No description available.

No description available.

Uma crítica que corrobora a não convergência entre o Financial Accounting Standards Board (FASB) e o International Accounting Standards Board (IASB) baseia-se na discordância quanto a mensuração a valor justo de alguns tipos de instrumentos financeiros, pois argumenta-se que essa prática pode aferir volatilidade aos resultados das empresas, o que impactaria o desempenho de suas ações no mercado de capitais. Assim, o presente trabalho propõe-se a verificar se a adoção das International Financial Reporting Standards (IFRS) no tocante a mensuração e reconhecimento dos instrumentos financeiros, mais especificamente para o grupo classificado em \"Ativos e Passivos Financeiros Mensurados a Valor Justo por meio do Resultado\", levou a uma maior volatilidade dos resultados contábeis. Para isso, optou-se por analisar o caso brasileiro, porque tal país passou pelo processo de Full Adoption das IFRS. Desse modo, adotou-se testes estatísticos que analisaram a diferença entre as variâncias dos lucros líquidos que consideram instrumentos financeiros avaliados a valor justo e a custo histórico amortizado, no período entre 2010 e 2016, das empresas brasileiras de capital aberto não financeiras e bancos com maior Presença em Bolsa. Após analisar o efeito dos ganhos e perdas não realizados, oriundos do ajuste a valor justo, de instrumentos financeiros sob o resultado, constatou-se uma tendência a suavização, redução da volatilidade, dos lucros líquidos, tanto para a amostra de empresas não-financeiras quanto para a de bancos, e não de aumento da volatilidade como era argumentado por alguns críticos a adoção do valor justo. Com base nas análises da amostra de empresas não-financeiras, o reconhecimento do ajuste a valor justo de instrumentos financeiros no resultado afetou significativamente a volatilidade do resultado contábil, contudo, segundo essas analises não se pode afirmar quanto ao efeito desse impacto, se houve propensão ao aumento da volatilidade ou a suavização dos lucros. Ao realizar as análises descritivas dessa amostra, observou-se um efeito de suavização na média, uma vez que o desvio-padrão do lucro líquido que considera instrumentos financeiros avaliados a valor justo apresentou uma média e um desvio-padrão inferiores ao do desvio-padrão do lucro líquido que os considera a custo histórico. Já as análises da amostra de bancos evidenciaram que o reconhecimento do ajuste a valor justo de instrumentos financeiros no resultado tendeu a reduzir significativamente a volatilidade, observando-se em média uma suavização do resultado contábil. Essa tendência a redução da volatilidade pode ser advinda de: gestões de risco responsáveis; uso de instrumentos financeiros, predominante, para fins de hedge; uma provável escassez do uso da classificação de \"instrumentos financeiros avaliados a valor justo por meio do resultado\"; ou, gestões que realizem escolhas do tipo \"cherry-pincking\". Inclusive, um dos modelos aplicados identificou, em ambas amostras, indícios da realização da prática de \"cherry-pincking\", um tipo de gerenciamento de resultado baseado em escolhas operacionais vantajosas e oportunistas que têm consequências na classificação contábil. Além disso, tal tendência a redução da volatilidade pode apresentar um impacto positivo na avaliação dessas empresas pelo mercado de capitais e por seus credores, já que tais usuários primários da informação contábil apresentam uma preferência por lucros consistentes ao longo do tempo, devido a sua aversão ao risco / One of the criticisms that supports the non-convergence between the Financial Accounting Standards Board (FASB) and the International Accounting Standards Board (IASB) is based on disagreement with the measurement at fair value of certain types of financial instruments, because it is argued that this practice can measure volatility to earnings, which would impact the performance of its shares in the capital market. Thus, this study aims to verify whether the adoption of standards International Financial Reporting Standards (IFRS) regarding the measurement and recognition of financial instruments, specifically for the group classified as \"Financial Asset or Financial Liability at Fair Value through Profit or Loss\" or \"Held for Trading\", caused greater volatility of earnings. For this, we chose to analyze the Brazilian case, because that country passed through the Full Adoption of IFRS process. Accordingly, it adopted statistical tests that analyzes the difference between the variances of the net incomes that consider financial instruments measured at fair value and amortized historical cost of Brazilian publicly traded non-financial companies and banks, with a greater Presence on the Stock Market, during the period between 2010 and 2016. After analyzing the effect of the unrealized gain and loss, resulting from the adjustment to fair value, of financial instruments recognized in net income, there was a tendency to income smoothing, reduce volatility, both for non-financial companies and for banks, rather than increased volatility as some critics argued the adoption of fair value. Based on the analysis of the non-financial companies