A ascensão de um organismo internacional e privado como o IASB e a adesão maciça de inúmeros países às suas normas, trouxeram mudanças na dinâmica da regulação dos relatórios financeiros em diversos países, que assim como o Brasil, tiveram historicamente as normas contábeis de suas empresas definidas por legislações nacionais sob a responsabilidade de entes públicos. Essa nova dinâmica levanta preocupações para as empresas, normatizadores nacionais, governos, investidores, acadêmicos e outros interessados pelas normas contábeis. Esta pesquisa buscou analisar a associação das características específicas dos participantes do processo de regulação contábil internacional promovido pelo IASB e a sua influência na elaboração das IFRS, investigando o alinhamento entre as decisões do órgão e as opiniões manifestadas por stakeholders específicos. Para isso, foram utilizadas as cartas de comentários enviadas no processo de elaboração da nova norma sobre reconhecimento de receita, Revenue from contracts with Customers. Foi realizada a análise de conteúdo de 1.177 cartas relativas à consulta pública ao Discussion Paper, de dezembro de 2008 e ao Exposure Draft de junho de 2010. Os resultados iniciais demonstraram que o IASB atendeu as preferências da maioria dos participantes. No entanto, algumas características dos lobistas se revelaram mais associadas às decisões do regulador do que outras. Os resultados do modelo de regressão logística revelaram que os comentários emitidos pelas empresas preparadoras de demonstrações contábeis tiveram maior associação com as decisões do IASB, do que os comentários de reguladores nacionais, profissionais em geral, acadêmicos ou usuários. Essa associação foi ainda maior quando ocorrem divergências com as preferências prévias do regulador e este modificou a sua opinião. Empresas estadunidenses que discordaram dos procedimentos propostos tiveram maiores chances de ter seu comentário aceito do que as sugestões feitas por preparadores de outro país. Constatou-se ainda a existência de associação entre os comentários das grandes firmas multinacionais de auditoria e as decisões do IASB. Os comentários das Big Four mostraram ter até 5 vezes mais chances de ser aceito pelo regulador, do que os comentários feitos por outros interessados. Esses aspectos vão de encontro às pesquisas que relatam que a maior homogeneidade de interesses entre os preparadores funciona como incentivo para o exercício de lobbying e que essa pressão está associada às decisões tomadas pelos reguladores. Adicionalmente, a análise da história e da estrutura do IASB, aliadas a um conjunto de pesquisas empíricas, trazem evidencias que sugerem os mesmos resultados em relação a associação entre as decisões do regulador e as preferencias das grandes firmas de auditoria. A cumplicidade ideológica documentada nas pesquisas, entre as Big Four e o regulador internacional, facilita a associação entre as ideias das entidades e implica na possibilidade de influência dessas firmas sobre as decisões do IASB. A teoria dos grupos de interesses (Becker, 1983), em conjunto com os resultados desta pesquisa, contribuem para explicar que a falta de um mandato legal para impor suas normas e a necessidade de construir legitimidade fazem com que o IASB funcione como um mediador de interesses. Nesse cenário, a escolha de determinado tratamento contábil reflete uma decisão onde os reguladores procuram gerenciar os conflitos, mas acabam por atender com maior atenção as preferencias daqueles que forem mais efetivos em convencê-lo. / The rise of an international and private body like the IASB and the massive convergence of many countries to its standards, have brought changes in the dynamics of the financial reporting regulation in different countries that, just like Brazil, historically had their accounting standard set by national laws under the responsibility of governmental entities. This new dynamic raises concerns for businesses, national standard-setters, governments, investors, academics and others interested in accounting standards. This research aimed to assess the association of specific characteristics of the participants of the international accounting regulation process promoted by the IASB and their influence in the definition of IFRS, investigating the alignment between the decisions of the Board and the opinions expressed by specific stakeholders during the period that draft standards were publicly exposed. For this, the comment letters sent to the IASB during the process of drafting the new standard on revenue recognition, Revenue from contracts with Customers were read and a content analysis was performed of 1,177 letters relating to both the public consultation to the Discussion Paper (December 2008) and the subsequent Exposure Draft (June 2010). Initial results showed that the IASB has met the preferences of most participants. However, some features of the lobbyists proved more associated with the regulatory decisions than others. The results of the logistic regression model revealed that the comments made by preparers of financial statements have a greater association with the decisions of the IASB, than the comments of national regulators, professionals in general, academics or users. This association is even greater when diverging views areraised in relation with the previous preferences of the regulator and their view is ultimately changed. If the company was American and showed disagreement with the proposed procedure, the chances of having its comment accepted were greater than if the suggestion came from a preparer from another country. Another finding was the existence of a strong association between the comments of the large multinational audit firms and the decisions of the IASB. A comment from one of the Big Four showed up to 5 times more probability to beaccepted by the regulator than a comment made by any other stakeholder. These aspects confirm the researches that report that the greater homogeneity of interest between preparers act as incentives for the exercise of lobbying and pressure that is associated with the decisions taken by the regulator. Additionally, analysis of the history and structure of the IASB, as well as a group of empirical studies are rich in reporting evidence that confirms the results in the association relationship between the decisions of the regulator and the preferences of the large audit firms. The ideological complicity among the Big Four and IASB, documented in researches, facilitates the association between the ideas of these organizations and imply in the possibility of influence of these firms on IASB´s decisions. Thus, the use of the theory of interest groups (Becker, 1983) together with the results presented in this research, explain the lack of a legal mandate to enforce its rules and the need to build legitimacy makes the IASB to act as a mediator interests. In this scenario, the choice of a particular accounting treatment reflects a decision in that regulators seek to manage conflicts, but eventually meet more closely the preferences of those who are most effective in convincing him.

