We investigate if the size of goodwill compared to total assets has any effect on the shareholders return on companies listed on the Swedish Stock market. We put up two different hypotheses with a foundation from previous research and later dismiss one of them. Our evidence does not show any indicators that the size of goodwill have an effect on the shareholders return, which brings us to believe that there, from a share holders point of view, isn’t any need for concern regarding the standards about accounting for goodwill as stated by IFRS.

Since 2005 the International Accounting Standards Board (IASB) has prescribed a mandatory requirement that all ‘Publicly Consolidated Entities’ abide by the ‘International Financial Reporting Standards’ (IFRS). However, due to a difference in institutional elements, between countries, differences in financial reporting are still possible. This essay aims to identify such differences between Swedish and British companies in their adaptation of the IFRS, specifically differences in; ‘Disclosure Requirements for Goodwill’ specified in ‘IAS 36 p 134’. By performing a content analysis that graded 60 companies’ financial reporting within the Stockholm OMX (Large Cap) and the London Stock Exchange (FTSE100) it has been quantifiably concluded that differences are significant within this analysis.

Bakgrund: Redovisning syftar till att ge en historisk bild av en organisation – ett företag eller en koncern. Skillnaden mellan den bild som baserar sig på redovisningsprinciper (och regler) och en bild, vilken som helst, är jämförbarheten. Goodwillned-skrivningar skapar problem med just jämförbarheten. Det skäl som anges baserar sig på regler stipulerade i IFRS. Skälen som koncerner anger är i sin tur naturligtvis motiverade mer eller mindre väl med utgångspunkt i IFRS men dessa regler innehåller en betydande rymlighet som kan beskrivas i termer av godtycke. Den här uppsatsen undersöker denna rymlighet i termer av regleringen och skälen för nedskrivning som ingen undersökning hittills orienterat sig mot. Syfte: Den här undersökningen syftar till att förtydliga strukturer i skälen till goodwill-nedskivningar som ett exempel på strukturer mellan explicita skäl och regler och underliggande (implicita) tillämpningar och normer. Metod: Metoden som användes var facktextanalys. Företagen i studien är valda utifrån kriterier som är energi- och råvaruföretag, börsnoterade på stockholmsbörsen (NASDAQ OMX Nordic). Resultat: Resultaten redovisas i en tabell där man kan se tendenser. En tendens är att företagen har ett behov av att förklara och försvara sitt agerande. En annan är på normnivån, att man gärna vill vara rationell och ärlig. Det som vidare framträder är ett möjligt samband mellan den explicit formulerade regeln (IFRS) och de skäl som anges. Men detta samband är inte entydigt. Slutsats: Goodwillnedskrivningar förefaller vara svagt institutionaliserat. Godtycket (öppenheten) tycks vara det centrala som bäst förklarar det empirin visat. De skäl som koncernerna ger kopplar inte entydigt till reglerna, istället tycks det som om det finns ett betydande utrymme (godtycke) att utforma en praktisk redovisningsmodell när det gäller nedskrivningarna. / Background: The aim of accounting is to provide a historical view of an organization – a company or concern. The difference between the view that is based on accounting principles (and rules) and a view, any view, is comparability. Goodwill impairment causes a problem with precisely this comparability. The reasons given are based on rules stipulated in IFRS. The reasons that a concerns use are, in turn, motivated more or less well on the basis of IFRS but these rules contain a considerable spaciousness thus the use is arbitrary. This thesis examines the spaciousness in terms of regulation and the reasons for impairment as no study so far has studied this. Aim: This study aims to clarify the structures in the reasons for goodwill impairment as an example of the structures of explicit reasons and rules and implicit applications of standards Method: The method used was specialized text analysis. Concerns in the study are selected based on specific criteria. These concerns are selected based on the commodity and energy industries. The stocks of the concerns are listed on the Stockholm Stock Exchange (NASDAQ OMX). Results: The results are presented in a table where one can see tendencies: one such tendency is that concerns have a need to explain and defend their impairments. Another tendency is on the normative level, that one wants to be rational and honest. What also emerges is a possible connection between the explicitly formulated rule (IFRS) and the reasons given. But this relationship is not unambiguous. Conclusion: Goodwill impairment appears to be only slightly institutionalized. The arbitrariness (spaciousness) appears to be the key element that explains what our empirical data has shown. The reasons that concerns provide does not clearly link to the regulations, instead it appears that there is a considerable spaciousness (arbitrariness) to the design of a practical accounting model in terms of impairment.

