationellt arbetar organisationen International Accounting Standards Board (IASB) på ett liknande projekt som är avsett att användas av små och medelstora företag (SME). IASB:s projekt har som syfte att ta fram en internationell redovisningsstandard skräddarsydd för att möta dessa företags behov. Även detta utkast till regelverk publicerades tidigt under år 2007.Uppsatsens syfte är att jämföra IASB:s SME-projekt och BFN:s K2-projekt för att se hur de skiljer sig avseende värdering av tillgångar. Ytterligare ett syfte är att ta reda på vilket av regelverken som svenska banker tycker är bäst att tillämpa på svenska mindre aktiebolag. Att undersöka dessa nya regelverk ur ett kreditgivarperspektiv är intressant då banker är mycket stora intressenter till denna typ av företag.Uppsatsen är skriven ur ett hermeneutiskt synsätt och två kvalitativa undersökningar har genomförts, dels en jämförande studie och dels en med djupgående intervjuer. Slutsatserna är dragna utifrån ett deduktivt tillvägagångssätt.I undersökningarna framgick det att regelverkens värderingsregler skilde sig åt på flera områden, det visade sig dock att dessa skillnader skulle ha begränsad betydelse för de svenska bankerna vid kreditgivning till denna kategori företag. / Uppsatsnivå: D

Redovisningsområdet bearbetas ständigt för att moderniseras och förbättras. Som ett led i harmoniseringsprocessen mellan IFRS och US GAAP håller IASB och FASB på att arbeta med ett gemensamt projekt för att förändra regelverket för redovisning av intäkter. Samarbetet tog fart år 2002 och sedermera år 2008 publicerade man tillsammans ett diskussionsunderlag för allmänheten att kommentera. Arbetet fortskred och år 2010 var man följaktligen redo att utfärda ett förslag till standard; ett förslag som kom att revideras och ges ut i ny upplaga år 2011.Syftet med denna studie är att undersöka vad revisionsbyråer och normgivande organ har för åsikter om 2011 års förslag till standard gällande redovisning av intäkter från kontrakt med kunder. Vi vill också jämföra dessa åsikter de båda grupperna emellan för att se om de skiljer sig åt. Studien är en kvalitativ innehållsanalys där den empiriska datan består utav remissvar från 22 stycken respondenter jämnt fördelade mellan revisionsbyråer och normgivande organ.Att döma av remissvaren från respondenterna har IASB och FASB mycket arbete kvar att göra innan standarden kan anses vara redo att utfärdas. De flesta respondenter är förvisso nöjda med att IASB och FASB utvecklar en ny gemensam standard gällande intäkter från kontrakt med kunder, även om ingen är helt nöjd med förslaget som lagts fram. Endast två respondenter är helt eller delvis emot förslaget, då de istället tycker att det hade räckt med att förbättra nuvarande standarder. Vid en jämförelse mellan revisionsbyråerna och de normgivande organen ser vi att revisionsbyråerna generellt varit lite mer positiva till IASB och FASBs förslag till standard, även om det inte är någon markant skillnad dem emellan. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>The purpose of this paper is to examine whether there is a difference between the respondent groups preparers and non-preparers position in IASBs question if a reversal of previously impaired goodwill should be prohibited. The background is an exposure draft sent out by the IASB and we examine the answers, in form of comment letters, sent in by the respondents to reach our purpose. Our method is positivistic in the sense that we study already existing theories when we create our hypothesis which gives our assumption about how the result of the respondent’s answers will be. Our data, which we have collected from the comment letters, is qualitative secondary data. When we draw our conclusions we’re using both empirics and logics, this method characterises the hypothetic-deductive method.</p><p>The theory we studied to reach our hypothesis mainly consisted of positive accounting theory, the agency theory and utility maximising theory. But we also studied existing laws, accounting standards and the special nature of goodwill as an asset to create a better understanding of how the different respondent groups would answer the question.</p><p>The result of our research showed us that more non-preparers than preparers supported IASBs proposition, but the difference between the groups was not large enough to generalize our result and we could not statistically establish any relation with help from our Chi2 test. The result that preparers to a large extent agreed with IASB is interesting because it doesn’t correspond with the theories about positive accounting theory, agency theory and the theory about utilising individuals that we have studied. From the result a few questions arise. Could it be that preparers aren’t as utilising as the theory says? Another theory that could answer this question is the stewardship theory.</p><p>Our conclusion after studying and analysing our theory and research results is that there in fact is a difference between the respondent groups preparers and non-preparers attitude towards IASBs proposal, even if the difference is smaller than we first thought.</p>