Thesis deals with leasing financing in light of Czech national regulations and IFRS. At first part it applies to lease at common level, its historical development, advantages and disadvantages and also its division. Second part targets the legal regulations in the Czech Republic, including tax and accounting view. Third part deals with IFRS adjustment, some distinctions from US GAAP, convergent project of IASB and FASB and discussion paper Leases: preliminary views. The work is completed by the practical application aimed at comparison Czech national regulations and IFRS in case of the financial leasing.

Titel: Lobbying på IFRS 7: En kvantitativ studie på 89 intressenter med avseende på argumentation. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi.  Författare: Alexander Johansson och Amin Al-Sabti.  Handledare: Jan Svanberg. Examinator: Mats Landström. Datum: 2022-05-25. Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka om det finns ett samband mellan företag och antalet argument samt företagens användning av konsumtionsargument i kommentarsbreven. Detta i jämförelse med icke-företag och med avgränsning till implementeringen av IFRS 7.  Metod: Studien baseras på en deduktiv ansats med en applicering av en innehållsanalys. Studien har en kvantitativ strategi där 89 stycken avsändare av kommentarsbrev ligger till grund för studiens analyserade sekundärdata. Sekundärdata har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat och slutsats: Studiens resultat påvisar att det inte finns något samband mellan företag och antal argument i kommentarsbreven, vilket är i linje med tidigare forskning. Vi finner även att det saknas signifikant samband mellan företag och användningen av konsumtionsargument. Dessutom presenteras beskrivande data i den mån kommentarsbreven analyserats och kodats. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till företagsekonomiska forskningen via ämnesområdet lobbying då studien påvisar att det inte finns ett signifikant samband mellan företag och antal argument samt företag och konsumtionsargument i jämförelse med icke-företag inom kontexten IFRS 7. Studien bidrar även i kombination med tidigare forskning till ökad kunskap avseende argumentationen hos företag och icke-företag. Förslag till vidare forskning: Ett förslag till vidare forskning kan vara att utföra en liknande studie med avseende på metodiken men att analysera andra aspekter i kommentarsbreven och möjligtvis analysera andra standardsättningsprocesser. Nyckelord: Lobbying, IFRS 7, IFRS, IASB, argumentation, redovisningsstandarder. / Title: Lobbying on IFRS 7: A quantitative study of 89 stakeholders in terms of argumentation. Level: Degree project at the undergraduate level (Bachelor's degree) in the subject Business Administration.  Authors: Alexander Johansson och Amin Al-Sabti. Supervisor: Jan Svanberg. Examiner: Mats Landström. Date: 2022-05-25. Purpose: The purpose of this work is to investigate whether there is a connection between companies and the number of arguments and the companies' use of consumption arguments in the comment letters. This is in comparison with non-companies and with delimitation to the implementation of IFRS 7. Method:The study is based on a deductive approach with an application of a content analysis. The study has a quantitative strategy where 89 senders of comment letters form the basis for the study's analyzed secondary data. The secondary data has been processed and analyzed in the statistical program SPSS. Results and conclusion: The results of the study show that there is no connection between companies and the number of arguments in the comment letters, which is in line with previous research. We also find that there is no significant connection between companies and the use of consumption arguments. In addition, descriptive data are presented to the extent that the comment letters have been analyzed and coded. Contribution of the study: The study contributes to business economics research via the subject area lobbying as the study shows that there is no significant relationship between companies and number of arguments as well as companies and consumption arguments in comparison with non-companies in the context IFRS 7. The study also contributes in combination with previous research to increased knowledge regarding the argumentation of companies and non-companies. Suggestions for further research: A proposal for further research may be to carry out a similar study regarding the current methodology but to analyze other aspects in the comment letters and possibly analyze other standard setting processes.  Keywords: Lobbying, IFRS 7, IFRS, IASB, argumentation, accounting standards.