Bakgrund Som en följd av den ökade globaliseringen strävar normgivare ständigt efter en harmonisering av internationella redovisningsstandarder. I maj 2014 publicerade normgivaren IASB (International Accounting Standards Board) en ny standard för intäktsredovisning – IFRS 15. Vid framtagning av nya redovisningsstandarder ska normgivare utgå från en generell föreställningsram. Det faktum att kapitalmarknadens aktörer under de senaste åren har fått betydligt mer inflytande skulle kunna påverka IASB:s förhållningssätt till föreställningsramen. Vid framtagning av en ny redovisningsstandard ställs IASB också inför ett svårt avgörande gällande mängden upplysningar. Dagens komplexa ekonomiska verklighet kräver omfattande upplysningar, samtidigt som det visat sig att det kan bli för mycket. Då uppstår vad som benämns som disclosure overload. Syfte Studiens syfte är att skapa en förståelse för hur IFRS 15 förhåller sig till IASB:s föreställningsram och hur synpunkter från aktörer på kapitalmarknaden påverkat förhållningssättet. Studien syftar även till att undersöka hur IASB:s arbete med IFRS 15 ställer sig i relation till begreppet disclosure overload. Metod Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi använt oss av sekundärdata. Vidare har vi haft en iterativ strategi och utgått från såväl befintlig forskning på ett deduktivt sätt, men även sökt bidra med ny kunskap i enlighet med en induktiv ansats. Slutsatser Studien konstaterar att IFRS 15, i jämförelse med tidigare standarder för intäktsredovisning, har ett bättre förhållningssätt till IASB:s föreställningsram. Aktörer på kapitalmarknaden har i vissa fall bidragit till ett bättre förhållningssätt, medan de i andra fall har gått emot föreställningsramen. Begreppet disclosure overload är komplext, samtidigt som IFRS 15 anses vara upplysningstung. Framtagningen av IFRS 15 kan anses ligga fel i tiden, med tanke på de pågående projekt som syftar till bättre upplysningskrav i finansiella rapporter. / Background As a result of the increased globalization, Standard-setters constantly strive to harmonize international accounting standards. In May 2014 IASB (International Accounting Standards Board) published a new standard revenue recognition - IFRS 15. With the development of new accounting standards, IASB must keep within a general mindset, commonly known as Conceptual Framework. The fact that the actors on the capital market in recent years have had considerable more leverage, could influence the IASB's approach to the general Framework. Another problem IASB faces while establishing a new accounting standard is disclosure. Today's complex economic reality requires extensive disclosures. Mean while it may appear there are too many disclosures, this is known as disclosure overload. Purpose The study's purpose is to create an understanding of how IFRS 15 relates to the IASB's Conceptual Framework and how the views of actors on the capital market have affected the approach. This study also aims to examine how the IASB's work on IFRS 15 stands in relation to the concept of disclosure overload. Methodolgy We conducted a qualitative study in which we have used secondary analysis. Furthermore, we have had an iterative approach and used current research in a deductive manner, we also searched new knowledge in accordance to an inductive approach. Conclusions This study concludes that IFRS 15, in comparison with previous standards for revenue recognition have a better approach to the Conceptual Framework. Actors on the capital market have in some cases contributed to a better approach, while in other cases have gone against the Conceptual Framework. The concept disclosure overload is complex and IFRS 15 will reqire accountants to use many disclosures. In view of the ongoing projects aimed at improving disclosure requirements, development of IFRS 15 can be regarded as bad timing.