sample, the recognition of the fair value adjustment of financial instruments in the result significantly affected the volatility of the accounting profit, however, according to these analyzes, it cannot be stated as to the effect of this impact, if there was a trend increasing volatility or smoothing profits. When conducting the descriptive analyzes of this sample, a smoothing effect was observed in the mean, since the standard deviation of the net profit that considers financial instruments evaluated at fair value presented a mean and a standard deviation lower than the standard deviation of the net profit that considers them at historical cost. The analysis of the banks sample showed that the recognition of the adjustment to fair value of financial instruments in the result tended to significantly reduce the volatility, observing, on average, a smoothing of the accounting profit. This trend to reduce volatility can be derived from: responsible risk management; use of financial instruments predominantly for hedge purposes; a probable shortfall in the use of the classification of \"financial instruments measured at fair value through profit or loss\"; or, cherry-pincking choices. In addition, one of the applied models identified, in both samples, indications of the practice of cherry-pincking, a type of result management based on advantageous and opportunistic operational choices that have consequences in accounting assignment. Furthermore, this trend of reducing volatilitymay have a positive impact on the valuation of these companies by the stock markets and by their creditors, since such primary users of accounting information show a preference for consistent profits over time due to their risk aversion

Det normgivande organet IASBs konsultation med allmänheten utgör en viktig del i normgivningsprocessen. Det pågående projektet av en ny standard för leasingredovisning, som skall ersätta IAS 17, har erhållit stor uppmärksamhet. År 2009 publicerade IASB ett diskussionsunderlag tillsammans med FASB. Ett första utkast av standarden utfärdades år 2010 vilket följdes av ett reviderat förslag år 2013. Samtliga publikationer var öppna för allmänheten att kommentera i form av remissvar.Insikten om den makt som intressentgrupper har i denna process är emellertid liten varpå syftet med studien är att få klarhet i om IASBs normgivningsprocess påverkas av enskilda intressentgruppers makt vid utformningen av den nya redovisningsstandarden för leasing. Denna studie bidrar således med kunskap om det inflytande som intressentgrupperna har i processen och därmed varför standardförslagen utformas som de gör. Genom att analysera intressentergruppers preferenser för specifika redovisningsfrågor i förhållande till IASBs position, uppfylls studiens syfte. För att bedöma intressenternas inflytande i normgivningsprocessen har en innehållsanalys tillämpats för att behandla det kvalitativa materialet. Inkomna remissvar på IASBs förslag har kategoriserats efter följande intressentgrupper: företag, revisionsbranschen, regulatorer och användare. Totalt har 525 remissvar analyserats där den intressentgrupp som IASB har beaktat i flest antal redovisningsfrågor utgör den grupp med störst makt.Den slutsats som följer av den genomförda analysen visar att samtliga intressentgrupper har haft ett inflytande i normgivningsprocessen och där ingen av grupperna bedöms ha den absoluta makten i normgivningsprocessen för leasing. Emellertid har användare, den primära målgruppen i IASBs konceptuella ramverk, bedömts vara den intressentgrupp som har det största inflytandet. Revisionsbranschen och regulator har haft ett lika stort inflytande i processen och företag var den grupp med minst inflytande. Det tycks således finnas ett samband mellan intressentgrupper och inflytandet över IASB. Vidare har det normgivande organet valt att inte ta hänsyn till någon av intressentgrupperna för ett flertal av redovisningsfrågorna. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Koncernbidrag är en transaktion som syftar till att genom vinstöverföring mellan bolag i en koncern jämna ut förluster och därmed minska koncernens totala skatt. Redovisning av koncernbidrag i Sverige saknar direkt reglering, utan har utlämnats till praxis och rekommendationer, som visar sig vara oeniga om huruvida koncernbidrag ska redovisas över resultaträkningen eller direkt i balansräkningen. Från och med 2005 ska alla börsnoterade bolag, i enlighet med EU-lagstiftningen, upprätta sina koncernredovisningar enligt International Accounting Standards Board:s föreskrifter. Studien visade hur övergången till redovisning enligt IASB:s regler har påverkat de noterade bolagen i deras redovisning av koncernbidrag genom att utreda om IASB har några uttalade regler för hur koncernbidrag ska redovisas, till vilken kategori i redovisningen koncernbidrag kan hänföras, om standard saknas eller om de enligt IASB inte ska ingå i redovisningen överhuvudtaget?</p><p>Syftet var att kartlägga vilken historisk utveckling regleringen av koncernbidragsredovisning har genomgått, vilken redovisningspraxis som finns och hur den förhåller sig till svenska och internationella regler. Dessutom skulle ett försök till att framställa ny kunskap om hur koncernbidrag ska redovisas om det saknades en standard för detta.