Växthuseffekten är idag ett välkänt fenomen. För inte så länge sedan skrev 195 länder på klimatavtalet i Paris, ett avtal som slår fast att länderna tillsammans ska arbeta mot målet att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader Celsius. Redan före ingåendet av detta avtal fanns åtgärder som syftade till att minska den globala uppvärmningen. Införandet av utsläppsmarknaden är en sådan åtgärd. Denna marknad bygger på att man med hjälp av ekonomiska incitament påverkar företag att minska sina utsläpp. Om företag inte kan minska sina utsläpp står de inför stora kostnader. Hela idén med utsläppsmarknader hotas dock av det faktum att det inte finns någon vägledning kring hur företag ska redovisa utsläppsrätter i de finansiella rapporterna. Som ett resultat av avsaknaden av vägledning på området är det upp till företag själva att avgöra hur och om de ska redovisa utsläppsrätter. En ytterligare konsekvens av detta är det väldigt många företag som inte redovisar utsläppsrätter överhuvudtaget. Även bland de företag som valt att redovisa utsläppsrätter finns det en stor variation.I denna studie undersöks variationen ur ett annat perspektiv. Syftet med denna studie är att söka förklara varför företag tillämpar olika redovisningsmetoder gällande redovisning av utsläppsrätter utifrån ett anglosaxiskt och kontinentalt perspektiv. Den genomförda metoden i studien är en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag som behandlade 32 anglosaxiska respektive 32 kontinentala börsnoterade företags årsredovisningar. Samtliga företag är deltagare på en utsläppsmarknad och följer IFRS.Studien visar att det finns skillnader mellan anglosaxiska och kontinentala företags redovisning av utsläppsrätter. Studien visar även att dessa kan förklaras utifrån de egenskaper som är typiska för respektive redovisningstradition. Anglosaxiska företag redovisar överlag mycket mindre om utsläppsrätter än vad kontinentala företag gör. Detta faktum kan troligen förklaras genom den starka position som revisionsprofessionen har i den anglosaxiska redovisningstraditionen. Bland de anglosaxiska företag som väl valt att upplysa visar studien att deras redovisningsval styrs av syftet med deras finansiella rapporter. Vidare visar studien att kontinentala företag använder varierande värderingsmetoder vilket kan kopplas till skattelagstiftningens påverkan på redovisningspraxis i dessa länder. En annan skillnad är att kontinentala företag i högre grad erkänner hela förpliktelsen i balansräkningen vilket har sin förklaring i att de anses redovisa mer försiktigt.Studien belyser hur företags redovisningsval påverkas av redovisningstraditionerna i ett land och bekräftar att de fortfarande existerar. Dessa slutsatser kan bidra med ett nytt perspektiv i det pågående arbetet att ta fram vägledning gällande redovisning av utsläppsrätter. Vi anser att vägledning är nödvändig för att utsläppsmarknaden ska leva upp till sitt syfte, vilket den inte gör idag. / Today, the effect of greenhouse gases is a well-known phenomenon. Not so long ago 195 countries signed the Paris agreement, a document which states that the countries will work together to achieve the goal of keeping the global warming below 2 degrees Celsius. Even before the entrance of this agreement measures were taken to reduce global warming. The introduction of an emission trading scheme is one such measure. The scheme tries to create economic incentives for companies to reduce their emissions of greenhouse gases. If no efforts are made in order to reduce their emissions, the companies will face extensive costs. However, the whole idea of an emission trading scheme is threatened by the fact that there is no guidance on how companies should report emission allowances in their financial reports. As a result of the lack of guidance companies will have to decide on their own if and how they should account for emission allowances. A further consequence of this is that many companies do not account for emission allowances at all. It is also a big variation among the companies that have chosen to account for emission allowances.In this study we investigate the variety through a different perspective. The purpose of this study is to explain why companies use different accounting methods when they account for emission allowances from an Anglo-Saxon and Continental view. The applied method of this study is a quantitative content analysis with qualitative elements on 32 Anglo-Saxon and 32 Continental companies´ annual reports. All of the companies are participants on an emission trading scheme and comply with IFRS.The study shows that there is a difference between Anglo-Saxon and Continental accounting for emission allowances. The study also shows that this difference can be explained by the characteristics that are typical for each accounting tradition. In general, Anglo-Saxon companies disclose less about their emission allowances than the Continental companies do. This fact can probably be explained by the audit profession’s strong position in the Anglo-Saxon accounting tradition. The study also shows that the Anglo-Saxon companies that have chosen to disclose are guided by the objective of their financial statements. Furthermore, the study shows that Continental companies use several different valuation methods, which can be explained by the strong connection between tax and accounting practice in the Continental countries. Another difference is that Continental companies more frequently gross the liability in the balance sheet, which is explained by the fact that Continental companies are considered more prudent. This study highlights how corporate accounting choices are influenced by the countries’ accounting traditions and confirm that these traditions still exist. These conclusions can provide a new perspective in the current effort to develop guidance regarding the accounting of emission allowances. We believe that guidance is necessary if the emission trading scheme shall fulfil its purpose, which it currently does not.