Handelssystem för utsläppsrätter används av flertalet länder och områden i ett försök att minska klimatförändringarna. Syftet med dessa handelssystem är att ge företag ekonomiska incitament att minska sina utsläpp av växthusgaser och på så vis gemensamt minska utsläppen på ett kostnadseffektivt sätt. Många av dessa system bygger på en ”cap and trade” princip, d.v.s. ett tak sätts för hur stora utsläppen får vara. För att säkerställa att de sammanlagda utsläppen inte överstiger taket kan företag förvärva utsläppsrätter genom gratis tilldelning eller köp. En utsläppsrätt innebär att företaget kan släppa ut en viss mängd växthusgaser. Företaget måste ha tillräckligt med utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp, annars måste de köpa ytterligare utsläppsrätter av andra företag. Tanken är att man genom detta handelssystem gör det möjligt att minska utsläppen till minsta möjliga kostnad. I dagsläget finns det väldigt lite vägledning kring hur företag ska redovisa utsläppsrätter, vilket främst grundar sig i att åsikterna kring vad utsläppsrätter verkligen är går isär. En del hävdar exempelvis att utsläppsrätter ska ses som lager, medan andra hävdar att de är immateriella tillgångar. En argumentation har även först om att utsläppsrätter i grund och botten är rättigheter och därför ska behandlas som sådana i de finansiella rapporterna. I Nordamerika har organisationen FERC gett ut rekommendationer inom området, sedan tillbakadragandet av IFRIC 3 finns dock ingen vägledning i Europa. Syftet med studien är att undersöka hur 104 företag med säte i Nordamerika och Europa redovisar utsläppsrätter i sina finansiella rapporter. Vidare är syftet att fastställa om det finns några skillnader mellan kontinenter samt mellan sektorerna olja och gas, el samt naturgas. Dessutom förs en diskussion om reglering, särskilt i form av ytterligare standarder, kommer att förbättra kvaliteten på den information som delas i de finansiella rapporterna. Enligt tidigare forskning delger företag vanligtvis väldigt lite information gällande utsläppsrätter. Denna slutsats styrks även av vårt resultat då vår studie visar att en stor andel av företagen inte ens nämner utsläppsrätter i sina finansiella rapporter. Vidare har tidigare forskning visat att redovisningen av utsläppsrätter skiljer sig åt när det gäller klassificering såväl som värdering, något som även styrks av vårt resultat. Vårt resultat indikerar även att de skillnader som finns gällande klassificering och värdering delvis kan förklaras av sätes- och sektorstillhörighet men även av en viss påverkan från FERC och IFRIC 3 på respektive kontinent. Utsläppsrätter klassificeras vanligen som lager i Nordamerika och som immateriell tillgång i Europa, detta beror antagligen på att kontinenterna påverkas av FERCs rekommendation respektive IFRIC 3. Den vanligaste värderingsmetoden, på båda kontinenterna, är anskaffningsvärde. Bland de företag som inte använder sig av denna metod är skillnaderna mellan kontinenterna desto större. Resultatet tyder på att företagen vidtar försiktighet på grund av den osäkerhet utsläppsrätterna innebär. Utifrån detta drar vi slutsatsen att det finns stora skillnader i hur nordamerikanska och europeiska företag klassificerar och värderar utsläppsrätter i de finansiella rapporterna. Studien belyser hur val av redovisningsmetoder, gällande utsläppsrätter, skiljer sig åt mellan nordamerikanska och europeiska företag såväl som mellan olika sektorer. Vidare belyser studien hur den bristande regleringen påverkat kvaliteten i de finansiella rapporterna. Användbarheten i de finansiella rapporterna diskuteras även utifrån legitimitets-, intressent- såväl som institutionell teori. / Emission trading schemes are used by several countries and areas with the hope of mitigating climate change. The aim of these schemes is to create economic incentives for companies to reduce greenhouse gas emission and thereby cut the overall emissions cost-effectively. Many of these systems are based on a ”cap and trade” principle where a cap is set on the total amount of emission that can be emitted. To ensure that the overall emissions do not exceed the cap, companies receive, buy or trade emission allowances. These allowances give companies the right to emit a certain amount of greenhouse gases. The company must have a sufficient amount of allowances to cover the emissions, otherwise they must buy additional allowances from other companies. The idea behind this system is that it will make it possible to reduce emission where it costs less. Currently, there is very little guidance in terms of how companies should account for emission allowances. The main issue is that there are different views of what kind of an asset these allowances are. Some argue, for example, that emission allowances should be viewed as inventory while others argue that they should be seen as intangible assets. Arguments have also been made that these allowances are rights and therefore should be treated as such in the financial reports. In America, the organization FERC has given out some recommendations on the area and since the withdrawal of IFRIC 3, there is no guidance in Europe. The aim of this study is to investigate how 104 companies located in North America (USA and Canada) and Europe account for emission allowances in their financial reports. In addition to this, the study aims to determine whether any differences exist between the continents as well as between the sectors oil and gas, electric utility and natural gas. Furthermore, a discussion will be made whether guidance on the matter, especially in the form of additional standards, will improve the quality of the information in the financial reports. Previous research has concluded that companies usually disclose very little information regarding emission allowances. This conclusion is supported by our findings. Our study shows that many companies do not even mention emission allowances in their financial reports. Furthermore, previous research has concluded that the reporting of emission allowances differs among companies in terms of classification as well as valuation, which is consistent with our