</p><p>Uppsatsens metod var en blandad kvalitativ utredning, där omfattande tolkning av sekundär data utgjorde den kvalitativa studien. Det empiriska materialet hade kvantitativa egenskaper eftersom det var en presentation av årsredovisningar av de bolag som är noterade på Stockholmsbörsen och finns på Large Cap-listan. Empirin syftade till att ge en bild över praxis och utgjorde inte en statistisk undersökning.</p><p>Slutsatsen var att koncernbidrag bör redovisas direkt mot eget kapital hos både givare och mottagare. Detta motiverades av att det rör sig om en transaktion mellan ett företag och dess ägare samt att det är svårt att definiera och därmed erkänna det som en intäkt eller kostnad i enlighet med fundamentala redovisningsteorier. Detta sätt att redovisa transaktionen strider varken mot IASB:s föreställningsramar eller mot svensk normgivning.</p> / <p>Group contributions are transactions with the aim to redistribute losses evenly within a corporate group by transferring profits and thereby decreasing the total amount of tax to be paid. In Sweden, accounting for group contributions is not directly regulated, but has been left to practice and recommendations, that in turn have proven to be in disagreement whether group contributions should be accounted for in the income statement or in the balance sheet. Since 2005, all listed companies, in accordance with European Union law, shall produce their consolidated financial statements according to the guidelines set forth by the International Accounting Standards Board. This study showed how the transition to accounting according to the rules of the IASB has affected the listed companies in their accounting of group contributions by examining if the IASB have any clear rules for how group contributions shall be accounted for, which category in the financial statements they can be assigned to, if there is no standard or if they according to the IASB should be left out of the financial statements altogether.</p><p>The purpose was to survey what historical development the regulation of accounting for group contributions have gone through, what practice there is and how it relates to Swedish and international rules. Furthermore, an attempt was made to produce more knowledge about how group contributions should be accounted for, if a standard was lacking.</p><p>The method of the study was a mixed methods research, where the qualitative study consisted of a comprehensive interpretation of secondary data. The empirical material had quantitative attributes, since it was a presentation of the financial statements by the companies from the Large Cap list of the Nasdaq OMX Nordic Stockholm market. The purpose of the empirical study was to present the practice and was therefore not a statistical study.</p><p>The conclusion was that group contributions should be accounted directly towards equity in the giving as well as the receiving company. This was motivated by the fact that it is a transaction between a company and its owners and that it is hard to define and thereby acknowledge it as a revenue or cost in accordance with fundamental theories of accounting. This way of accounting for the transaction is not in violation of either the conceptual framework of the IASB or Swedish norms.</p>

Koncernbidrag är en transaktion som syftar till att genom vinstöverföring mellan bolag i en koncern jämna ut förluster och därmed minska koncernens totala skatt. Redovisning av koncernbidrag i Sverige saknar direkt reglering, utan har utlämnats till praxis och rekommendationer, som visar sig vara oeniga om huruvida koncernbidrag ska redovisas över resultaträkningen eller direkt i balansräkningen. Från och med 2005 ska alla börsnoterade bolag, i enlighet med EU-lagstiftningen, upprätta sina koncernredovisningar enligt International Accounting Standards Board:s föreskrifter. Studien visade hur övergången till redovisning enligt IASB:s regler har påverkat de noterade bolagen i deras redovisning av koncernbidrag genom att utreda om IASB har några uttalade regler för hur koncernbidrag ska redovisas, till vilken kategori i redovisningen koncernbidrag kan hänföras, om standard saknas eller om de enligt IASB inte ska ingå i redovisningen överhuvudtaget? Syftet var att kartlägga vilken historisk utveckling regleringen av koncernbidragsredovisning har genomgått, vilken redovisningspraxis som finns och hur den förhåller sig till svenska och internationella regler. Dessutom skulle ett försök till att framställa ny kunskap om hur koncernbidrag ska redovisas om det saknades en standard för detta. Uppsatsens metod var en blandad kvalitativ utredning, där omfattande tolkning av sekundär data utgjorde den kvalitativa studien. Det empiriska materialet hade kvantitativa egenskaper eftersom det var en presentation av årsredovisningar av de bolag som är noterade på Stockholmsbörsen och finns på Large Cap-listan. Empirin syftade till att ge en bild över praxis och utgjorde inte en statistisk undersökning. Slutsatsen var att koncernbidrag bör redovisas direkt mot eget kapital hos både givare och mottagare. Detta motiverades av att det rör sig om en