Leasing är en populär finansieringsmetod. Redovisningen av leasing har dock kritiserats för att inte redovisa en rättvisande bild. Åtgärder för att försöka förbättra leasingredovisningen var en av de punkter som stod på agendan för IASB och FASB konvergensprojekt. Den främsta kritiken riktas till företag som redovisar under US GAAP där standarden lätt låter sig kringgås. Detta eftersom de medvetet klassificerar leasingavtalen som operationella. De operationella leasingarna ger en missvisande bild eftersom de inte går igenom balansräkningen. Det blir missvisande om de produkter eller tjänster som finansieras genom leasing skapar intäkter för företaget och bör därför ses som en tillgång.Syftet med studien är att föra en fördjupad diskussion kring den kommande leasingstandarden och dess effekt. Eftersom standarden inte ännu införts bidrar studien till ökade kunskaper inom området inför kommande standard. Studien bygger på en kvalitativ ansats med såväl kvantitativ som kvalitativ data. Den omfattar flera olika tillvägagångssätt för information. Empirin behandlar beräkningar på den förväntade effekten av en ny standard samt diskussioner med respondenterna.Resultatet visar på att den nya standarden får en markant påverkan på de företag som har stor andel operationella leasingavtal som redovisar under US GAAP. Det visar även hur nyckeltal som soliditet och skuldsättningsgrad försämras vid en kapitalisering av operationella leasingavtal. Resultat visar på en mer rättvisande bild vid ny leasingsstandard. Däremot kan den rubbas om alternativa finansieringsmetoder uppkommer.Studien behandlar en fördjupad diskussion kring ett mycket omtalat ämne men det var först i januari i år som den nya standarden presenterades. Därför bidrar studien med relevant information om den slutliga produkten av konvergensprojektet för leasing och diskussion kring alternativa finansieringsmöjligheter. / Leasing is a popular financing method and has received a lot of criticism for its accounting because it is not representing a true and fair view. This problem was one of the things on the agenda of the convergence project between IASB and FASB. The prime criticism is aimed for those companies that report under US GAAP where the standard is easy to manipulate by classify the leases as operating. The operating contracts are providing a deceptive picture by avoiding the balance sheet. The reason way this is deceptive are because the leased asset generates income for the company.The purpose of the study is to conduct a deeper discussion about the future leasing standard and its impact. Since the standard has not yet been put into use, the study contributes to increase knowledge in the area for the future standard. The study is based on a qualitative approached with quantitative and qualitative data. Different approached has been considered when collecting empirical data. The empirical data process information about leasing and calculations on the expected impact of the new standard and also discussions with the respondents.The result indicates that the new standard have a significant influence on the companies that have a large proportion of operating leases. The outcome also indicates how the key figures solidity and debt to equity ratio is being impaired through a capitalizing of operating leases. The outcome gives an increased true and fair view of the leasing standard. However financial engineering can disrupt the true and fair view.The study covers a deeper discussion about a controversial subject, but it was not until January this year the standard was publicly presented. The study therefore contributes with relevant information to the final product of the convergence project for leasing and a discussion about alternative financial engineering.This thesis is written in Swedish.