<p>Leverage buyout’s is an opportunity for companies, who can strengthen its market position by expanding its operations, and it add’s value to the company. At every LBO, copmanies make different values of the target company to finally come upp to a final bid. The final bid may in many cases be made of a surplus value, which is the differens between the value of the net-assets and the final bid. This we call goodwill and it has been a target in many discussions. Goodwill is valued by a subjective judgment about how much you think the comapny will be able to generate in future synergies by a purchase of the target company. Today, there is no limit on how much goodwill company may disclose, which makes goodwill affect business in a more cunstructive way.</p><p><strong>Problem:</strong> "How much of a company's total assets consist of goodwill, and how will the company be affected if you take away the goodwill as an asset"?<strong> </strong></p><p><strong>Purpose:</strong> The study aims to provide insight and understanding of goodwill. From different perspectives goodwill will be studied and described, about how this intangible asset affects companies.<strong> </strong></p><p><strong>Method:</strong> A comparative study has been carried out, where only written sources, secondary data have been used. A quantitative method has been chosen. The study aims to study and analyze the accounts from 15 different annual reports from 2007, and five of these more detailed. It’s the information from the annual reports that are the backbone of the study.<strong> </strong></p><p><strong>Conclusions:</strong> Risk measure, goodwill/equity, we believe show when a company should, write down the goodwill or increase equity. All the company's solvency affected dramatically when goodwill is eliminated, the majority of buisnesses lands on a negative equity ratio, which among other things makes outside founding diffucult. If campanies want the shareholders well and make accurate downs, even if it affect the outcome, a higher return on equity is a more legitimate measure and preferred.</p>

No description available.

<p><strong>Bakgrund:</strong> När den globala finanskrisen inträffade, uppstod det en osäkerhet kring värderingen av förvaltningsfastigheter. Följden blev att fastighetspriserna dämpades samtidigt som räntorna sänktes, detta följer inte teorin.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med studien är att undersöka hur börsnoterade fastighetsbolags redovisning av förvaltningsfastigheter har påverkats av den globala finanskrisen.</p><p><strong>Metod:</strong> Vi använde den kvalitativa metoden då vi gjorde en närmare undersökning av de börsnoterade fastighetsbolagens årsredovisningar för att få en bättre inblick i företagen.</p><p><strong>Referensramen:</strong> I referensramen presenteras IASB:s regelverk IAS samt innebörden av förvaltningsfastigheter och dess marknad, detta för att ge läsaren en bättre förståelse om värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde. </p><p><strong>Empiri:</strong> Empirin är insamlad genom de utvalda fastighetsbolagens årsredovisningar, dess aktiekurs från Stockholmsbörsen (OMX) samt STIBOR räntan från Riksbanken. </p><p><strong>Slutsats:</strong> Slutsatsen är att finanskrisen har haft en inverkan på fastighetsbolagens värdering av förvaltningsfastigheterna, men värderingen har inte följt aktiekursen.</p> / <p><strong>Background: </strong>When the global financial crisis occurred, there was an uncertainty about the valuation of investment properties. As a result, property prices slowed down while interest rates were lowered, this doesn’t follow the theory. </p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this study is to investigate how real estate companies' regarding accounting for investment properties has been affected by the global financial crisis.</p><p><strong>Methodology: </strong>We used the qualitative method when we looked closer in to the real estate companies' annual reports to get a better insight. </p><p><strong>Reference frame: </strong>In the frame of reference, IASB's regulation IAS and the implications of investment property and its market is presented, this to give the reader a better understanding of the valuation of investment properties at fair value.</p><p><strong>Empirical foundation: </strong>The empirical foundation is collected from the selected real estate companies' annual reports, its stock price from the Stockholm Stock Exchange (OMX) and STIBOR interest from Riksbanken.</p><p><strong>Conclusion: </strong>The conclusion is that the financial crisis has an impact on real estate companies' valuation of investment properties, but the valuation has not followed the stock price.</p>