findings. Our results indicate that the differences in classification and valuation partly can be explained by location and industry affiliation but also by the influence of FERC and IFRIC 3 on the respective continent. Emission allowances are often classified as inventory in Northern America and as intangibles in Europe, which is probably due to the influence of FERCs recommendation and IFRIC 3. The most common valuation method on both continents are historical cost. Among companies that does not use this method the continental variations are major. These findings suggest that prudence plays a key part due to the uncertainty related to emission allowances. Based on this we conclude that there are major differences between how emission allowances are classified and valued in the financial report of North American and European companies. This study highlights how accounting choices differs among Northern American and European companies as well as among different sectors. Furthermore, this study highlights the lack of regulation and how this affects the quality of the financial reports. The usefulness of the financial reports is also discussed from a legitimacy-, stakeholder- and an institutional perspective.

Nas últimas décadas a administração pública, em nível mundial, vem se transformando, passando de burocrática e ineficaz para uma administração gerencial buscando a eficiência na prestação dos serviços públicos. Assim diversos países optaram por delegar alguns serviços públicos para o setor privado, dando-se início às privatizações e concessões e o Estado mudou a sua postura de empresário a regulador. Os contratos de concessão não são padronizados, com características econômicas distintas gerando diversos eventos contábeis. Esse trabalho tem como objetivo analisar a contabilização desses arranjos para que as demonstrações contábeis dos parceiros privado e público evidenciem a essência econômica em detrimento da forma jurídica, com uma representação patrimonial mais próxima da realidade. Para o alcance desse objetivo foi feita uma revisão conceitual sobre as concessões e suas características econômicas e a necessidade de normatização contábil específica quanto ao tema, principalmente porque esses arranjos em sua maioria não constavam dos balanços patrimoniais (off-balance sheet). Em seguida discorreu-se sobre a contabilização desses arranjos de acordo com as normas internacionais: IFRIC 12 (normativo contábil para o parceiro privado) e ED 43 (minuta de interpretação para o parceiro público). Também através da análise de conteúdo foram analisadas as minutas de interpretações relativas a contabilização dos contratos de concessão que foram disponibilizadas para audiência pública e os comentários de diversos órgãos e profissionais a fim inferir se os órgãos regulamentadores (IASB e IFAC) buscaram evidenciar nos normativos a verdadeira substância econômica desses arranjos. E ainda foi realizada a contabilização do contrato de parceira público-privada (que é uma modalidade de concessão), na modalidade patrocinada da PPP MG-050, tendo por base a recente regulação para o parceiro privado e ainda em discussão a regulação para o parceiro público. Conclui-se que ao buscar a essência sobre a forma nas demonstrações contábeis principalmente nesses arranjos, com os diversos riscos a que estão expostos, a contabilidade contribui com a sua função social que é de fornecer informações úteis aos seus diversos usuários, e nesse caso específico, que podem auxiliar o parceiro público a tomar decisão quando da fixação das tarifas e nas renegociações contratuais. Quanto aos balanços públicos, o estudo revela que poderão estar mais transparentes evidenciando o endividamento dos entes públicos e o custo social desses arranjos. / In recent decades, public management around the world has been changing from bureaucratic and ineffective to a search for efficiency in public service delivery. Different countries have chosen to delegate some public services to the private sector, starting, with a change in the States posture from entrepreneurial to regulatory. In the concessions context, these contracts are not standardized and display distinct economic characteristics, entailing the need for detailed interpretation and analysis with a view to their accounting treatment in the affected entities. This research aims to analyze the accounting treatment of these arrangements so that the financial statements of public and private partners evidence the contracts economic essence. To achieve this goal, a conceptual review was done about concessions and their economic characteristics, as well as about the need for specific accounting standards on the theme. Next, the accounting treatment of these arrangements was discussed in accordance with the interpretation of international standard IFRIC 12 (accounting standard for the private partner) and ED 43 (draft accounting standard for public partner). Using content analysis, the minutes of interpretations about the accounting treatment of concession contracts made available for public hearing were analyzed in detail, as well as comments by different entities and professionals, in order to infer whether regulatory entities (IASB and IFAC) attempted to disclose the economic substance of these arrangements in their standards. In empirical terms, the public-private partnership contract of PPP MG-050 was analyzed and the financial statements of the private and public partners were estimated throughout the contract period in the framework of the abovementioned standards. Based on these methodological procedures, it is concluded that, by attempting to picture the economic essence in the financial statements of the entities affected by the diverse risks in those contracts, accounting contributes to its social function of offering useful information to its different users and, in this specific case, information that can help the public partner to make tariff decisions and in contract renegotiations. As for public balance sheets, the research reveals that these can be more transparent, evidencing public entities indebtedness and the social cost of these arrangements.