År 2011 drog IASB slutsatsen att föreställningsramen åter borde vara ett prioriterat projekt för revidering. Syftet med denna revidering var att tillhandahålla bättre riktlinjer till standardssättare. Detta mynnade ut i ett ”Exposure Draft” (ED), som IASB publicerade i maj år 2015. Revideringen ledde bland annat fram till ett antal förändringar av olika definitioners innehåll. Studiens problemdiskussion visar att processen att skapa en accepterad föreställningsram är komplex.Syftet med denna studie är att undersöka intressenternas attityd gentemot IASBs revidering av tillgångsdefinitionen i förställningsramen, år 2015 och utreda om attityden skiljer sig mellan olika intressentgrupper samt kulturer för att se om den borde fortsätta revideras.Den 25 januari 2016 hade 241 ”comment letters” publicerats på IASBs hemsida som svar på IASBs ED 2015. Efter bortfall och urval erhöll vi 92 ”comment letters” som behandlads i denna studie. För att utläsa intressenternas åsikter och attityder, avseende tillgångsdefinitionen, valde vi att genomföra en kvalitativ innehållsanalys. Vi antog sedan en abduktiv forskningsansats, som innebär att studien innehåller både deduktiva och induktiva inslag.Studien indikerar att en majoritet av respondenterna delade IASBs uppfattning angående de olika delarna av tillgångsdefinitionen, dock är det endast en minoritet av respondenterna som delar IASBs uppfattning angående samtliga delar av tillgångsdefinitionen. Detta innebär att de flesta intressenter motsatte sig någon del av definitionen. Den främsta kritiken är att revideringen medför att fler osäkra tillgångar kan recogniseras i balansräkningen. Det förekommer också en avsaknad av riktlinjer kring vissa delar av tillgångsdefinitionen.Vår slutsats är att det förekommer skillnader mellan intressenternas attityder och att detta i vissa fall är kopplat till deras ekonomiska intresse. Studien indikerar även att det finns en marginell skillnad mellan de olika kulturområdena (African East, Anglo, Asian-Colonial, Germanic, Less developed Asian, More developed Asian, More developed Latin och Nordic). En majoritet av respondenterna inom de studerade kulturområdena innehar ett optimistiskt synsätt gentemot tillgångsdefinitionen vilket står i kontrast till tidigare forskning. Utifrån denna slutsats så anser vi att tillgångsdefinitionen borde fortsätta revideras för att skapa klarare riktlinjer. / In the year of 2011, IASB came to the conclusion to once again revise their Conceptual Framework. The purpose of this revision was to create clearer guidelines for the standard setters. The revision led to an Exposure Draft (ED) that IASB published in May of 2015. The result of the revision was a number of propositions that IASB announced in the ED. The process of creating an accepted framework is complex, which is shown in the problem discussion of this study.The purpose of this study is to examine the stakeholders' attitude towards IASB's revision of the asset definition, year 2015, and examine whether the attitude is different between different stakeholders and cultural areas to see if a new revision should be required.IASBs website had 241 comment letters available on January 25, 2016 as a response on the ED. These were examined and a defined selection was made which reduced the number of comment letter to 92. To identify the stakeholders' opinions and attitudes towards the revised asset definition, a qualitative content analysis was made. An abductive research approach was used, which means that the study contains both deductive and inductive elements.A majority of the respondents directed criticism towards some parts of the asset definition. This indicates that a majority of the respondents are critical towards IASB’s asset definition as a whole. The main criticism towards the revision involved a concern that more uncertain asset could be recognized in the balance sheet, which would lead to a decreased relevance in the financial reports. The respondents also expressed that the revised asset definition have an absence of guidelines on some parts of the definition.The conclusion of this study is that it exist some differences between stakeholders' attitudes which in some cases can be linked towards their economic interest. The study also indicates that it exist a marginal difference between different areas of culture (African East, Anglo, Asian-Colonial, Germanic, Less developed Asian, More developed Asian, More developed Latin och Nordic) and that the areas hold a more optimistic view in contrast to previous research. From this conclusion we argue that the asset definition one again should be revised, with clearer guidelines.This essay will be written in Swedish