transaktion mellan ett företag och dess ägare samt att det är svårt att definiera och därmed erkänna det som en intäkt eller kostnad i enlighet med fundamentala redovisningsteorier. Detta sätt att redovisa transaktionen strider varken mot IASB:s föreställningsramar eller mot svensk normgivning. / Group contributions are transactions with the aim to redistribute losses evenly within a corporate group by transferring profits and thereby decreasing the total amount of tax to be paid. In Sweden, accounting for group contributions is not directly regulated, but has been left to practice and recommendations, that in turn have proven to be in disagreement whether group contributions should be accounted for in the income statement or in the balance sheet. Since 2005, all listed companies, in accordance with European Union law, shall produce their consolidated financial statements according to the guidelines set forth by the International Accounting Standards Board. This study showed how the transition to accounting according to the rules of the IASB has affected the listed companies in their accounting of group contributions by examining if the IASB have any clear rules for how group contributions shall be accounted for, which category in the financial statements they can be assigned to, if there is no standard or if they according to the IASB should be left out of the financial statements altogether. The purpose was to survey what historical development the regulation of accounting for group contributions have gone through, what practice there is and how it relates to Swedish and international rules. Furthermore, an attempt was made to produce more knowledge about how group contributions should be accounted for, if a standard was lacking. The method of the study was a mixed methods research, where the qualitative study consisted of a comprehensive interpretation of secondary data. The empirical material had quantitative attributes, since it was a presentation of the financial statements by the companies from the Large Cap list of the Nasdaq OMX Nordic Stockholm market. The purpose of the empirical study was to present the practice and was therefore not a statistical study. The conclusion was that group contributions should be accounted directly towards equity in the giving as well as the receiving company. This was motivated by the fact that it is a transaction between a company and its owners and that it is hard to define and thereby acknowledge it as a revenue or cost in accordance with fundamental theories of accounting. This way of accounting for the transaction is not in violation of either the conceptual framework of the IASB or Swedish norms.

Sedan 2005 ska företag pröva goodwills nedskrivningsbehov minst en gång årligen. Det här regleras i IAS 36 där det finns instruktioner om hur nedskrivningsprövningarna ska gå till. Dock har det i tidigare studier konstaterats att informationen som lämnas i anslutning till prövningarna inte är tillräcklig för att ge läsaren den användbarhet som bör finnas. Därför har författarna av uppsatsen genomfört en fallstudie med syfte att beskriva hur åtta företag motiverar sina nedskrivningsprövningar. Syftet med uppsatsen var att studera hur åtta börsnoterade företag som redovisar enligt IAS/IFRS värderar sin goodwill i samband med nedskrivningsprövningar. Tyngdpunkten låg på de motiveringar som låg till grund för värderingarna. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ fallstudie där årsredovisningar för åtta företag har studerats. Urval av företag har skett bland de koncerner som redovisar enligt IAS/IFRS och finns börsnoterade på OMX Stockholm, Large Cap. Slutsatsen av fallstudien är att företagens årsredovisningar innehåller upplysningar av olika kvalitet och kvantitet rörande nedskrivningsprövningarna. De största skillnader som uppsatsen har uppmärksammat är företagens olika redogörelser av de variabler som påverkat värderingen av goodwillvärdena. Brister har främst rört avsaknaden av motiveringar i samband med företagens kassaflödesprognoser. / Since the year of 2005 companies must do annual impairment tests of goodwill. IAS 36 provides instructions and regulations for the impairment tests, but recent studies have shown that several companies lack of adequate information in their annual reports. By doing a case study of eight companies the writers of this essay had the purpose to investigate how the impairment tests were explained in the annual reports. The purpose of this study was to describe the way companies estimated goodwill during their impairment tests, according to IAS/IFRS. Most attention was paid on the explanations that the estimates were based on. To investigate the impairment tests a qualitative case study of eight companies ́ annual reports was applied. The selection of companies was restricted to the OMX Stockholm, Large Cap. The conclusion of the study is that the annual reports contains information of various quality and quantity regarding the impairment tests. Most variances is to be found in the reports of the variables that have lead up to the estimated values. Particularly, shortages in the explanations in connection with the cash flow forecasts have been recognized.