Made available in DSpace on 2016-03-15T19:32:36Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Evaldo Basilio de Oliveira Batista.pdf: 547977 bytes, checksum: 72407f60b3d3de41bff0832d00e18c60 (MD5) Previous issue date: 2013-03-13 / Lease is the subject of a joint Project from IASB (International Accounting Standards Board), responsible to develop and publish the International Financial Reporting Standards (IFRS), and FASB (Financial Accounting Standards Board), responsible of setting the accozmting standards recognized by the North American agency SEC (Securities and Exchange Commission). Recognizing that the standards for leasing accounting do not meet current needs, IASB and FASB published jointly, in August 2010, the Exposure Draft ED/2010/9 Leases, including important changes in the standards of the leasing contracts recognition, measurement and disclosure. This study had the objective to confirm the applicability of the recognition proposed by the exposure draft and to investigate the way the changes of ED/201019 would impact the financial statements and the financial indicators of the traded Brazilian companies with operating leasing operations. The study was made in a population of 665 companies that published their financial statements in 2010, which 119 disclosed the existence of operating lease transactions, from which 32 were selected to compose the sample. The results confirmed the applicability of the recognition of a right to use the leased asset and an obligation to perform the leasing payments as well as revealed that the initial recognition of ED/2010/9 had significant impacts in the financial statements and the financial indicators of the companies with operating lease operations, increasing the indebtedness perception and reducing the liquidity and profitability perceptions of the lessees. / O arrendamento mercantil é tema de um projeto conjunto do IASB (International Accounting Standards Board), responsável por desenvolver e publicar os pronunciamentos IFRS(International Financia/ Reporting Standards), com o FASB (Financia/ Accozmting Standards Board), entidade responsável por estabelecer os padrões de contabilidade reconhecidos pelo órgão Norte Americano SEC (Securities and Exchange Commission). Por reconhecerem que os padrões de contabilização dos contratos de arrendamento mercantil não atendem as necessidades atuais, o IASB e o FASB publicaram conjuntamente, em agosto de 2010, o Exposure Draft ED/2010/9 Leases, incorporando mudanças importantes nos padrões de reconhecimento, mensuração e divulgação dos contratos de arrendamento mercantil. Este trabalho teve por objetivo confirmar a pertinência dos registros contábeis propostos pela minuta do novo pronunciamento e investigar como as mudanças propostas no ED/2010/9 impactariam as demonstrações contábeis e os indicadores financeiros das companhias abertas brasileiras arrendatárias de operações de arrendamento mercantil operacional. O estudo abrangeu uma população de 665 empresas que publicaram suas demonstrações contábeis em 2010, das quais 119 divulgaram a existência de contratos de arrendamento mercantil operacional, sendo 32 arrendatárias selecionadas para compor a amostra. Os resultados confirmaram a pertinência do reconhecimento do direito de uso do ativo arrendado e de uma obrigação com as parcelas do arrendamento nas empresas arrendatárias do leasing operacional e revelaram que o reconhecimento inicial do ED/2010/9 afetou significativamente os demonstrativos contábeis e os indicadores financeiros das empresas com operações de arrendamento mercantil operacional, aumentando a percepção do endividamento e diminuindo a percepção de liquidez e de rentabilidade das arrendatárias.