The growing globalization within the business world and of capital market are contributing to a need of further harmonize accounting practices. This is because the differences in the accounting rules created differences in the financial outcomes. In 2005, all members within EU decided to move from a rule-based framework to a principle-based framework. A transition to the international regulations, International Financial Reporting Standards (IFRS), created better conditions for companies and stakeholders. With the aim to minimize the discrepancies in accounting practices, the European standard setting body, IASB aligned with the American standard setting body, FASB in a harmonization project to create a common and harmonized framework. The project started in 2002, and IASB and FASB corporation towards a common goal of an improved comparability of the financial statements by a uniform set of accounting standards. The purpose of this dissertation is to analyze the similarities and differences between IASB:s and FASB:s accounting for intangible assets and their attitude to the developments in the international harmonization process. We have conducted a study to what extent the different standards are harmonized in relation to each other. To fulfill this purpose the study has been performed from an abductive approach with a comparative design where we have classified different quots from each framework. The character of the analysis is qualitative and we chose to study four areas within each framework fair value, useful life, depreciation and impairments. Based on the information from the economic literature and scientific articles we used the dimensional theory to demonstrate how harmonized the standards are in relation to each other. The results show that there has been a harmonization between the IASB:s and FASB:s rules, however, disparity remain in terms of cultural and institutional differences. The analysis shows that IFRS:s are more rule-based than principle-based compared to US GAAP in terms of intangible assets. We think that a standard should include both rules and principles. / Det sker en ständig globalisering inom företagsvärlden, inte minst inom kapitalmarknadsområdet. I denna process har skillnader mellan regler kring olika redovisningssystem inte följt med i samma takt. Skillnader mellan olika redovisningssystem har påvisats skapa skillnader i finansiella utfall. Denna företeelse har i sin tur framkallat ett behov av att skapa ett harmoniserat redovisningssystem. År 2005 beslutade sig därför samtliga medlemsländer inom EU att en övergång från ett regelbaserat regelverk till ett alltmer principbaserat regelverk skulle äga rum. Övergången till det internationella regelverket, International Financial Reporting Standards (IFRS), skulle hjälpa till att skapa de förutsättningar som krävdes för en samstämmighet inom området. Konceptet riktade sig främst mot företag och intressenter som var verksamma på den internationella marknaden. För att praktiskt kunna minimera redovisningsskillnader mellan olika redovisningssystem ingick den internationella normgivaren IASB, tillsammans med den amerikanska normgivaren FASB, i ett konvergeringsprojekt. Syftet var att skapa ett gemensamt och harmoniserat regelverk. Projektet mellan IASB och FASB inleddes år 2002 för att arbeta mot ett gemensamt mål om en förbättrad jämförbarhet mellan de finansiella rapporterna. Syftet med studien är att undersöka och analysera skillnaderna mellan IASB:s och FASB:s hantering av immateriella tillgångar, samt hur de ställer sig till utvecklingen inom den internationella harmoniseringsprocessen. Utifrån detta syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ studie då vi anser att denna forskningsform ger oss möjligheten till att besvara våra forskningsfrågor. I vår undersökning har vi studerat i vilken grad de olika standarderna harmoniserar med varandra. För att uppfylla syftet har studien genomförts utifrån en abduktiv ansats, med en komparativ design, där vi har klassificerat utdrag från vardera regelverk. Vi har utgått från en kvalitativ undersökningsansats där fyra områden valts ut och analyserats. Områdena består i redovisning av verkligt värde, nedskrivningar, avskrivningar och nyttjandeperiod. Utifrån ekonomisk litteratur och vetenskapliga artiklar, har vi med hjälp av dimensionsteorin, kunnat visa i vilken mån regelverken är harmoniserade. Resultatet visar att det har skett en harmonisering mellan IASB:s och FASB:s regelverk, dock kvarstår det kulturella och institutionella skillnader. Analysen visar att IFRS är mer regelbaserad än principbaserad i förhållande till US GAAP vad det gäller immateriella tillgångar. Slutsatsen motsäger alltså den generella bilden av att US GAAP är regelbaserad och IFRS är principbaserad. Slutligen går utvecklingen inom harmoniseringen mot att utövaren får användning av sitt professionella omdöme och att regleringarna blir mer klara och flexibla. Enligt vår mening är det mest effektivt att en standard innehåller både regler och principer.