Leasing har länge varit en viktig finansieringskälla för företag och därför är det viktigt att redovisningen av leasingavtal ger användarna av de finansiella rapporterna en komplett och korrekt bild av företagets leasingverksamhet. Den nuvarande leasingstandarden IAS 17 har under en tid fått utstå kritik för dess komplexitet, bristen på jämförbarhet i informationen mellan företag som tillämpar samma standard, samt att den inte uppfyller användarnas informationsbehov. IASB och FASB ingick 2010 ett samarbete för att med ett gemensamt projekt ersätta den befintliga leasingstandarden. Första förslaget har blivit omarbetat och 2013 utgavs ett reviderat förslag till förändring av standarden (ED/2013/6).Syftet med vår uppsats var att ta fram de som vi ansåg var de mest uppmärksammade förslagen i ED/2013/6och med hjälp av typfall försöka att förutsäga vilka effekter dessa förslag skulle komma att få för företag om förslaget antas. Vi har med typfallen undersökt effekterna på ett exempelföretags räkenskaper och därefter även undersökt vilka effekter förändringarna fått på företagets nyckeltal.Med typfallen kommer vi fram till att förslaget får stora effekter på företagets räkenskaper och således även deras nyckeltal. Framförallt är det skuldsättningen som ökar när leasingåtagandet numera redovisas som en skuld i balansräkningen. Likaså ser vi att räntekostnaden ökar i resultaträkningen till följd av att leasingräntan nu redovisas som en räntekostnad. Avskrivningarna ökar också då rättigheten att använda leasingtillgången skrivs av på liknande sätt som om företaget hade ägt tillgången. Däremot minskar företagets kostnader när leasingavgiften inte längre redovisas som en kostnad, i enlighet med dagens operationella leasingavtal, vilket får positiva effekter på räntabiliteten på totalt kapital.Det framgår från de inkomna remissvaren att förslaget fortfarande inte uppfyller IASBs och FASBs mål med att öka användbarheten för intressenterna och jämförbarheten mellan företag samt minska komplexiteten. Företag måste fortfarande göra uppskattningar gällande fastställandet av leasingperioden, bedömningen av leasingavgifter samt omvärderingen av dessa. IASB och FASB har därför inte lyckats uppnå sitt syfte med det publicerade förslaget. En del arbete kvarstår för att erhålla en praktiskt fungerade standard.Vår studie har bidragit till forskningsområdet genom att belysa de effekter som ED/2013/6 kan komma att medföra för leasingtagare, om det antas i sin nuvarande form. Vi kom fram till att det nya förslaget inriktar sig på användarna av de finansiella rapporterna och att det på ett bättre sätt återspeglar de risker som företagen utsätts för i samband med leasingavtal. / Leasing has long been an important financing source for corporations and therefore it’s important that the disclosure of leasing arrangements provide users of financial reports a complete and accurate picture of the company’s leasing activities. The current leasing standard IAS 17 has been criticized for its complexity, lack of comparability between corporations that have adopted the same accounting standards, in addition to the fact that it doesn’t provide the users with the information they need. The IASB and FASB converged in a joint project 2010 to replace the existing leasing standard. The first proposal has been revised and 2013 they issued a revised exposure draft (ED/2013/6).The purpose of this essay is to analyze the ED/2013/6 and focus on the parts that we deemed to be extra interesting. With the help of typical cases we tried to foresee the impact these parts of the revised exposure draft would have on corporations and their financial reports and by extension their key figures if the proposal is accepted in its current state. In the typical cases we reach the conclusion that the proposal will have an impact on the lessees financial statements and by extension its key figures. Especially the debt to equity ratio increases when the lease liability is reported on the balance sheet. We also noticed that the rent expense increased as a consequence of the rent arising from the lease contract. The depreciation also increases since the right of use asset is being amortized in the same way as if the company owned the lease asset. In contrary the rest, the corporations reported expenses decrease since the lease expense is no longer reported as an expense in the financial reports, in contrast to the current standards operational lease contracts. This is something that has a positive impact on the return on capital key figure.From the comment letters it can be understood that the proposal still doesn’t achieve IASB’s and FASB’s objective to improve the usefulness for the companies’ stakeholders and the comparability between corporations as well as reducing the complexity. Corporations still have to make estimates regarding the duration of the lease period, assessing the lease expense and reevaluating the both of them if necessary. Some work still remains before IASB and FASB can accomplish the purpose to attain a practically working standard.Our study’s contribution to the field has been to illustrate the impact that ED/2103/6 will have on lessees. We conclude that the proposal aim to provide accurate information for the users of the financial reports and as such better reflects the risks associated with the lease arrangements for lessees.The essay is hereafter written in Swedish.