Ett av världens huvudsakliga normgivningsorgan inom redovisningsstandarder är International Accounting Standards Board. Just nu pågår projektet att revidera föreställningsramen där grundtankarna för den finansiella rapporteringen redogörs. Studien kommer beröra förslag beträffande definition, recognition och derecognition av skuld. Olika intressenter har fått möjligheten att kommentera dessa förslag genom Comment Letters (CL) på ett tidigare utgett Exposure Draft (ED) 2015. Studiens syfte är att redogöra för olika intressentgruppers inställning till förslaget på definition, recognition och derecognition av skulder i IABS:s föreställningsram. Vidare är syftet att undersöka den bakomliggande anledningen till varför de ställer sig positiva eller negativa till förslaget. Slutligen är syftet att undersöka om informationsbehovet skiljer sig mellan intressentgrupperna beträffande definition, recognition och derecognition i IASB:s föreställningsram. Studiens bidrag är att bidra med en större förståelse inom ämnet samt att vara till nytta för normgivare och den framtida normgivningsprocessen. Detta görs genom att identifiera hur olika intressenter ställer sig till förslagen samt varför. Då det är viktigt att intressenters intressen tas hänsyn till för att föreställningsramen ska bli allmänt accepterad, kommer studiens resultat vara ett bidrag till den fortsatta utvecklingen av föreställningsramen. Studien baseras på de CL som inkommit till International Accounting Standards Board innan den 26 oktober 2015, vilket var sista datumet att lämna CL på ED 2015. Studien har avgränsats till att endast inkludera CL från normgivare, redovisningsprofessionen, banker, företag och akademiker. I studien behandlas 125 stycken CL. Därefter har en dokumentundersökning med en induktiv ansats gjorts. Resultatet av studien visar att en majoritet av intressenterna ställer sig positiva till förslagen beträffande definition, recognition och derecognition av skuld. Banker är den enda intressentgrupp som ställer sig negativa till förslaget vilket kan grunda sig i att de är oroliga att förslaget öppnar upp en möjlighet för företag att själva göra en bedömning om vilken redovisningsmetod de ska välja. Emellertid önskar alla intressenter att mer vägledning ges i föreställningsramen. Vidare går det att dra en slutsats att intressenterna önskar en mer regelbaserad föreställningsram. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att projektet att revidera föreställningsramen bör fortgå då det finns oklara principer som behöver tydliggöras. / One of the world's main standard-setters in accounting standards is the International Accounting Standards Board. The project to revise the Conceptual Framework is ongoing. The Conceptual Framework sets out the basic concepts for financial reporting. This study will concern proposals regarding the definition, recognition and derecognition of liabilities. Various stakeholders have been given the opportunity to comment on these proposals through Comment Letters (CL) on a previously released Exposure Draft (ED) 2015. The purpose of this study is to account for the different interest groups' attitude towards the proposal for the definition, recognition and derecognition of liabilities in the IASBs’ Conceptual Framework. Furthermore, the purpose is to examine the underlying reasons why they have positive or negative attitude to the proposal. Finally, the purpose is to examine whether the need for information differs between the interest groups in terms of definition, recognition and derecognition in the IASBs’ Conceptual Framework. The contribution of the study is to contribute to a greater understanding of the subject, as well as to benefit the standard-setters and the future process for standard-setting. This is done by identifying the different stakeholders attitude towards the proposals and why. Since it is important that the interests of stakeholders will be taken into account in order for the Conceptual Framework to be widely accepted, the study's results will be a contribution to the continued development of the Conceptual Framework. The study is based on the CL submitted to the International Accounting Standards Board before October 26, 2015, which was the last date to leave a CL on ED 2015. The study has been limited to, include only CL from standard-setters, accounting professionals, banks, companies and academics. The study consists 125 CL. Then a document examination with an inductive approach has been made. The result of the study shows that a majority of stakeholders are in favor of the proposals regarding the definition, recognition and derecognition of liabilities. Banks are the only interest group who disagrees with the proposal, which may be because they are worried that the proposal opens up for the opportunity for companies to make an assessment of the accounting method they themselves should choose. However, all stakeholders want more guidance in the Conceptual Framework. Furthermore, it can be concluded that stakeholders wish for a more rule-based Conceptual Framework. Based on the results of the study, it can be noted that the project to revise the Conceptual Framework should continue as there are unclear principles that need clarification. This essay is written in Swedish.