Efter cirka 20 års arbete kommer en ny redovisningsstandard för försäkringskontrakt, den 1januari 2022, att träda i kraft. Standarden namnges International Financial Reporting Standards17 (IFRS) och kommer ersätta den nuvarande interimstandarden IFRS 4. Under denna tid har International Accounting Standards Board (IASB) tagit fram flera olika förslag förutformningen av IFRS 17. År 2013 publicerade IASB en så kallad reviderad Exposure Draft(ED) där företag och organisationer bjöds in att kommentera på de förslag som tagits fram. Dessa kommentarer, så kallade Comment Letters (CL), är av väsentlig karaktär för hur den slutgiltiga standarden kommer att se ut. Därav utgjorde dessa CL det empiriska underlaget i denna studie. Problemdiskussionen i studien visar att IFRS 4 har fått mycket kritik för att inte vara en tillräckligt transparent och jämförbar redovisningsstandard. Detta leder sedermera framtill studiens syfte. Syftet med denna studie är att ta reda på om intressenterna, som genom sina CL kommenterat på IASB:s reviderade ED från 2013, anser att förslagen i densamma kommer att leda till en merjämförbar och transparent redovisningsstandard. Dessutom syftar studien till att ta reda på om det föreligger mönster i intressenternas attityder till förslagen i 2013 års reviderade ED och i så fall vilka dessa mönster är. Totalt genererade den reviderade ED:n 198 CL från olika typer av intressenter. Studiens urvalsprocess medförde att 67 av dessa CL utgjorde det empiriska materialet. Då studiens syfte är att analyserna och tolka intressenternas attityder till förslagen i den reviderade ED:ngenomförs en kvalitativ innehållsanalys som innehåller inslag av både en induktiv och deduktivforskningsansats. Studiens resultat visar att majoriteten av intressenterna håller med om att förslagen som framförs av IASB i den reviderade ED:n från 2013 kommer leda till en mer transparent och jämförbar redovisningsstandard. Däremot är det många intressenter som påpekar att flera avförslagen är komplexa och svårförstådda. Vissa av kommentarerna från företagen och organisationerna som analyserats uttrycker även att denna komplexitet är något som riskerar att skada jämförbarheten och transparensen. De tydligaste mönstren från de CL som analyserats är att förslagen är en förbättring från nuvarande redovisningsstandard samt tidigare förslag från IASB. Dessutom uppvisas mönstret att förslagen i den reviderade ED:n kommer att leda tillökad jämförbarhet och transparens. Dock menar många intressenter att implementeringsprocessen kommer vara mycket tids- och resurskrävande. Studiens slutsatser visar att en majoritet av intressenterna ställer sig bakom förslagen som framförs i den reviderade ED:n. Däremot ställer sig många kritiska till komplexiteten i förslagensamt bristen på vägledning. Dessa slutsatser påvisar att IASB är på rätt väg att uppnå sitt mål med en redovisningsstandard som har en högre grad av transparens och jämförbarhet än den nuvarande. / After approximately 20 years of work, a new accounting standard will take effect January 1st, 2022. The standard is called International Financial Reporting Standards 17 (IFRS) and will replace the current interim standard IFRS 4. During this time The International Accounting Standards Board (IASB) has worked out several proposals for modeling IFRS 17. In year 2013IASB published a so called revised Exposure Draft (ED) where companies and organizations were invited to comment on the proposals. These comments, so called Comment Letters (CL) are of significant nature for how the final standard will be designed. Thus, the CL made up the empirical basis of this study. IFRS 4 has received a lot of criticism for not being comparable and transparent enough. This problem subsequently led to the purpose of this study. The purpose of this study is to ascertain if stakeholders who commented on IASB:s revised ED from 2013 consider that the proposals in the ED will lead to a more comparable and transparent accounting standard. Furthermore, the study aims to find out if there are patterns in stakeholders’ attitudes towards the revised ED and if so, what those patterns are. The revised ED generated 198 CL in total from several different stakeholders. The study’s selection process ended with a total of 67 CL which made up the empirical material. Because the purpose of this paper is to analyze and interpret the stakeholders’ attitudes towards the proposals in the revised ED, a qualitative content analysis will be performed. It will include elements of both an inductive and deductive research approach. The results of the study show that a majority of stakeholders agree with the proposals in the revised ED from 2013 and that it will lead to a more transparent and comparable accounting standard. However, many stakeholders point out that several of the proposals are complex and hard to understand. Some of the comments from the companies and organizations that have been analyzed expresses that the complexity is a factor that may damage comparability and transparency. The most distinct patterns from the CL that have been analyzed are that the proposals constitute an improvement compared to the previous accounting standard as well as earlier proposals from the IASB and that the proposals in the revised ED will lead to increased comparability and transparency. Nevertheless, many stakeholders’ express concerns that the implementation process will be very time- and resource consuming. The study’s conclusion shows that the majority of stakeholders are in favor of the proposals in the revised ED. However, many also raise concerns regarding the complexity in the proposals and the lack of guidance. In light of these conclusions, IASB is on the right path to achieve their objective of an accounting standard with a higher degree of transparency and comparability than the current one.