Inom redovisning pågår det ständigt utvecklingsarbeten för att förbättra och förnya finansiellarapporter. Den ökade globaliseringen av kapitalmarknaden väcker många frågor hosinternationella normgivningsorgan och hos allmänheten. IASB publicerade under 2013 ettdiskussionsunderlag (DP/2013/1) mot bakgrund av föreställningsramen för finansiellrapportering, i vilket IASB föreslagit möjliga förändringar av standarderna. I uppsatsen varfokus på den föreslagna definitionen av tillgång och skuld som presenteras idiskussionsunderlaget. Fram till och med januari 2014 har IASB mottagit remissvar angåendeDP/2013/1. Det har inkommit sammanlagt 243 remissvar av olika omfattning och i dennauppsats har 29 av dessa behandlats.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och redogöra för vilka argument som tas upp iremissvaren om förslaget huruvida en tillgång och en skuld ska definieras. Studien har ävensyftat till att analysera IASBs tänkbara mål med att revidera föreställningsramen. Uppsatsenär en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv forskningsansats där empirin har bestått av debehandlade remissvaren.Remissinstanserna har framfört åsikter och kritik mot förslagen som tas upp i DP. Deteoretiska områden som studerats närmare är även IASBs normgivningsprocess, väsentligaegenskaper i finansiella rapporter, internationella standarder och den befintliga definitionen avtillgång och skuld. Resultatet visar att huvudparten av utvalda remissinstanserna i studien ärpositivt inställda till att en förändring av definitionen av tillgång och skuld ska ske. En stormajoritet är även positiv till revidering av föreställningsramen. Flera remissinstanser anser attden befintliga definitionen av tillgång och skuld behöver förbättras. Det vore lämpligt attpublicera ett ED för att visa konflikten mellan nuvarande och föreslagna standarder i enreviderad föreställningsram. Vår slutsats med hänsyn till remissinstansernas synpunkter är attIASB med största sannolikhet kommer att publicera ett ED. / Around the world, the increase in globalization of capital markets raises many issues forinternational standard-setters. Constant work is being done to develop and renew financialstatements internationally. In 2013, IASB published a DP: A review of the ConceptualFramework (DP/2013/1) for public comment, exploring possible changes to the IASBsConceptual Framework for Financial Reporting. The DP is the first step towards issuing arevised Conceptual Framework. In this paper the focus was on the proposed definitions ofassets and liabilities. The DP has received a total of 243 responses, 29 of these have beenanalysed.The purpose of this paper was to examine and report on the responses of how assets andliabilities should be recognised. Additionally, emphasis was placed on analysing the IASB'spossible objectives of revising The Conceptual Framework. This reflects a quantitativecontent analysis using an inductive research approach composed of empirical data consistingof the received responses.The responses have raised opinions and criticisms of proposals regarding DP. In addition toDP, further emphasis was placed on IASB standard-setting process, essential qualities infinancial statements, international standards and the existing definition of an asset and aliability. Results showed a positive trend towards a change in the definition of assets andliabilities as well as the development of The Conceptual Framework. The above resultsindicate that improvements are needed and that it would be useful to publish an ED toillustrate the conflict between current and proposed standards. In conclusion, with thecomment letters, the IASB most likely will publish an ED.(This essay is written in Swedish).