År 2011 konsulterade International Accounting Standards Board (IASB) med berördaintressenter och lokala standardsättare angående IASB:s agenda, vilket ledde fram till beslutom revidering av nuvarande föreställningsram. IASB avsåg revidera föreställningsramen medsyfte att uppdatera, förbättra och fylla de luckor som ansågs finnas. Revideringen mynnade uti ett antal tillägg och flera ändringar gällande skulddefinitionen. En av de mer betydelsefullaförändringar som gjordes var borttagningen av sannolikhetskriteriet, vilket var ett av deförslag som innefattas i IASB:s Exposure Draft som publicerades i maj 2015. Studiensproblemdiskussion visar på att nuvarande föreställningsram har erhållit mycket kritik, vilketlett fram till studiens syfte.Syftet med studien är att undersöka intressenters attityder till IASB:s revidering avskulddefinitionen i föreställningsramen, samt studera om intressenternas attityder till förslagetom ny definition skiljer sig mellan olika intressentgrupper. Studien ska hjälpa till att klargörahur organisationer förhåller sig till denna revidering och om det finns mönster iintressenternas attityder. Resultatet av studien ska sedermera hjälpa till att avgöra möjligakonsekvenser och om IASB bör fortsätta revideringen.Fram till 23:e januari 2017 hade sammanlagt kommentarer från 233 organisationer inkommittill IASB med synpunkter på revideringen. Urvalsprocessen medförde att 126 av dessa komatt ligga till grund för studiens empiri och analys. Eftersom avsikten med studien har varit attanalysera dokument för att tolka och skapa en djupare förståelse för intressenternaskommentarer har en kvalitativ innehållsanalys genomförts. Därefter har en abduktivforskningsansats anammats vilket innebär att studien har inslag av både deduktion ochinduktion.Resultatet av studien indikerar att en majoritet av respondenterna delar IASB:s uppfattningangående revideringen av skulddefinitionen. Av definitionens olika kriterier erhöll samtligafrämst positiva attityder, men inom varje kriterium fanns respondenter som motsatte sigIASB:s förslag. Endast en av totalt elva intressenter motsatte sig samtliga kriterier avskulddefinitionen. Den främsta kritiken riktades till IASB:s förslag att en skuld existerar omdet inte finns någon praktisk förmåga att undvika en överföring. Negativa attityder berördeockså att revideringen framstår otydlig och svårtolkad samt att vissa ändringar står i kontrasttill befintliga standarder.I studiens slutsatser framgår att det framkommer ett flertal mönster bland intressenternasattityder, däribland åsikten om att fler skulder kommer att recogniseras i balansräkningen.IASB anses därmed motsägelsefulla eftersom de förespråkar försiktighet, vilket kommer attminska då fler osäkra skulder recogniseras. Detta står i kontrast till vägledning i befintligastandarder och kan generera en hög grad av osäkerhet, vilket medför att finansiella rapportertolkas och framställs olika. Dessutom anses IASB motsägelsefulla med exkluderandet avsannolikhetskriteriet. Motsägelsen kring försiktighet och borttagningen avsannolikhetskriteriet kan också medföra negativa konsekvenser på den rättvisande bild företagbör redovisa. Utifrån dessa slutsatser bör IASB fortsätta revidera skulddefinitionen för attskapa tydligare riktlinjer och minska osäkerheten. / In 2011, the International Accounting Standards Board (IASB) consulted with interestedstakeholders and local standard-setters regarding the IASB agenda, which resulted in adecision to revise the current Conceptual Framework. The IASB aimed to revise theConceptual Framework with purpose of updating, improving and filling gaps. The revisionresulted in a number of additions and several changes regarding the liability definition. One ofthe more significant changes was the removal of the probability criterion, which was one ofthe proposals included in the IASB Exposure Draft, published in May 2015. The study showsthat the current Conceptual Framework has received a lot of criticism, which led to thestudy’s purpose.The purpose of this study is to examine stakeholders’ attitudes towards IASB’s revision of theliability definition in the Conceptual Framework and examine whether the attitudes ofstakeholders is different between stakeholder groups. The study should help clarify howorganizations relate to this revision and if there are patterns in stakeholder attitudes. The resultof the study will then help to determine possible consequences and whether the IASB shouldcontinue the revision.Until January 23rd of 2017, 233 organizations had comment on the IASB’s revision. Thesewere examined and a defined selection was made which resulted in 126 comments that werethe basis for this study. Since the purpose of the study has been to analyse documents tointerpret and create a deeper understanding of