Den i dagsläget mycket komplicerade IAS 39 som bland annat berör säkringsredovisninghade en del till den stora finanskrisen enligt vissa. Oavsett bakgrund så har utveckling av enny redovisningsstandard för att ersätta och förenkla säkringsredovisning påskyndats. Ettförsta utkast av förslag till förändring för redovisning av säkringar presenterades i december2010. IASB som leder arbetet har redan kritiserats, så hur tar användarna – företagen emotförändringsförslagen? Genom att ta del av företagens skriftliga åsikter är studiens syfte attundersöka attityderna till förslagen i exposure draft IFRS 9 Fas III Säkringsredovisning.Detta är en kvalitativ studie där datainsamlingen består av comment letters i vilka företag harskrivit sina kommentarer och uttryckt sina attityder i olika frågor om förändringsförslagenställda i exposure draft specifikt skrivna angående IFRS 9 Fas III Säkringsredovisning. Istudiens slutsatser har vi kommit fram till att respondenterna är mycket positiva till utkastetav förändringarna rörande säkringsredovisning. De välkomnar en förändring och speciellt närmånga av bristerna i föregående IAS 39 är åtgärdade. I det stora hela gör respondenterna detklart att dessa förändringar kommer att underlätta företags applicering avsäkringsredovisning.

Nas últimas décadas a administração pública, em nível mundial, vem se transformando, passando de burocrática e ineficaz para uma administração gerencial buscando a eficiência na prestação dos serviços públicos. Assim diversos países optaram por delegar alguns serviços públicos para o setor privado, dando-se início às privatizações e concessões e o Estado mudou a sua postura de empresário a regulador. Os contratos de concessão não são padronizados, com características econômicas distintas gerando diversos eventos contábeis. Esse trabalho tem como objetivo analisar a contabilização desses arranjos para que as demonstrações contábeis dos parceiros privado e público evidenciem a essência econômica em detrimento da forma jurídica, com uma representação patrimonial mais próxima da realidade. Para o alcance desse objetivo foi feita uma revisão conceitual sobre as concessões e suas características econômicas e a necessidade de normatização contábil específica quanto ao tema, principalmente porque esses arranjos em sua maioria não constavam dos balanços patrimoniais (off-balance sheet). Em seguida discorreu-se sobre a contabilização desses arranjos de acordo com as normas internacionais: IFRIC 12 (normativo contábil para o parceiro privado) e ED 43 (minuta de interpretação para o parceiro público). Também através da análise de conteúdo foram analisadas as minutas de interpretações relativas a contabilização dos contratos de concessão que foram disponibilizadas para audiência pública e os comentários de diversos órgãos e profissionais a fim inferir se os órgãos regulamentadores (IASB e IFAC) buscaram evidenciar nos normativos a verdadeira substância econômica desses arranjos. E ainda foi realizada a contabilização do contrato de parceira público-privada (que é uma modalidade de concessão), na modalidade patrocinada da PPP MG-050, tendo por base a recente regulação para o parceiro privado e ainda em discussão a regulação para o parceiro público. Conclui-se que ao buscar a essência sobre a forma nas demonstrações contábeis principalmente nesses arranjos, com os diversos riscos a que estão expostos, a contabilidade contribui com a sua função social que é de fornecer informações úteis aos seus diversos usuários, e nesse caso específico, que podem auxiliar o parceiro público a tomar decisão quando da fixação das tarifas e nas renegociações contratuais. Quanto aos balanços públicos, o estudo revela que poderão estar mais transparentes evidenciando o endividamento dos entes públicos e o custo social desses arranjos. / In recent decades, public management around the world has been changing from bureaucratic and ineffective to a search for efficiency in public service delivery. Different countries have chosen to delegate some public services to the private sector, starting, with a change in the States posture from entrepreneurial to regulatory. In the concessions context, these contracts are not standardized and display distinct economic characteristics, entailing the need for detailed interpretation and analysis with a view to their accounting treatment in the affected entities. This research aims to analyze the accounting treatment of these arrangements so that the financial statements of public and private partners evidence the contracts economic essence. To achieve this goal, a conceptual review was done about concessions and their economic characteristics, as well as about the need for specific accounting standards on the theme. Next, the accounting treatment of these arrangements was discussed in accordance with the interpretation of international standard IFRIC 12 (accounting standard for the private partner) and ED 43 (draft accounting standard for public partner). Using content analysis, the minutes of interpretations about the accounting treatment of concession contracts made available for public hearing were analyzed in detail, as well as comments by different entities and professionals, in order to infer whether regulatory entities (IASB and IFAC) attempted to disclose the economic substance of these arrangements in their standards. In empirical terms, the public-private partnership contract of PPP MG-050 was analyzed and the financial statements of the private and public partners were estimated throughout the contract period in the framework of the abovementioned standards. Based on these methodological procedures, it is concluded that, by attempting to picture the economic essence in the financial statements of the entities affected by the diverse risks in those contracts, accounting contributes to its social function of offering useful information to its different users and, in this specific case, information that can help the public partner to make tariff decisions and in contract renegotiations. As for public balance sheets, the research reveals that these can be more transparent, evidencing public entities indebtedness and the social cost of these arrangements.