Den internationella aspekten av redovisning har på senare tid blivit allt mer betydande då många företag utformar sina finansiella rapporter för en internationell publik. Det finns dock väsentliga skillnader i redovisning mellan länder som kan försvåra jämförbarheten. Det har växt fram en medvetenhet kring dessa skillnader och olika försök mellan länder har gjorts för att eliminera dessa. IASB och FASB påbörjade år 2002 ett samarbete för att minska antalet skillnader mellan deras redovisningsstandarder, för att sedan försöka göra dem mer enhetliga. Detta samarbete utmynnade även i ett annat projekt som fokuserade mer på respektive normgivares föreställningsram. Detta samarbete avbröts dock år 2010 och endast en liten del av föreställningsramarna hann revideras samstämmigt. Medan FASBs föreställningsram består av fem olika dokument som ursprungligen utgavs mellan år 1984 och 2010 och som sedan har uppdaterats, gav IASB ut en helt ny och reviderad föreställningsram i mars år 2018. Dessa händelser har lett fram till studiens syfte. Syftet med studien är att undersöka hur harmoniserade IASBs och FASBs föreställningsramar är genom att jämföra vilka avsnitt som behandlas i respektive föreställningsram samt undersöka de likheter och skillnader som finns i de gemensamma avsnitten. Dessutom syftar studien till att presentera möjliga förklaringar till den identifierade graden av harmonisering. Genom att jämföra dessa gemensamma delar har vi kunnat ta fram en approximativ grad av harmonisering vilken ligger till grund för den gjorda teoretiska reflektionen och analysen. De slutsatser som kan dras av studien är att föreställningsramarna främst innehåller likheter, fastän det också finns flera skillnader. Trots att olikheter kunde identifieras har den samman-fattande bedömningen av de fyra delarna varit att det råder en relativt hög grad av harmonisering. Vår bedömning är att graden av harmonisering skulle kunna förklaras ur ett legitimitets-perspektiv, då normgivarna vill försäkra sig om att de uppfattas som legitima av utomstående. Det kan även ses ur ett isomorfiskt perspektiv som menar att organisationer tenderar att efter-likna andra organisationer inom samma bransch som de uppfattar som mer framgångsrika. Vår studie bidrar med litteratur om harmonisering av IASBs och FASBs föreställningsramar. Studien är även högst aktuell då ingen liknande studie med IASBs nyligen publicerade föreställningsram har hunnit göras. / During the last decades, the international aspect of accounting has become more important due to the fact that a lot of companies prepare their financial statements to an international audience. Despite this, a lot of differences related to accounting exist between different countries, which can obstruct the comparability among companies. Awareness about these differences has emerged and different attempts have been made to eliminate them. In year 2002, the IASB and the FASB entered upon a cooperation to eliminate the differences between their accounting standards to eventually make them more homogenous. The cooperation resulted in another project with a greater focus on the organisations conceptual frameworks. This project was suspended in 2010 due to more urgent projects and only a part of the conceptual frameworks was revised in a consistent manner. While the conceptual framework of the FASB consists of five different documents that originally was published between 1984 and 2010 and after that has been updated, the conceptual framework of the IASB consists of one document that was revised and published in March 2018. Those events have led to the purpose of this study. The purpose of this study is to examine the extent to which the conceptual frameworks of the IASB and the FASB are harmonized. This will be done by comparing which parts that are dealt with within the conceptual frameworks and by examine the similarities and differences between those parts among the conceptual frameworks of the IASB and the FASB. Beside this, the study aims to present explanations to the identified extent to which the IASBs and the FASBs conceptual frameworks are harmonized. By an extensive comparative textual analysis of the conceptual frameworks we have been able to distinguish parts that are seen as common. Those common parts have then been compared where similarities and differences have been identified. In this way, we have been able to compile an approximate degree of harmonization, which has served as the basis for the theoretical reflection and analysis. The result of the study shows that the conceptual frameworks mostly contain of similarities, despite that some differences have been identified. Although some differences exist, the overall assessment of the four parts that have been analyzed has been that there is a relatively high degree of harmonization between the IASB and the FASB. Our assessment is that the degree of harmonization could be explained from a legitimacy perspective, as the organizations want to make sure they are perceived as legitimate by third parties. It can also be seen from an isomorphic perspective, which means that organizations tend to emulate other organizations in the same industry that they perceive as more successful. IVOur study contributes with literature about harmonization of the conceptual frameworks of the IASB and the FASB. The study is also highly relevant, as no similar study with the revised conceptual framework of the IASB has yet been made.