stakeholder comments, a qualitative contentanalysis has been conducted. Thereafter an abductive research approach was used, whichindicates that the study has elements of both deduction and induction.The result of the study indicates that a majority of respondents share the IASB's viewregarding the revision of the liability definition. The different criteria of the definitionreceived mostly positive attitudes, but each criterion had respondents who opposed theIASB’s proposal. Only one of eleven stakeholders opposed all the criteria of the liabilitydefinition. The main criticism was directed to the IASB's proposal that a liability exists ifthere is no practical ability to avoid a transfer. Negative attitudes also addressed the revisionto be unclear, and difficult to interpret, and that changes are in contrast to existing standards.The study’s conclusions show that there are a number of patterns among stakeholders'attitudes, including the view that more liabilities will be recognized in the balance sheet. TheIASB is therefore considered contradictory as they advocate prudence, which will decrease asmore uncertain liabilities are to be recognized. This contrasts the guidance in existingIVstandards and can generate a high level of uncertainty, which means that financial statementsare interpreted and produced differently. In addition, the IASB is considered contradictorywith the exclusion of the probability criterion. The contradiction of prudence and the removalof the probability criterion can also adversely affect the faithful representation. Based on theseconclusions, the IASB should continue revising the liability definition to create clearerguidelines and reduce uncertainty.

Bakgrund: En ny standard, IFRS 15 - Intäkter från avtal med kunder, implementerades nyligenför intäktsredovisning som medfört utökade upplysningskrav. Syftet med upplysningskraven äratt fastställa de principer som ett företag ska tillämpa för att redovisa användbar informationom intäkternas karaktär, belopp och tidpunkt samt osäkerhet som härrör från avtal med kunder.Tidigare studier visar på att det finns skillnader i redovisningen förekommer mellan länder somtillhör olika traditioner och därav är redovisningen inte harmoniserad. Traditionerna utgörs avden anglosaxiska och kontinentaleuropeiska och skiljer sig redovisningsmässigt utifrån landetsinstitutionella faktorer. Syfte: Syftet med undersökningen var att fastställa i vilken grad som Storbritannien och Sverigeuppfyller de utökade upplysningskrav som IFRS 15 - Intäkter från avtal med kunder harmedfört, för att förstå om det finns några skillnader i uppfyllnadsgrad mellan länderna. Metod: Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod i form av innehållsanalyserutifrån deskriptiv statistik och ett z-test. Undersökningens population bestod av börsnoteradeföretag i Sverige och Storbritannien. Urvalet utsågs genom fem stratifierade kritiker fråndatabasen Orbis. Slutsats: Undersökningen har resulterat i att både Sverige och Storbritannien har en bristandeuppfyllnadsgrad vad gäller IFRS 15’s upplysningskrav. Undersökningen har även visat att detfinns skillnader mellan länderna för tre av fem undersökningsvariabler, avseende tidpunkt,osäkerhet och segment. / Background: A new standard regarding revenue recognition, IFRS 15 - Revenue fromContracts with Customers, has recently been implemented with extended disclosurerequirements. The purpose with the disclosure requirements is to establish the principles acompany must apply to report useful information about the nature, amount and time of revenueas well as uncertainty arising from contracts with customers. Previous studies show thatdifferences in accounting occurs between countries that belong to different traditions andtherefore the accounting is not harmonized. The traditions consist of Anglo-Saxon andContinental European and differs in accounting based on the country’s institutional factors. Purpose: The purpose of this thesis was to determine the extent to which the UnitedKingdom and Sweden meet the extended disclosure requirements that IFRS 15 - Revenue fromContracts with Customers has entailed, to understand if there are any differences in the degreeof fulfillment between the countries. Method: The thesis was conducted with a quantitative method using content analysis based ondescriptive statistics and a z-test. The population of the thesis was listed companies in Swedenand the United Kingdom. The sample was selected by five stratified critics from the Orbis database. Conclusion: The thesis has resulted in both Sweden and the United Kingdom have a lack ofcompliance with IFRS 15’s disclosure requirements. The thesis has also shown that there aredifferences between the countries for three out of five variables, regarding time, uncertainty,and segments.